SYLTFISK

Hejsan igen.

Kompisen har alltid varit benägen för att få ätstörningar. Har alltid haft lite koll på henne men hon blev sjuk för drygt ett år sedan men då dolde hon det och jag har bara vetat om det i kanske 4 månader. Hennes sambo är inte orsaken, han tyckte lika mycket om när hon var lite större och han skulle aldrig kommentera hennes vikt på det sättet. När hon blev sambo för 1½ år sedan gick hon upp till ca 70 kg (vägde runt 50-55 kg under hela gymnasietiden). Hon mådde jättebra, var lycklig och var väldigt fin men då kommer hennes pappa och förklara hur ful, fet och äcklig hon är och att hon måste banta. Hon har dansat balett tidigare och är väldigt liten i kroppen. Är dessutom invandrare (vill inte erkänna att det påverkar men det gör det) och hennes pappa tror inte att man kan vara framgångsrik om man är fet. Hon lyssnar extremt mycket på sina föräldrar. Nu väger hon runt 47 och hennes drömvikt är 37. Nu ser man revbenen tydligt så hon är verkligen inte stor.

Vi pratade i helgen och jag sa att jag skulle ringa hennes sambo och hon sa att han redan vet så visst, ring du. Har inte gjort det än men, vet inte riktigt. Vill inte förlora henne som vän men samtidigt inte att hon ska bli sjukare än hon är. Känner inte hennes sambo så jättebra men det är inte en kille som kommer lämna henne för att det blir jobbigt.

Det som är så svårt är att hon jobbar som ssk på en avdelning för anorexi/bulimi så hon är ju väldigt insatt. Hon vet att hon är sjuk men samtidigt fattar hon det nog inte riktigt. Själv säger hon att hon har bulimi. Hon kräks ca 6 gånger om dagen men hon måste ha anorexi också eftersom hon knappt äter. Det är ju därför jag känner att hon är väldigt sjuk. Hon äter endast sallad och grönsaker och det hon äter kräks hon upp igen.
Vi träffas inte så väldigt ofta i perioder men om jag jämför henne nu med för tre månader sedan så har hon nog gått ner 6-7 kg. Om startvikten är 54 så finns det inte så mycket att ta av.

Usch, inte lätt. Dessutom har hon mycket andra demoner som hon också skulle behöva bearbeta. Men istället för terapi och samtal så har hon fått tabletter. Tyvärr funkar inte det på henne för hon är också väldigt benägen för missbruk. Det har hänt så mycket i hennes liv att hon är väldigt utsatt och väldigt mycket mer skör än vad man tror.

Oj, vääääldigt långt inlägg.

Hoppas att nattpasset gick bra Yoyna. Låter jobbigt med en döende och en psykotisk patient.

Har kikat lite på en annan sida så jag tänkte bara säga Grattis till Thulan som har blivit antagen till ssk-programmet. Trist att du måste vänta på brevet innan du får veta Lusse. Elessario, måste du också vänta på brevet eller kan du kolla på nätet?  

Vilka framsteg hos alla respektive här i tråden! Jag är kvar på januari och kan garantera till 99% att det inte blir någon tjuvstart här. Fast det känns rätt bra, tidigare än så blir så himla nära på något sätt.

Lusse: läste i din tråd om antagningsbesked. Har du fått besked du också? Tolkade det som att du kom in på din utbildning. Grattis till dig också!

Ja, det är bara ett halvår kvar. Det är verkligen inte mycket *känner plötsligt lite ångest över allt ansvar* Fast man vet ju aldrig när man blir gravid eller när bebis behagar komma ut heller. En kompis försökte planera in barnet till sommarlovet men födde två månader för tidigt så hon blev inte klar med terminen ändå. Hela min släkt är födda mellan augusti till december med väldigt många i dec så egentligen är inte start i jan så bra men jag förväntar mig att föda för tidigt. Både sambon och jag är tidigt födda, min syster likaså samt sambons två av fyra syskon.

300 p är riktigt mycket men det är de nya poängen väl. Tidigare var 20 p = en termin men de har ändrat det nu så det är mer poäng per termin. Ssk var 120 p tidigare, den är fortfarande 6 terminer men de har ändrat poängen har jag hört. Vad försvinner om du väljer 210 istället för 300 p?

Vi (läs jag, haha) tittar för fullt på treor och hittar vi en i rätt pris och storlek så flyttar vi men jag har ingen panik för det. I början så funkar en tvåa utan problem. Vill ändå ha bebis i närheten i början. Lite omorganisation av grejerna i sovrummet bara så får det plats med en säng till. Fast klart att en trea är bättre.

