Från när delad vårdnad varannan vecka?

Har hört att de säger från 3 år. Inte kan man ha varannan vecka när bebisen är nyfödd. nejnej...

Nej det kan han inte... Ta kontakt med familjerätten. Så kan de hjälpa dig och komma med bra råd...
Om ni bara är sambo och inte gifta. Så har du ensam vårdnad. Gemensam vårdnad får ni när ni skriver på ett papper på familjerätten efter barnets födsel...

grejen blir ju bara att vi kommer å bo i olika städer.

Vad menar du då TS?

Kan jag aldrig tänka mej med en nyfödd bebis...

Men umgängesrätt har han nog.. Även om ni bor i olika städer, man är båda skyldig att dela på resorna...

Kan inte tänka mig att han har någon rätt att åka iväg med barnet alls förrän du har slutat amma. Vxlvis boende är nog svårt när man bor långt ifrån varandra. Stackars barn som skall växla dagis varannan vecka. Hur tänker föräldrarana då egentligen? Bara på sig själva? Man måste kanske åtminstone bo nära varandra då. Du får vårdnaden automatiskt om ni inte är gifta så du säger sedan till på kommunen när han skall skriva på faderskapet att du ska ha vårdnaden. Vill han sedan ha gemensam vårdnad så måste han stämma dig.

ska jag vara ensamstående förälder väljer jag att bo i den stad där jag har min familj och alla mina vänner, istället för att bo i en stad där jag inte känner ngn alls. om det så ska betyda att jag varannan helg får sitta å köra barnet halv-vägs till sin far.

kommer att dö av olycka om jag bor kvar i denna stad å fortsätter vara såhär ensam!! tycker att barnet är värd en lycklig mamma.. kommer aldrig ta ifrån barnet att ha en pappa. men man får väl lösa på bästa sätt så att alla blir nöjda.

Bor du i samma stad som honom nu och det är du som kommer att flytta?

Kan vara bra att tänka på att om ni får gemensam vårdnad så måste du ha hans tillstånd att flytta ert barn. Kan vara bra att planera flytt så fort som möjligt menar jag.

Visserligen kan du ta barnet med dig och flytta sen också men har ni då gemensam vårdnad så komplicerar det sig för dig då det tar flera månader att få barnet skrivet på din adress. Problem ekonomiskt när det gäller bostadsbidrag tex.

Nej inget varannan vecka med en nyfött barn, och oftast inte så länge du ammar...

Växelvist boende rekommenderas inte för barn under 3 år och ännu mindre om barnet aldrig bott med sin pappa i detta fallet...

Ta kontakt med familjerätten och även en advokat om han nu är på det humöret...

MEN, var GLAD att han känner så här för då vet du att ditt barn kommer att få en pappa som bryr sig!!!

absolut kommer jag att få en pappa som bryr sig, men just nu känns de bara som att han vill j*klas med en å göra livet surt. han tjatade ju om abort ett bra tag, men gav upp tillslut.

ja jag hoppas bara att detta löser sig på bästa sätt för alla.

tack för era fina stöttande inlägg!

En lite fundering bara... det kan inte vara det att han har fått Den Stora Skälvan? Pappor som blir pappor genom en oplanerad graviditet har de mest konstiga sätt att visa att de inte har kontroll över situationen... vilken vecka är du i?

kan ändå inte säga att denna graviditet är oplanerad då vi har haft osykddat sex sen låååång tid tillbaka. men han ångrade sig nog direkt efteråt typ. hmm.

jag är i vecka 10-11.

Skriv inte på något om gemensam vårdnad när ni är på familjerätten och skriver på faderskapspapperna, om ni nu inte redan har gjort det. Läs igenom allt som dom vill att du skriver på. Genom att ej skriva på ang vårdnaden så kommer du få ensam vårdnad, då har du  dessutom"rätt" till alla 480 föräldrardagarna själv plus att du kan flytta vart du vill utan att behöva be honom om lov osv osv. 
MEN GLÖM INTE ATT HAN ÄR BARNETS FAR ÄNDÅ OCH ERT BARN HAR RÄTT TILL ER BÅDA  men absolut inget växelvist boende och inte heller kanske någon övenattning det första 8-10 månaderna men sedan kan man börja få in en rutin att barnet träffar sin pappa lite längre de gånger de skall träffas,

Kan bara prata av egen erfarenhet och det har funkat väldigt bra med facit i hand.
Lite av min historia

Mitt ex och jag separerade när jag var gravid efter att han träffat en annan, till att börja med var jag så arg och ledsen att man inte tänkte klart. Då lova jag på heder och samvete att han inte skulle ha med vårt barn att göra till att börja med. men med tiden så kom jag ju fram till att barnet har lika rätt till oss båda + att fick jag en fungerande relation mellan dem så kunde allt bli bättre i slutänden.
Den natten vårt barn föddes ringde jag vilket jag lovat och berättade det för honom. och efter den dagnen har han inte vikt av hennes sida. Hela hennes första levnadsår lät jag honom träffa henne varje dag i den mån jag kunde och ville. Jag trodde det skulle lägga sig efter ett tag men det har det inte gjort. När hon var 6 månader börja han ha henne lite mer själv nån timme då och då flera gånger i veckan och runt 9-10 månader börja hon sova där 1 natt varannan helg för att efter nån månad gå upp till fredag till söndag förmiddag och det har funkat, snart är hon tre år och hon är hos sin pappa varannan helg fre-sön + en övernattning mitt i veckan. så man kan säga att var fjärde natt är hon hos honom och det funkar väldigt bra för henne. Mer jag som tycker det är hatigt men hon är harmonisk och glad och man märker tredje dagen att hon längtar efter sin pappa. Så så länge detta funkar för henne så kommer det att fortsätta.
 
