Nu kommer ett låångt inlägg om när jag var gravid med min son. Det är absolut INTE till för att skrämma upp dig utan att bara ge dig min erfarenhet.
Vid inskrivningen vägde jag 58 kilo, jag är 166 lång så jag räknas väl som en smal person.
Mitt SF mått sköt iväg som en fartpil den första tiden
Vecka 24 hade jag 29 i sfmått, vilket är normalkurvan i vecka 30.Så var der i princip hela gravidteten, jag låg en BRA bit över den översta kurvan ända tills vecka 32, för då började jag stället följa översta kurvan.
Jag fick göra ett test för gravidtetsdiabetes, urk ryser än idag av minnet. För det var som att dricka ett mugg rent socker, och sen fick man bara sitta på vårdcentralens väntrum i 2 timmar för att man skulle vara så still som möjligt. Testet visade ingenting, och jag fick då en remiss till antenatalmottagningen i Skövde för att dom skulle göra ett tillväxtul. Vecka 27 fick jag mitt första tillväxtul, och bebisen vägde uppskattningsvis 900 gram. Sfmåtten var 31. Så det var en normalväxt bebis med mao, varken för stor eller för liten. Däremot hittade dom att jag hade alldeles för mkt fostervatten i magen. Jag hade enbart mage och växte ingenting på övriga kroppen. Pga den oerhörda mängden fostervatten så fick jag göra tillväxtul hela gravidteten ut samtidigt som jag fick som tillhörande kontrollerna på mvc. Bebisen följde hela tiden en bra viktkurva, och vattnet minskade aldrig. Dagen innan jag fick planerad kejsarsnitt (pga lite händelser som dom hittade på mina tillväxtul), så fanns det cirka 2 cm vatten mellan bebisen och själva magen. Jag blev paff och tyckte att det var jättetrångt för min lilla bebis att röra på sig, överläkaren berättade att när man är i vecka 38 så ska bebisen ligga helt tätt med huden. Oj hoppsan, det var visst rätt mkt vatten. Ut kom iaf en kille på 3880 gram och var 54 lång, så det var inget märkvärdigt med hans vikt trots min stoora mage.
Lycka till för jag har själv gått igenom en liknade situation.