Känner mig så himla DUM och PINSAM! :-(
Är idag på bf+2
Har haft förvärkar sedan v.34 och då sa de till oss att tappen började mjukna och vi skulle vara beredda "närsomhelst". Sen dess har jag haft förvärkar mer eller mindre hela tiden och åkte in en gång i vecka 37 också. Var då öppen 1 cm, men allt avtog när vi kom in.
Jag har även misstänkt vattenavgång 2 gånger och åkt in och kollat det. Bara vattniga flytningar...
Så idag, efter att ha varit aktiv hela dagen, fick jag kraftiga förvärkar och det kändes som att bebisen borrade sig ner i bäckenet. Gick på toa för det tryckte på och efter jag var klar skvalade det till i toaletten. Rann till och med på benet sen. Blev ännu en gång misstänksam och mannen sa till mig att ringa upp. Jag ringde och rådfrågade och undrade om jag skulle avvakta lite och se om det kom mer, men hon verkade tycka att det var bättre om jag kom upp nu, än mitt i natten.
Åkte därför upp och det visades några rejäla värkar på ctg:n. Gick en promenad och hade förvärkar var 7:e minut men inget vatten rann. De undersökte mig och naturligtvis, INGET vatten. Värkarna verkade avta även denna gången. Hon kände på mig och jag var öppen 2 cm, och 2 cm kvar av tappen.
Nu blev det långt - men med allt detta vill jag säga att jag känner mig så HIMLA DUM. Känns pinsamt varje gång jag åker upp och tar "Upp deras dyrbara tid". Och det ÄR JU ALDRIG NÅGOT! Det är jag alltid bara INBILLNING. Så himla pinsamt.
Nu orkar jag inte mer känner jag. Vill bara gömma mig under täcket och bebisen kan lika gärna stanna i magen, för där verkar den ju trivas.