Om delen estetiskt lärarande inte ger dig någonting mer än kunskapen så förstår jag att du funderar på att ta bort den. Det är väldigt skillnad på 3,5 år eller 5 år. Om det inte är en fördel när du söker jobb så skulle jag nog hoppat den. Ok, nu är terminen 30 p. Innebär det att jag helt plötsligt har 180 p då? Sedan läste jag en 5p kurs i onkologi - undrar vad den är värd? Svåra funderingar

Sånt som svåra förlossningar hoppas jag verkligen att man inte ärver men jag ärver gärna mammas förlossningar så var snabba och, enligt henne, relativt enkla.

Haha, det är så man ska göra. Snabbare internet. Ska komma ihåg den... Mer plats för Gs filmer kommer annars funka bra här.

Jobbigt att umgås med henne förstår jag. En på jobbet är gravid i vecka 11, känns lite dubbelt. Jättekul för henne men... samtidigt.. nej, inte alls kul. 

Väldigt orättvist med såå många barn och du har inga. Men det blir snart bättre. Inte långt kvar nu ju. 

Ja, G samlar på film och har väl kanske 500 st som är överallt. En stor fin, säker filmhylla så går han nog med på allt

Nej, dags att sova faktiskt. Har sovit alldeles för lite senaste veckan och ska ju jobba hela helgen.

kramar, hörs kanske imorgon igen.  

Vad är detta? Står det still i syltfisktråden? Trodde att det skulle vara någon inloggad nu men här var det helt tomt. Men, men ni kanske har bättre saker för er på en lördagkväll. Själv ska jag ju jobba hela helgen. Blev så trött igår, undersköterskan som skulle jobbat natten dök inte upp. Ingen förklaring öht. Kunder inte ringa henne sdå vi inte hade varken telefonnummer eller efternamn så vi fick klara oss ändå, tur att vi var två ssk. Kan säga att vi hade att göra, det ringde hela tiden. Hoppas verkligen att de fått tag i någon usk till inatt.

Yoyna, du är väl inte dum!

Men håller med dig lite grand faktiskt. Det blir lätt en klassisk kvinnofälla, kvinnan tar ett "sämre"jobb, ett jobb hon inte trivs med och hoppas över sin egen lycka för barn och familj medan mannen har det roliga givande jobbet även om det innebär pendling och mer tid från familjen. Mina föräldrar är ett undantag men har fått strida otroligt mycket mot båda vänner, bekanta, arbetskamrater och familj för "så kan ju inte en mamma göra, jobba så mycket medan mannen har sämre betalt och är mer hemma".

Inte konstigt att du är lite avundsjuk, något annat hade ju bara varit konstigt. Han har flera roliga jobb + drömutbildningen medan du sitter på ett jobb du inte vill vara på i all evighet och inte kom in på din utbildning. Lite avundsjuk är en ganska bra reaktion. Men tänk på att mycket kan ändras, fort.

Visst finns det en ssk-tråd http://familjeliv.se/Forum-5-68/m22697284.html 

Själv gick jag ju i Vänersborg så jag kan egentligen ingenting om andra utbildningar MEN jag upplever att studenterna från Borås är mer kunniga än de andra från tex Skövde, Vänersborg etc. men även Göteborgsstudenterna är duktiga. Detta kanske helt och hållet är slump. Borås har även mer praktik än Gbg. Sedan är en kompis mamma lärare på utbildningen i Gbg och hon ska vara jätteduktig och mycket omtyckt. Vilka bra råd jag gav då... 

Inatt hade vi faktiskt en usk men hon hade fått jobba först 07-15 och sedan natten. Uskan som skulle jobbat sa att natten fre-lör inte stod på hennes schema utan att hon skulle jobba lör, sön och mån. Någonting har blivit fel för det finns redan en usk på måndag. Känner att jag inte riktigt tror på detta för när de pratade med henne så sjukskrev hon sig för passet inatt. Känns lite konstigt att det både blir fel på schamat OCH att hon är sjuk. Men, vi får se hur det blir inatt. Hon ville inte sjukskriva sig båda passen direkt så de får väl i panik ringa in någon inatt också. Suck!

Skrutt:

Tråkigt med ett dödsfall i familjen och jobbigt när man inte hinner förbereda sig.

