hund istället för barn

Det enda jag kan säga är, usch o fy satan!! förstår dig helt o hållet!

*kram*

Så trist med okänsliga människor. Jag har också liknande fördommar men jag är trots allt medveten om fördommarna och brukar hålla dem för mig själv tills jag tagit reda på sanningen om hur det förhåller sig.

Om alla som hade hundar hade det i stället för barn så skulle det ju bara finnas hundar i familjer där det inte finns barn och vice versa! Eller hur?! Du kanske replikera med det till din svärmor...

Ja, det var ju en smart kommentar! Det ska jag säga nästa gång.

Men snälla nån vilken idiotisk kommentar. Har själv hund och väntar barn och jag har då rakt inte tänkt att vi ska göra oss av med hunden när barnet kommer.

Hundar blir ju en del av familjen men jag visste inte att vi hade någon maxgräns på hur stora familjer får vara i Sverige utan det får nog plats både och om man vill och har lyckan att få. Att folk kan vara så okänsliga trots att det faktiskt pratas ganska mycket om ofrivillig barnlöshet är obegripligt för mig.

Lycka till i framtiden!

Drygt. Har själv både hund och katt och de är inte något substitut för barn. Barn eller ej, djur vill jag ändå ha i mitt liv. Konstigt att folk tror att de har rätt att säga lite vad som helst om man inte har barn. Det är ju ingen direkt som anklagar barnfamiljer för att ha barnen som substitut för ett djur. Folk borde använda sin hjärna lite mer...alla kanske inte bara kan knäppa med fingrarna så är de på smällen....suck...

Men om man nu umgås med tanken på att skaffa hund och erkänner för sig själv att det faktiskt beror på att man har svårt att få barn, och att man har en massa överskottsenergi och kärlek man bara längtar efter att få slösa på någon/något. Är det hemskt tycker ni?! Är det fräckt mot hunden att den bara får bli ett substitut?

Nej det tycker jag inte alls är fräckt!! Ett djur som blir lika mycket kramat och älskat som ett barn är ett djur som har det bra! Det finns ju människor som hellre har hundar och/eller katter i stället för barn och dessa människor måste ju få göra som de vill och vara som de är! Inget ont om dem alls. Men att helt automatiskt tro att människor (då unga och barnlösa) som har hund skulle ha hunden i stället för ett barn är både fräckt och elakt!

Känner så väl igen det! Vi skaffade hund förra året efter att ha försökt få barn i många år och får många kommentarer om att "jaså, det blev en hund i stället" och "nu när ni skaffat hund ska ni se att ni får barn också".

Men det kan inte vara längre från sanningen. Jag har alltid velat ha hund, men vi har sagt att vi inte ska låsa oss med det ansvar en hund innebär för tidigt utan att det får vänta till dess vi får barn som hinner blir lite äldre och också kan ha glädje av det. Men nu verkar ju barnen dröja ganska länge och då bestämde vi oss för att skaffa hunden nu i stället. Men det var ingenting vi gjorde för att ersätta de barn vi fortfarande gör allt för att få och längtar efter! Och den dag barnet/n kommer, så kommer vi älska vår hund som en familjemedlem lika mycket som vi gör idag!

Nu tycker jag inte att man någonsin ska skaffa en hund (eller ett annat djur) bara som ett substitut för något annat utan det måste finnas en genuin vilja att ha och ta hand om hunden enligt en hunds behov - det är ett stort ansvar. Jag kan dock absolut förstå och se hur djur kan ta plats som barn i en familj där man har önskat att få barn men inte kunnat. Min moster och morbror tycker att deras hundar är "istället" för barn men de hade haft hundar även om de haft barn.

Men jag håller helt med kaksmulan. Att utgå ifrån att någon/några skaffar hund istället för barn är bara fräckt.

Vet oxå hur det är när folk ger en kommentarer om att man inte har barn.
För det första har det inte en aning om ifall man försöker eller ej.
När jag berättade om att jag haft 5 missfall så fick jag kommentaren "så det var därför ni skaffade katt, alltså gjorde ett försök med katt istället?!"
Idiotisk kommentar, jag älskar min katt och har inte skaffat en katt istället för ett barn.
Vi har kämpat i över 2 år med att få bli med barn men det vill sig inte...

Man kan faktisk ha både katt och barn Det är vad jag önskar mig iaf.

