Italy, Italy

Carlotta: Imperia är ju faktiskt inte så långt härifrån. Rimligt avstånd för att kunna ses nån gång. Ska bara låta lu piccinu komma ut och växa till sig lite först
Tummentårta, vad charmigt och samtidigt rimligt att klara av. Har redan en tummeleksak åt lu piccinu så jag kanske ska lägga tårtidén på minnet...

Har bara varit på en begravning här (min sambos morbror i Puglia så jag stod honom inte så nära), men håller med om att de är ovanligt effektiva i dessa sammanhang. Går skrämmande fort här. Måste säga att det var en annorlunda upplevelsear mäktigt och otroligt sorgligt på samma gång. Flera hundra personer i "sorgetåget", orkester som spelade musik som verkligen kändes innuti kroppen, medan vi gick mot kyrkan och sedan systrarna som grät och ropade på honom "Antonio, non andare via" "Non ci lasciare ora" osv. Har aldrig varit med om något liknande. Beror säkert till stor del på att jag inte kände honom särskilt bra, men var som att se något på film nästan.

Carla: Ja det är ju helt fel tycker jag! Att de bara talar med familjen! Hu! Det borde ju vara den sjuka att bestämma vilken behandling han vill ha eller inte ha...

En fraga, är det nagon av er som har svensk partner? Det är inte det va?

I en schweiz-trad sa har nästan alla tjejer svenska män (alltsa de kom hit tillsammans). Konstigt

Patata: När är den lille beräkad? Vi väntar med spänning...

Carla: Missade helt ditt inlägg förut. Har också hört om födelsemärkena... Undrar om det blir en rulle eller ett Marabou-M???

Tuntalisa: Han/hon var beräknad till den 22:a... Men ärligt talat har min ginecologa var lite strulig. Först var det den 22:, sedan den 29:e eftersom han/hon var lite lite på ultraljuden och sedan blev sista budet den 22:a. Har hunnit göra två monitoraggio och ännu inga tecken på att han/hon vill ut. Jag hoppas det blir så snart som möjligt, men tror mer på runt den 29:e. Dessutom är det ju fullmåne den 28:e och alla jag träffar här säger att det har stor påverkan... Vem vet??

Jag har som sagt var en pugliese till sambo. Vet inte om nån annan har svensk sambo. I alla fall inga svenska pappor i tråden, har inte träffat på några i verkliga livet heller.

Patata; jag gissar pa att bebis kommer till eller efter fullmanen!
Min lillis var beraknad till den 28 november men kom den 20 istallet ,vid nymane alltsa! Han ar den enda bebis jag fatt som kom tidigare an beraknat,de andra tva 1v forsening och 2 v. forsening!
Riktigt tradigt blev det att vanta till slut...suck!
Har dessutom haft sa snabba fodslar att jag aldrig hunnit fa nagon epidural...ORATTVIST!!! Vill aven dela med mig av mina jattebebisar;
1:an 3955g
2:an 4320g
3:an 3800g

Och inga sma skallar hade de heller!!!

Njaaaaa......... Terrone betyder helt enkelt (om än dock på ett nedsättande sätt)sydläning och har inget med slemitalienare att göra... ordet kommer från den som arbetar i jorden (chi lavora il terreno)

Det som du beskriver är ju en "tammarro"(lite orsäker på stavningen) det vill säga slemmiga strand raggare och liknande och kan vara både från nord och syditalien...Äen över smyckade bilar och kitsch är "tammarro"

Detta är iallafall så som orden har förklarats för mig under mina 7 år i italien av flera personer... dubbel kollade med pojkvännen och brorsans pojkvän och de sa att tammarro=slemitalienare med uppknäppta skjortor och stora guld kedjor. Och terrone= nedsättande ord för person från syditalien som anses ja bonnig..typ som vissa i sverige ser på norrlänningar

Hade en pojkvän från Lecce som brukade promenera omkring i Modena med en t-shirt med skriften "Orgoglioso di essere terrone" och han var defenetivt inte slemmig utan snarare en typisk "alternativ" kille

Kan tillägga att även om min älskling bor och är född i Modena glömmer han aldrig att hans släkt kommer från en liten by i inlandet innanför Napoli...

Slurpan: Hm...konstigt...för terrone så som de använder det här och i södra italien är just så som jag beskrev det. Det andra ordet har jag aldrig ens hört. Men det är säkert en tolkningsfråga. Sedan har du säkert rätt i grundbetydelsen att det är folk från landet. Beror säkert som så mycket annat på vem man pratar med.

