Grrrr kanske inte får jobb pga gravid!

Fy fan vad arg jag hade blivit!!! Jag har alltid trott på att man ska vara uppriktig mot sina chefer. Men din erfarenhet visar ju att man gör bäst i att smyga med sin graviditet om man ligger i förhandlingsläge om nya tjänster... suck jag blir så trött. Det är ju för fan 2007 och att det dessutom är kvinnliga chefer som agerar gör mig bara tröttare...

När skulle du börja det nya jobbet? Snart? Medans du fortfarande var gravid?

Jag kan förstå att en arbetsgivare blir både förvånad och lite sur över att du berättade detta först nu. Faktiskt.

Jag måste faktiskt hålla med AnnSophie. Arbetsgivaren har räknat med att du ska jobba och så ska du plötsligt vara hemma i ett år. Då måste ju arbetsgivaren tillställa vikarier och det kostar både tid och pengar.

Men... ska gravida kvinnor inte kunna få vilka jobb som helst då utan sitta snällt och vänta i 9 månader utan att få söka nya jobb???

Jag läste TS lite fort och läste in (felaktikt) att det var rekrytering i företag som hon redan var anställd i...

Självklart måste ju arbetsgivaren veta att du är gravid för att kunna planera framtiden, sen får man hitta en bra lösning som passar alla partner.

Svart tulpan: Gravida kvinnor är välkomna att söka vila jobb de vill, men de ska också meddela att de är gravida redan tidigt i processen. Allt annat tycker jag är oärligt!

Jag lät kanske lite väl radikal i nr1 *ler*.

Självklart ska man vara ärlig. Men det verkar ändå svårt att bli bedömd på ett likvärdigt och korrekt sätt som gravid.
I den privata sektorn kan det ju vara svårt om det är ett litet och ekonomiskt känsligt arbetsställe, medans den kommunala är lite "stryktåligare".

Jag har inte berättat något eftersom vi bara har berättat för närmsta familjen eftersom jag haft missfall tidigare plus att denna grav inte varit helt ok. Tycker inte jag ska behöva berätta något alls för arbetsgivaren om jag inte vill. Förstår ju att det blir lite knas i deras beräkningar men tänk om jag berättat tidigt och sen fått missfall det hade jag aldrig i mitt liv velat vara med om. Att behöva berätta för vilt främmande människor att jag fått missfall. Blä!
Det är faktiskt diskriminering om de inte anställer någon pga graviditet punkt slut. Spelar ingen roll med att det blir dyrare osv med en gravid.
Tror jag ska tacka nej hursom helst. Vill inte ha en arbetsgivare som tar en graviditet på det sättet.
Känner kollegor som varit med om samma sak där arbetsivaren bara sagt "jaha vad det du som var gravid ja tyvärr betalar vi inte extra föräldra penning (upp till 80 eller 90% för de som slår i taket) eftersom vi vill att alla anställda ska få alla fömåner inte bara de föräldralediga, hoppas att det är ok?"
Företaget jag sökt jobb på är ganska litet i Sverige men hur stort som helst internationellt, min lön där skulle inte vara fyskam så jag tror de har råd med en vikarie. Eftersom de dessutom expanderar enormt just nu skulle de antaglien kunna anställa vikarien sen också.

Jag förstår arbetsgivaren. Ni har gått genom en rekryteringsprocess, hela tiden diskuterat utifrån förutsättningen att du ska börja arbeta snart och en längre tid framöver. Självklart blir de lite tagna på sängen när du plötsligt i slutskedet talar om att du är gravid i femte månaden.

Arbetsgivaren har sannolikt planer för din tjänst, så det är väl inget underligt att de ställer FRÅGAN om hur du har tänkt vara föräldraledig. De har ingen laglig rätt att hindra dig från att vara föräldraledig (naturligtvis), men tycker du verkligen det är konstigt att de FRÅGAR?

Jag förstår inte riktigt varför du blir så arg, om jag ska vara helt ärlig. I ett sådant läge är det naturligtvis bara att vara lugn och sansad och tala om att du har planerat en längre föräldraledighet än så.
Utifrån det lilla du skriver kan jag inte se att det finns någon anledning att tro att de är särskilt negativt inställda till gravida eller föräldralediga. Men som sagt... en klok arbetsgivare har framförhållning och planering. Och i det här fallet visade det sig att planeringen sprack, vilket innebär extra arbete och kostnader för dem. Självklart reagerar de, men det behöver inte betyda att de är puckon för det.

Jag ser mig själv som en väldigt empatisk person, och jag försöker vara rättvis och diskuterar ofta jämställdhet med mina egna manliga mansgrischefer MEN jag hade, som din EVENTUELLT nya arbetsgivare också blivit förvånad...och kanske lite sur vid ett sådant här besked såpass sent.

När man anställer så vill man ha alla kort på bordet liksom. Man vill veta förutsättningarna. Graviditet är definitivt ett sådant kort.
Graviditet innebär, tvärtemot vad alla tror, inte alltid att arbetsgivare slår bakut. Men självfallet måste man förstå att det finns arbetsgivare som inte vill NYanställa en gravid kvinna (speciellt en som inte ens är nygravid utan betydligt längre gången) som bara kommer vara på jobbet i nån månad eller så innan hon försvinner i....tja...1 år eller mer på föräldraledighet. Det ser jag inte som ett dugg märkligt.

Och det är en viss skillnad mellan att berätta i vecka 6 eller 12 och när man är i femte månaden kan jag tycka. Om du ska börja jobba snart på detta andra företag så måste du alldeles snart tala om hur du ska vara föräldraledig (senast två månader innan BF), och sedan försvinner du.
Då ska det in en vikarie för dig, du som inte ens hunnit vara på jobbet själv knappt, och det medför i sin tur ännu en rekryterings- och anställningskostnad.
Medelstora företag är inte gjorda av pengar heller.

Så ja...jag får väl hoppas att du får jobbet MEN jag förstår arbetsgivaren i detta läge om dom väljer att inte anställa dig. Tyvärr.
Lycka till iallafall.