snart bonusmamma....

Hej.

Tråkigt du sätter en ledsen mun när du ska få en sådan välsignelse. Om föräldrar nu måste skiljas tror jag det är bäst om de gör det innan de minns hur det var att ha föräldrarna ihop, jag tycker (helt ovetenskapligt) att det tycks bli minst problem då.

De har ju inga livslånga band som du skriver, för de har ju brytit sina band. Sedan kan jag förstå hur du nog menar eftersom de har ett barn som binder dem vid varandra. Och det kommer nog skapa slitningar, problem m.m. du ska dock inte acceptera saker som du inte skulle acceptera annars. Det är din och din killes skyldighet att inte acceptera att du kallas hora. Sedan kan de ju va så att hon är arg å ledsen nu att det går över. Man får försöka skilja på vad som är vad tror jag.

Barnet som är två år kommer gilla dig, inga problem. Barn i den åldern gör det, å sedan har ju du förhoppningsvis "alltid funnits där så länge han kan minnas" så då är det inget konstigt även om du säkert då å då kommer få någon fråga lr kanske en kommentar. Det hela handlar dock mer om dem! Går de i terapi? De borde göra det, försöka enas, och komma över varandra för att se till barnets bästa.

Jag har ett filmtips till dig, se den med din kille å ge den sedan till hans ex. "Alla älskar Alice" med mikael persbrandt! Den är skrämmande om skillsmässa och reaktioner.

Lycka till