Många fina svar i denna tråden, med vissa undantag såklart. 
För min del blir frågan tvärtom den dagen då barn kommer bli aktuellt. Skulle jag vilja att heterosexuella tog hand om Hon/han om jag dör? Det spelar ingen roll - det är någor jag tycker nästan alla borde lärt sig vid detta laget - att kärlek är något man borde ta vara på och vårda och inte förneka vissa.
Lotusblomman: det stämmer att vi enligt svernsk lag som kom 1985 inte har möjligheten till insemination inom svenska sjukvården. det är tillochmed straffbart att utföra det. 
Mitha:
Du skriver att du inte har något emot homosexuella- och jagh tror dej. ändå väcks en del tankar och funderingar när jag läser ditt inlägg.
"ibland känns det onaturligt, man är liksom född med snopp ch snippa och det hör ihop. Man är skapt till att skaffa barn tillsammans. MEN å andra sidan behöver man inte vara bättre föräldrar för det utan två mammor eller två pappor kan vara lika bra för det. För några år sedan tyckte och trodde jag kanske att barnet skulel bli mobbat för att de var barn till homosexuella men utvecklingen går ju framåt och det är ju mer och mer acceptabelt med homosexualitet än vad det har varit. OCh det finns ju fler och fler sätt att bli och få barn på."
(ville inte ta de första meningarna ur sitt sammanhang, så jag tog med allt.)
Men jag undrar iaf: ibland känns det onaturligt, man är liksom född med snopp ch snippa och det hör ihop. Man är skapt till att skaffa barn tillsammans. - Vem har bestämmt det? Vem har sagt att det är så det ska vara?
Du skriver att snopp och snippa hör ihop - men, hur kan man då förklara att i runda slängar 10 procent av sveriges befolkning är bi/homo/trans sexuella? Och vem kan ta ifrån någon rätten att bli förälder bara för att en av delarna fattas?
Lotusblomman: det är sånna som du som får min dag att skina upp! 
Regeringen ska tydligen se över just om lagen om insemination skall göras tillgängliga för lesbiska, vilket alltid är ett framsteg.
Har ni någonsin tänkt på att egentligen är den enda tydliga skillanden mellan män och kvinnor vad som hänger mellan benen? Det finns män som är väldigt kvinnliga och tvärtom. Kanske tänker vi olika - kvinnor och män men det är ju ingen parallel man kan generalisera över.
Nej det som spelar roll för ett barn tror jag är att ha två älskande föräldrar. Om man skulle sudda ut alla könskaraktäristiska drag såsom bröst, skägg osv. skulle det ändå bara vara två människor som älskar sitt barn.
Så nej du Vigdis - jag köper inte ditt argument om att man ska ha en av varje.
Det finns gott om manliga förebilder hos mig och min tjej den dag vi väljer att bli föräldrar och just det faktum att vi inte lägger speciellt stor vikt vid könsbundna termer och tankesätt tror jag endast kommer hjälpa vårt barn att bli mer öppensinnat.
IdaPida: välkommen att delge mig dina tankar om varför just en snopp och en snippa gör en till bättre och mer lämpliga föräldrar.
Liria: Och vad är skillnaden då?
Liria: Men era olika roller har ni ju tilldelats av samhället och inte varit så självvalda, eller hur?
Vad är de olika kraven från samhället?
Jag tror att man alltid blir kär i människan _oavsett_ kön. Men att man oftast förblindas av just könet och känner därför att man behöver sätta en etikett på sig själv.
Liria: Men vem bestämmer våra könsroller? det är ju upp till föräldtrarna att reglera framför sitt eget barn, eller hur?
Självklart - men vad har grav. och amning med dina argument att vi är olika att göra?
Liria: Så du menar att det som skiljer män och kvinnor åt är grav. och amning?
Och det går alldeles utmärkt att bryta samhällsnormerna och själva skapa sina egna roller. Tänker man att det är omöjligt är man enligt mig fast i ett gammalt tänkande.
Liria: du inser att om vi inte börjar ändra normer och roller i samhället kommer vi harva i konservatism upp till huvudet snart,
och vad har amning och grav. egentligen med TS fråga att göra?