• Ullegulle78

    blir uperstressad av bebis-skrik. vad göra?

    Hej!
    Är ny här på forumet...
    Jag har en fråga till alla föräldrar som har erfarenhet av skrik-panik.
    Jag blir superstressad när min 5 veckor gamla dotter skriker och jag inte förstår vad hon vill.
    Jag kan börja slita mig i håret och riva mig på armarna eller i ansiktet... :(
    Jag känner mig som en värdelös förälder när detta händer...
    Nån som har tips på hur jag ska hanskas med dessa känslor?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2007-04-25 07:54:21:
    Superstressad ska det stå i rubriken, skriver med en hand.. ;)

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2007-05-03 13:52:05:
    Jag har fått telefonnummret till en psykolog som jag ska kontakta i nästa vecka. Jag har även pratat av mig med vänner och familj och det har hjälpt en hel del....
    Skönt att veta att många andra har samma problem som jag.
    Vill passa på att tacka alla som kommit med tips och råd i denna tråd! Stor kram till er!!

  • Svar på tråden blir uperstressad av bebis-skrik. vad göra?
  • turia

    du måste nog prata med någon om det,, för kanske nästa gång du skadar ditt barn??

  • Ullegulle78

    Det känns som om det är totalt uteslutet att jag skulle skada henne. får gråtattacker av tanken på att något skulle hända min lilla älskling!
    Jag har pratat med min sambo som är väldigt förstående.
    men jag skulle behöva tips från andra mammor som varit i liknande sits...

  • ps ee

    Visst är det jättejobbigt innan man lärt sig att skilja på de olika ljuden! Men det låter som att du och din lilla har det riktigt besvärligt, för det ska ju inte behöva gå så långt att du blir så frustrerad som du beskriver. Hoppas du har en bra BVC-sköterska som du kan prata med för att få extra hjälp o stöd!

  • Linndan

    ta tio djupa andetag med stängda ögon och bara skaka av dig dom känslorna.
    man vet sällan vad en 5 veckors vill :)
    man byter blöja, försöker med mat, vagga till sömns, rapa, men pips ändå, ibland skriker bebisar bara för att.

  • McIris

    Jag kände precis som du när min dotter var mindre!! Jag kunde oxå bli helt utom mig o panikslagen när hon bara skrek,jag kände mig oxå så otroligt dålig. Men du, tiden går o försök med hela din själ att vara lugn. Det blir bättre,du blir mer härdad mot hennes skrik o gråt.Hon är en bebis o kommer att skrika mycket till, det gör bebisar. Jag bryr mig inte alls på samma sätt att hon skriker o jag inser att jag inte alltid förstår o det är ok. Man får försöka trösta o vara lugn. Stor kram!PS du är inte värdelös bara orolig.

  • moffis

    Bara lugn du kommer snart förstå hennes olika skrik, du kommer att lära dej tyda henne. Räkna till 10 sakta o försök andas o andas lugnt o djupt. Var där för henne, hon känner på sig när du blir så frustrerad. Har du provat allt såsom o byta blöja ge lite mera mat nappen el snutten så kan du inte göra så mycket mera. Sätt dej ner med henne isoffan o sjung lite, då blir även du lugn, kanske när hon hör din lugnande röst så lugnar hon ner sig så småningom, det e bara att finnas till. Tänk på att du e en jättebra mamma som tar hand om ditt barn. Vi känner alla likadant i början , men skada inte dej själv. Du är en bra mamma som tänker på ditt barns bästa. Men ditt barns bästa är om du kan behålla ditt lugn så hon kan känna det när hon är i din famn. Lycka till kramar.

  • klickann

    Jag satte i öronproppar när jag kände mig stressad av skrik. Då kan man bättre fokusera på problemet ist för att må dåligt av vrål. Eller så kan man sätta på sig stora stereohörlurar och lyssna på musik ist samtidigt som man försöker göra liten glad :)

  • Pytteprincessan

    till trådstartaren: Jag har också en 5 veckors, en liten kille. Jag känner precis som du. Jag börjar gråta av frustration, när han gråter o jag inte vet vad jag ska göra. Som om det vore mitt fel, tänker jag, att jag gjort honom ledsen. Även om jag, sen när han slutat gråta, förstår att det inte är mitt fel, så är det hemskt medans det pågår. Har till o med fått tbx mina panikångest problem, för att jag går o är så stressad. Så jag vill bara säga att du inte är ensam om detta! Kram

  • Ullegulle78

    pytteprincessan:
    Skönt att veta att fler har samma problem, även om jag skulle önska att jag var ensam i världen om dem eftersom det är så jobbigt att jag inte önskar det lidandet på min värsta fiende ens..

    Klickann: Jag ska testa det där med stereohörlurar eller öronproppar! superbra tips!!

    McIris & Moffis:
    Tack för sympati och värmande ord!

Svar på tråden blir uperstressad av bebis-skrik. vad göra?