Nu vet jag inte vad jag ska göra.. Har precis fått reda på att jag är gravid, bor med sambo som jag vart tilsammans med i fem år. Vi har alltid velat ha barn tilsammans men nu när jag ska plugga vet jag verkligen inte vad jag ska göral...Jag är 20 år och ska börja läkarlinjen på KI till hösten, blir det för tungt? Ska jag göra abort? Känns som om jag måste välja mellan att plugga eller få barnet...
Tacksam för råd...
Hur känns det?
Bara du och pojkvännen som kan avgöra.
Hade det varit jag hade jag gjort abort men du är inte jag.
Det är många som fixat studier och barn. Hur mycket stöd har du utanför förhållandet? Jag hade iaf gett studierna en chans. Sen känner du ju själv om du orkar eller inte men jag skulle inte göra en abort i din situation. Nu är du med barn och får stå för det. (Absolut inget illa menat!)
Alltså, jag har verkligen pluggat järnet för att komma in på utbildningen så jag vill verkligen inte missa den. Samtidigt förstår jag ju att barnet måste komma först om jag väljer att inte göra abort...
Vi har pratat om att skaffa barn tidigare, men det kom så himla.. olämpligt. Känns tufft att göra abort när jag egentligen skulle vilja ha det. :S
Jag och min man pluggade båda två när vi fick våra barn, gick hur bra som helst. Jag läste då till journalist och tog helt enkelt studieuppehåll när jag var mammledig..
Förstår faktiskt inte vad problemet är - för mig är studier som vilket jobb som helst, med undantaget att man har sämre ekonomi givetvis..
Jag förstår dig. Men du kan ju påbörja studierna. Du har ju rätt att hålla din plats i två terminer. Ofta så kan man ju lägga upp studier på den nivån så att de passar en själv. Man kan läsa i sin takt osv. (vet dock inte hur det fungerar på läkarlinjen)
Men tror du inte att du senare kommer att ångra en abort pga att du ville börja plugga nu ist? Personligen tycker jag att är man 20 år och blir med barn så får man helt enkelt ta det. I den åldern vet man ju bättre om man verkligen inte vill ha barn.
"Personligen tycker jag att är man 20 år och blir med barn så får man helt enkelt ta det. I den åldern vet man ju bättre om man verkligen inte vill ha barn."
Ta vad? Behålla barnet även om man inte vill?
Ta konsekvenserna? Ja. Abort eller behålla.
Ts, läkarlinjen är tuff. Nu vill jag inte vara negativ men jag efter vad jag sett på mina vänner som går läkare är det tufft och jag tror det är svårt att klara det med en liten bebis. Faktiskt.
Men, du känner ju dig själv bäst. Du kanske har lätt för dig.
Du har ett viktigt beslut att ta. Tänk igenom det ordentligt. Det handlar inte bara om att vilja ha barn, man ska kunna ta hand om det också och ge barnet en bra start i livet. Observera att du inte behöver svara mig på frågorna nedan, men tänk igenom dem innan du bestämmer dig.
- Läkarlinjen är tuff, riktigt tuff. Kommer du/ni ha tillräckligt med tid och ork att ta hand om barnet? När du är inne i en tuff tentaperiod och barnet inte vill sova på natten, har du stöd runt omkring dig?
- Klarar ni det ekonomiskt att försörja barn? Studiemedel räcker inte långt och man ska inte förlita sig på ekonomiskt stöd från andra/samhället, det är ert ansvar om ni väljer att behålla barnet.
- Hur stabilt är ditt och din sambos förhållande? Ingen satsar naturligtvis på att skapa familj om man tror att ens förhållande ska ta slut, men det finns alltid en risk speciellt när man är så ung som du. Tänk igenom hur situationen skulle se ut om det mot förmodan skulle ta slut.
Vill inte avskräcka dig, bara att du ska vara väl förberedd. Lycka till!
Kanske du kan vänta med läkarlinjen tills barnet är större? Jobba kanske 2 år först. Läkarlinjen försvinner ju inte och 22 år är fortfarande ungt 
Känns det bra för er båda med ett barn kan man skjuta på studierna tycker jag. Dessutom blir man mer motiverad har jag hört om man har barn, och disciplinerad eftersom man måste ta vara på all tid man får. Känns det osäkert finns det fler tåg, du är fortfarande ung, om du skulle välja abort. Däremot vet man aldrig hur framtiden blir, det kanske är enda chansen? (Förlåt men man måste tänka lite så också...)
Lycka till!!
Anonym (g) skrev 2007-06-19 16:51:54 följande:
Ja barnet går först tkr jag. Man kan ju studera ändå. Vänta ett par år bara. Sen är det bara att plugga. Du är ju väldigt ung, så du hinner plugga ändå. Om jag nu är gravid, ska jag behålla barnet och plugga sen.
Jag tänker nog inte vänta tills jag är helt färdigutbildad har fast och bla bla. Det kanske tar flera flera år. Du klarar ju att ha barn ändå. Ta allt det andra om ett par år.
Instämmer med föregående! börja plugga o gör sen uppehåll..eller varför inte låte pappan vara hemma?
Att läsa till läkare är nog inte det lättaste men det mesta går om man vill, det är ju dessutom en lång utbildning, hur gammal vill du vara när du får första barnet ? vill du ha flera barn ?osv bara lite att fundera på!!
Jag har 4 barn o pluggar till ssk , kanske inte lika krävande utbildning men det är tufft ändå ....som någon annan sa , när det är tentadags o barnen är sjuka o inte sover på en vecka är det inte roligt.....men det viktigaste är att ni är överrens du och pappan... att han är beredd att kanske ta det mesta av sånt under dom tunga perioderna!
det var många som inte trodde jag skulle klara det...men för varje person som sa att det inte skulle gå så blev jag bara mer besluten att överbevisa dom....har gjort ett år nu 2 kvar...ska senare läsa till barnmorska!
Lycka till gör det som är rätt för er!