Jag vill inte föda!

Hej. Jag förstår hur du känner. Jag var livrädd inför förlossning nummer två... man vet ju som sagt vad som väntar en .

Min första förlossning upplevde jag som väldigt jobbig, tog lång tid, jag hade dåliga krystvärkar och avslutades med sugklocka... Jag trodde verkligen inte jag skulle klara av en förlossning överhuvudtaget igen. Men jag kan lova att jag blev SÅ chockad denna gång.
Sjävklart gjorde det ju ont, ingen förlossning är ju smärtfri , men jag blev verkligen positivt överraskad. Smärtan fanns där, men det gjorde också en helt annan förståelse för den, ett helt annat sätt att kunna ta den... I och med att du har gjort detta förut så har du en kunskap om hur det fungerar och det är jag övertygad om att det kommer att hjälpa dig när du tycker att det känns tufft.

Man vet att det är ett sjuhelsikes arbete, men man vet också att varje fas har ett avslut, hela förlossningen har ett avslut och när du har nått dig så har du världens underbaraste belöning i din famn

Jag önskar dig lycka till och oavsett om det blir snitt eller vaginalt så har du snart din underverk hos dig .

Kramar

ja snitt är INTE att rekomendera.. har ont 14 veckor efter..

Tack för alla guliga svar!!!!ska försöka slappna av...

Tänk på att andra ggn ofta går mkt lättare, och försök att inte tänka på hur hemskt det ska bli, lätt att säga jag vet, men innan du vet ordet av så är det över och om du istället tänker på tiden efteråt när det faktiskt är över så är du där, fortare än du anar.
Det lustiga är att samtliga i min närhet som haft jobbiga första förlossningar och som gruvat sig mkt av olika anledningar för andra förlossningen, ALLA dom har haft jättesmidiga förlossningar så vem vet, vilken dag som helst är det över och du kan ge andra samma lugnande råd : )

Inte mkt till tröstande ord kanske, men jag tror inte du har ngt att oroa dig för : )

Berätta gärna hur det går här i tråden, om du orkar : )

Jo, tack jag vet att man kan överkomma sin rädsla, för jag har gjort det själv. Men jag har f*n ta mig fått jobba för det, och ett snitt var länge det enda alternativet för mig.
Att utesluta möjligheten till ett kejsarsnitt och avfärda en persons rädsla som nåt trivialt tycker jag är otroligt kränkande.

TS har kämpat med sin rädsla men har tydligen inte kunnat komma över den och borde kanske för sin egen sinnesro och för att kunna njuta av sin graviditet ha fått åtminstånde diskutera ett alternativ till vaginal förlossning.
Att förlösas med kejsarsnitt är väl ingenting att skämmas för, man är väl inte mindre kvina för det?? Självklart ska inte möjligheten utnyttjas av "bekvämlighetsskäl".

testa epiduralen denna gången om det e smärtan som du e mest rädd för... de satte in den ganska tidigt på mig & den funkade verkligen tycker ajg iaf =)

Vem skulle inte vara rädd när man ska upprepa den största smärtan man någonsin känt? Jag citerar en annan fl'ar när jag säger "men det är ju nåt så litet i något så stort".

Kram på dig!!!

jag känner mig värdelös för att jag inte kunde förlösas på vanligt sätt...
Såna tankar kan nog komma efteråt även för det som har planerat snitt..