Just det glömde svara min man är "Calabrese" i grunden...båda föräldrarna är födda och uppvuxna där och största delen av släkten bor kvar. Så vi är ganska mycket i Kalabrien...när det blir någon tid över.

Patata: Jag tror på m:et hihi! De tjatade om det där med månen till mig också men i mitt fall stämde det inte alls. Enligt sägnen ska det dessutom vara nymåne precis som carlotta säger. Min svärfar säger (han håller ju på mycket med odling och så, där spelar månen också in tydligen ) att man ska räkna ut i vilken fas månen var i när man blev gravid och sedan ska det gå 9 HELA sådana faser tills barnen tittar ut...om jag lyckades förklara. Hoppas på att du slipper gå över tiden allt för mycket.

carlotta: Det var riktiga bjässingar! Och så tyckte folk här att Alessandro var stor 3550g, 53cm och huvud 38,5...ganska normal bebis tycker jag. Speciellt eftersom han enligt ul absolut inte skulle komma upp till 3 kilo. Var glad för att du slapp epiduralen...ja eftersom det gick så fort menar jag...i övrigt har jag bara positiva erfarenheter av eda. Min förlossning var utdragen och jag anser att epiduralen är guds gåva till kvinnan. Hade inte orkat utan.

Det var jättetrevligt igår med min svensk-kväll...så kul att få prata svenska med någon annan. Även om det blev en del italienska iom att hennes pojkvän inte pratar svenska. Nu har vi bestämt att nån dag ska det bli kafferep med 7 sorters kakor.

Har för mig att någon här har svensk man...men minns inte vem...kan ha fel. Det var en tjej som var här tillfälligt ett tag eftersom hennes sambo pluggade i Rom men de har flyttat tillbaka. I övrigt verkar det som om de flesta lever i ett italo-svedese förhållande. På gott och ont.

Ang. hur man säger fördom på italienska så har jag fått det förklarat för mig att "luogi communi" är inte helt negativt utan används tex för att "bunta ihop" människor. Tex "alla svenskar är blonda" medan pregiudizi är ett negativt ord som används tex som "hennes pappa sitter i fängelse alltså måste hon..." om ni fattar vad jag menar.

Sju sorters kakor...ARGHHHH! Vad avis jag blir,tycker att det ar sa roligt att baka,men tyvarr sa kan ju mina nara och kara inte ata hur mkt som helst for da spricker de ju!
Nyligen sa steg min man i grad (ar militar) och da gjorde jag en tarta med deras skyddshelgon pa som dekoration...roligt var det...
Har aven gjort pyttipanna,min man alskar det,men fy vad jobbigt det var,det ar ju bekvamt hemma dar man kan kopa det fryst i pase!

Tuntalisa: jag tror att det är fler som åker till Schweiz pga arbete eller studier, medan man kanske hamnar i Italien just för att man träffat en italienare... Så är det i mitt fall. Min sambo har två kollegor där hon är italienare och han svensk. De pratar engelska med varandra!

Min sambos föräldrar kommer från norra Italien, och när vi åker upp och hälsar på hans moster säger hon (på skämt) "arrivano i terrun"

Patata: hoppas att lu piccino kommer snart!

Jag håller med Tuntalisa om att jul ska firas i Sverige! Det känns inte som jul när man är i Italien.

intehemma: Tror också på din teori. Känner inga par där ena hälften är schweizare och den andra svensk däremot känner jag många som varit i schweiz för studier eller jobb.

Jag har av någon anledning bara firat jul här sedan jag flyttade hit. Det går ju det med. Men det är sant att den rätta julkänslan inte infinner sig. Framförallt är det nog julmaten som fattas...mycket går ju inte ens att få tag i. Mamma hade med sig skinka, prinskorv och lite annat för två år sedan...då kändes det bättre. Hur kul är det med pasta med tonfisk som julmat?

Carlotta: Skicka ner lite till mig...jag lovar att äta det. Hihi! Vad duktig du är! Just tårtor är jag inte så bra på...men jag gillar att göra efterrätter i allmänhet och småkakor...som jag tyvärr äter upp sedan...så jag försöker att undvika att göra dem. Måste göra kanelbullar någon dag, är så sugen.

En annan grej jag är sugen på är smörgåstårta...visste att jag glömde äta något när jag var i Sverige sist. Hm...