Fy sjutton vad en del manniskor ar elaka! Jag och min man har sjalv 2 hundar, men det ar for att vi alskar hundar och det ar inget substitut nar man verkligen vill ha barn. Vi vill ha en familj med bade hund och barn. Vi har svart att bli gravida (jag har PCOS) och genomgar behandlingar varje manad sen 1 ar tillbaka. Det verkar som en del manniskor inte kan forestalla sig att alla kan inte bli gravida sa latt, och att en del behover hjalp pa traven, och en del som mig behover extra hjalp da mina hormoner ar ur balans och jag kan inte bli gravid av mig sjalv. Mina svarforaldrar ar okansliga och oforstaende nar det kommer till att skaffa barn, de har tjatat pa oss i flera ar nu att de vill ha barnbarn, de har redan 2 stycken sen tidigare fran min mans syster, och hon bor dessutom i samma stad som dem, vi bor pa andra sidan landet (USA) och vi ses inte ens 1 gang per ar (som tur ar!) Mina foraldrar har aldrig tjatat pa oss om barn, de menar att det ar varat beslut nar det ar dags och de ar mera forstaende, de har inga barnbarn sen tidigare men ar anda coola, sa mina svarforaldrar ar bara sjalviska.

Gaaaaah!!! Blir så trött på det här med barn "istället" för hund. Min bror och hans tjej ska ha sitt första barn nu i augusti. Inte mitt fel att de blev med barn så fort de bestämde sej för att de ville ha ett. Men måste min bror (de vet inte om att vi försöker) racka ner på oss, som är inne på vårat trettonde försök, för att vi väljer att skaffa en till hund? Hans kommentar är ju oslagbar i a f: "Mäh, en till hund? Varför skaffar (vi alla i den här tråden vet ju att barn är inget man skaffar utan något man får!) ni inte barn istället? Det är lättare att få barnvakt än hundvakt!"

Har pratat om att skaffa en till hund jättelänge, men har velat vänta tills vi köpt hus och vår första vovve har blivit "vuxen" så att säga. Han har varit som ett barn nästan, många trotsåldrar. Eftersom vi nu får semester tillsammans i fyra veckor och är inne på vår andra sommar i huset så... ja rätt tillfälle dök upp helt enkelt. Så om en vecka får vi tillökning, men valpen kommer absolut INTE vara ett substitiut för ett barn. Så det så!

Oj vad långt det blev.

jag har också två hundar, jag kan hålla med dig om att ibland känns det som en del tror att man har hundarna istället för barn, men det är ju som sagt inte lika lätt för alla att bli gravida...
men jag måste säga att utan hundarna så hade längtan efter barn varit tusen gånger värre..
hundarna är ju mina "barn" också!

Dessa ständiga komentarer får man tyvärr dras med. Vissa kan inte förstå att det kan ta lite tid för endel. Syrran har precis fått en liten kille och under hela hennes graviditet så har jag ständigt fått höra - Varför är inte du gravid,tvillingar brukar ju följas åt osv.. Hade det gått vägen så hade jag haft en liten redan har jag många gånger haft lust att skrika ut...
Varför tror så många att det bara är att hoppa i sänghalmen en endaste gång och efter 9 månader så kikar en unge ut??!! Jag blir så less på alla tröga, okunniga människor..
Känns även trist att man blivit en bitter kärring som ibland kan missunna andra lyckan att bli gravid, när man själv inte blir det. Men det är känslor och tankar man inte riktigt kan styra över, dom bara finns där. osv osv.. Det känns trist att behöva planera sex..sexet som förut var spontant och spännande har muner blivt som en fixering där vi planerar noggrant dag, tid osv.. Det är inte frågan om lust numer utan ett tvång kan det kännas som. Detta tvång pga att vi så febrilt längtar efter en liten..

Hej! Förstår dig precis så fräck hon verkar vara din svärmor! sådant ska man ej stå ut med att bli nedvärderad pga  att man ej lyckat få barn!!! Det är en sorg man bär med sig ständigt inombords var man än är eller vad man än gör.
Min längtan efter barn behöver ingen påminna mig om den finns i mitt hjärta jämnt....
Hoppas ni snart lyckas!!!!
Kram...

Det här med elaka pikar får mig att tänka på en vän som är i tidiga 40-åldern. Hon har inte mött den rätte och hon säger att hon tror inte att hon kommer hinna får några biologiska barn, men adoptera vill hon gärna göra, när hon funnit den rätta. Men hon tyckte att det var mycket sårande och påfrestande att alltid höra andras kommentarer och pikar för att hon inte fått barn ännu. Så hon ställde till med en stor scen när de var några vänner samlade och de kom in på området barn. Alla vännerna blev bestörta och trodde givetvis att hon inte kunde få barn och attd et träffat en "känslig punkt" Min vän sa att efter det gick ryktet mellan vänner och släkt och sedan dess har ingen vågat fråga. Hemskt att behöva ta till så drastiska metoder, men folk har ju faktiskt inte rätt att lägga sig i andras liv så. Och barfa för att man har husdjur eller olika hobbys är det väl inte ett substitut!

Oj, nu blev det ett långt inlägg... Men Lycka till med barnverkstaden! Kram

Detta med ofrivillig barnlöshet verkar alltid drabba dom som verkligen vill ha ett barn till varje pris!!!
Jag har lärt mig en sak under åren och det är:

~ Barn är inget man skaffar utan det är en gåva som vissa får ~

Gerbia...

Godnatt på er allihop !!!!