Vi måste ju alla sätta våra barn främst och allt handlar om att ge och ta men aldrig på barnets bekostnad.

Kan tilläga att jag idag lever med min nya sambo och vi väntar syskon till mitt barn, Jag hade möjlighet ett har ett ganska normalt liv i mellan åt eftersom mitt barn var lika trygg med sin pappa som sin mamma. Jag hade framför allt avlastning och möjligheten att börja ett nytt liv igen. Vilket annars kan vara svårt om man är ensamstående 24 timmar per dygn 365 dagar per år--

Gör inte skit för dig själv genom att inte låta barnet skapa bra relationer till sin pappa (om han nu vill det själv vill säga).

Kan oxå berätta att jag fortfarande har ensam vådrnad om henne men genom att köra en öppen konversation med dotterns pappa så har han inget att klaga på.

Lycka till med allt
du skall se att det ordnar sig till det bästa om man bara kan jämkas lite

Vi har periodvis haft det skit jobbigt och bråkat jätte mycket och det händer fortfarande ibland men blir mer och mer sällan.

Till mig sa familjerätten att barnet inte ska vara ifrån sin förälder fler dagar än barnet är år gammalt. Därför bör det inte vecka/vecka boende vara på tal förren barnet är sju..

Man helammar ju vanligtvis tills barnet är 6 månader (?) så då kommer det ju absolut inte på tal.

Jag "fuskade" genom att amma sonen i ett år, det innebär att familjerätten inte tyckte att barnet skulle sova hos pappan första året. Vet inte om jag ammat lika länge om det inte hade varit så. Familjerätten kan ju liksom inte gå emot att man har en stark ideologisk hållning och att man refererar till BVC och deras riktlinjer för amning. Då vill du ju "bara barnets bästa". Det blev därför några timmar i helgen, när pappan "orkade" och hade tid. Nu har pappan fre-sön. Jag kan inte se att det kommer att bli vecka/vecka boende någonsin eftersom vi inte bor i samma stad och sonen inte kan ha olika skolor. Pappan tillåter mig inte heller att flytta tillbaka till hans stad (min hemstad). Sonen är nu sju.

Varför ska du köra barnet "halvvägs" två gånger i månaden. Vi brukar alltid låta båda hämta eller båda lämna. (ex. han hämtar här och jag hämtar där).

vi har väl sagt mera att vi varje gång isf kan köra halva vägen var, för att de ska vara rättvist.

Polola77: Hut långt har ni emellan er?

Vi kommer att ha 30 mil Fast jag vet ju att det finns längre avstånd än så..

Vi har kortare.. 5 mil, men det tar två timmar enkel resa med buss och tåg för att det är så dålig synk. Så jag reser direkt efter jobb ikväll 17, är där 19, åker tillbaka 20 och är hemma vid 22.

Det var en beskrivning av min barnlediga fredagskväll Lördagen kan jag göra VAD jag vill så jag ska nog städa, diska och surfa (på nätet) Söndagen brukar han lämna vid 12-13 (fast familjerätten säger 17) "Annars kommer jag inte hem förren jag ska gå och lägga mig" säger pappan.

MÅNGA helger säger pappan "kan du ta denna helgen för jag tänkte åka och fiska/julbord/fest/jaga på lördagen". Ja, säger jag. Tänker att det är bäst om pojken är hos någon som inte känner att det är en "uppoffring" att ta hand om honom.

Det blir väl rättvist om man kör hela vägen varannan gång också? Men gör så som passar er bäst. Kan vara enklare att lämna av i hemmet, sitta och prata en liten stund, vad som är nytt och vad som har hänt. Dock har vi kommit till skedet där jag lämnar utan för porten och pojken springer upp själv så jag slipper träffa pappan(pappan bråkar alltid nästan och pojken tycker att det är jobbigt).

Håller med de andra.

Det bästa umgänget för så små barn är att träffa pappa ofta men korta stunder. Sedan utökar man umgänget.
Familjerätten här rekommenderar 1 övernattning per gång per år gammalt barnet är, sedan får man ju se själv hur det går, hur bra kontakt barnet och pappan har och hur barnet reagerar på att vara borta från mamman osv.

TS:

Skickar dig ett par länkar..Läs igenom dessa så vet du vad du har rätt till och vad din sambo har rätt till.

Jag har haft otrolig hjälp av dessa länkar under min smabos bråk med sitt ex..(de har ett barn ihop)..

Lycka till..

www.famratt.com/underhall/und_vxvisfordelning.htm

www.famratt.com/pdf/sos_meddblad_vardregler06.pdf

www3.ur.se/ombarn/templates/PuffPage____3617.aspx

Om du ska flytta så ska du göra det innan bebisen föds.
Om bebisen hinner födas så måste eventuellt tillstånds krävas från honom att han godkänner flytten.

Men du får automatiskt ensam vårdnad när bebisen föds,men om han vill ha delad vårdnad så ansöker han om det och då får ni delad vårdnad troligtvis.

Varannan vecka gynnar i stort sett bara föräldrarna tyvärr...om inte barnet är gammal nog att bestämma eller föra sin önskan själv...men vv boende lär inte ske de första 2-3 åren.
Skulle jag och min man skiljas hade vi aldrig tillåtit varannan vecka boende.Det gynnar inte barnen.
Barn ska ha ett hem,enligt oss och mycket tät kontakt om det går med den andra föräldern.
Vissa helger och gärna vardagar med om möjlighet finns.

Det är upp till föräldern hur delaktig den vill vara och vad den kan offra för att vara med så mycket som möjligt.