Gud vad kul med en reda till Afrika, jag hade absolut inte velat missa ett sådant tillfälle, hur ofta har man möjlighet att åka till Afrika liksom.
Ang att åka till Afrika som gravid är jag själv mycket tveksam till det. En grej är ju att man inte får flyga efter vecka 26, innan dess är helt ok. Sedan är ju infektionsrisken stor i länderna där. Inte äta någonting som inte är ungstilllagat, grillat etc, inte dricka deras vatten/isbitar. Nu harjag dålig koll på Kenya men om det är mycket malaria så ska man enligt WHO inte åka dit som gravid - man ska undvika malariaområden. Dessutom verkar det inte finnas någon malariamedicin som är riskfri för fostret. Dessutom är ju läkarvårdet otroligt underutvecklad och i vissa fall är det farligt att få läkarvård. I vissa länder har man tex fortfarande inte erkänt HIV som en smittsam sjukdom. Nu är väl Kenya ett av de mer utvecklade länder så det känns ju bättre. Jag svarar nog inte det du vill höra men jag hade inte åkt till Afrika gravid.

Jag hade åkt till Afrika och startat verksamheten dagen efter jag kom hem Eftersom ni ska åka vid jul så det blir ju inte en så lång försening av verkstaden. Och som sagt, hur ofta har man möjlighet att åka til Afrika?

En helt annan sak, ytterligare en på jobbet är gravid nu. Jättekul för henne, hon är verkligen jättetrevlig och allt men sam vanligt känns det lite konstigt. Lite avundsjuk är jag allt. De bestämde sig för att starta i maj och nu är hon redan i vecka 12-14. Hon fick ingen mer mens efter deras beslut att starta. Så det kan allt gå riktigt fort.

Jobbigt!! Vet hur du menar. 

1 Man behöver inte dricka alkohol för att festa. Det kommer alltid finnas folk som inte dricker. 

2 Man behöver inte festa för att ha bra gemenskap i klassen. Där jag pluggade (i en ministad) hade man inga fester alls och gemenskapen i klassen var inga problem.

3 Du kommer tappa kontakten med de flesta i ursprungsklassen eftersom ni tänker skaffa barn under utbildningen. Men det kommer ske oavsett när du startar. Om man startar tidigt och får barn tidigt i utbildningen har du fler år med den "nya" klassen som du börjar i efter mammaledighet.
 

Jag hade nog valt att starta i år om jag varit i samma läge tror jag. Ok, du ska läsa i fyra jag läste bara i tre år men jag såg många i min klass som fick barn (babyboom, 9 st av 60 på 3 år) och de som fick barn tidigt kom ju inte riktigt in i gemenskapen i vår klass men de som fick barn sent och kanske hade 1 eller vara ½ år kvar när de kom tillbaka hade det ganska trist sista året. Då hade den klassen de hamnat i varit tillsammans i två år och efter halva utbildningen är det nästan inga "klassfester" längre eftersom de flesta är med i någon grupp som umgås istället.  Försöka ta sig in då är rätt svårt. 

Hur är det på jobbet då? Hoppas att ni få det lugnt.
Skönt att du kommit till det stadiet att du känner att du inte behöver stressa. Så kände jag också fram till igår när jag fick veta att ytterligare en kollega är gravid. Är verkligen jätteglad för henne men jag vill ju också.... Försökte prata med sambon idag men det gick ju inte för han skulle ju iväg och jobba. Han tycker att det är bättre at vi pratar när vi är lediga båda två, problemet är att vi inte är lediga samtidigt så ofta och när vi väl är lediga så har vi antingen gäster eller så ska vi iväg till någon. Jaja, vi får se. 

Thulan: vet precis hur det är. Har ju jobbat natt i 1½ år nu nästan och har väldigt svårt att vända tillbaka dygnet. Det första året funkade det bra men inte längre, dessutom blir jag tröttare och tröttare. Måste äta vitaminer för att orka gå upp. Förstår inte hur jag ska kunna jobba dag sedan, jag måste ju gå upp 05:30 i fortsättningen.

Lusse: skönt att ni kan vara tillsammans första dagen iaf eftersom man annars går runt ensam och förvirrad.

Skrutt: Låter som om du/ni har bestämt er för resan och för att vänta ett tag med verkstan då. Men som du sa så kommer ni ju ändå starta tidigare än vad ni sagt från början. Är riktigt avundsjuk, skulle gärna åka till Kenya. En kompis bodde oc pluggade där i ett år när vi gick på gymnasiet och trivdes riktigt bra.

Cia: Oj, varför berättade han det? Hoppas att de inte tog det på fel sätt. Du kommer säkert få lite kommentarer om barn och graviditeter nu men mer än så blir det säkert inte.   

Vart du ska ta vägen?? In i syltfisk # 2 såklart