• Marelb

    För er som är intresserade av att bli äggdonatorer.

    En korsdonation är när mottagarparet fixar en egen donator men de får inte hennes ägg. Jag ska te x ev. hjälpa mina kompisar och är "dersa" donator. Men jag ger mina ägg till ett okänt par och mina kompisar får ägg från en okänd donator. Det blir en korsning alltså. Man gör detta för att hjälpa sina kompisar fram i kön. Kö tiden förkortas mycket för mottagarna om de fixar en donator. Man får även direktdonera men de rekommenderas ej. Det kan ju bli känsomässigt svårt.


    Wilda04 skrev 2007-08-01 20:30:05 följande:
    vad är en korsdonation?jag har oxå tankar om äggdonation. Ha en gång sagt till en kompis som är bög att jag gärna ställe upp och hjälpte honom, sen fick jag barn och då kom tvivlet, har hela tiden haft en stark känsla för att göra det men nu som sagt kommer tiviet, vill fortfarande hjälpa någon, jag är inte orolig för att det barnet ska likna mig eller leta efter denna, mina tankar går mera åt det hållet tänk om nåt av mina barn träffar detta barn och blir kära... ja ni förstår nog min tanke,.
  • Marelb
    Wilda04 skrev 2007-08-01 20:30:05 följande:
    vad är en korsdonation?jag har oxå tankar om äggdonation. Ha en gång sagt till en kompis som är bög att jag gärna ställe upp och hjälpte honom, sen fick jag barn och då kom tvivlet, har hela tiden haft en stark känsla för att göra det men nu som sagt kommer tiviet, vill fortfarande hjälpa någon, jag är inte orolig för att det barnet ska likna mig eller leta efter denna, mina tankar går mera åt det hållet tänk om nåt av mina barn träffar detta barn och blir kära... ja ni förstår nog min tanke,.
    Man går som blivande donator igenom många olika senarior och tankar och detta är en av dem. Jag vet att risken är minimal att detta sker men vem vet, världen är liten. Denna minimala grej ska inte hindra mig från att donera i framtiden. Jag tänker berätta för mina barn på en gång vad jag håller på med. Att jag ska hjälpa en annan kvinna och man att få barn. Att jag har ägg som jag ska ge till dom mm. Sen får man ju se om det verkligen blir en graviditet och föds ett barn. Då kommer mina barn alltid att veta om att det finns någon människa i deras egen ålder som de kan träffa. Om man får vill jag veta könet just pga detta. Sen får man ju förhoppningsvis hoppas att mottagarna berättar för sitt barn hur det ligger till. Då denne ska "skaffa" barn talar vä h*n om det för sin partner och då skulle ju min son eller dotter i så fall kunna lägga ihop ett + ett och ta reda på mer när exakt donationen ägde rum mm. Jag tänker och hoppas att det blir så i så fall. Bäst att köra med öppna kort.
  • Marelb

    Smock: Det enda ingreppet som görs är ju äggplocket och det anses väl inte som riskfyllt direkt. Av hormonbehandlingen kan man få klimakteriebesvär. Men det går ju över. Tror inte det är någon fara för att få fler barn i framtiden. Hormoner stoppar vi kvinnor i våra kroppar ganska mycket ändå utan problem. Tror inte det är så farligt. Kroppen kan nog återhämta sig och bli normal efter ett tag...

    Wellpappa: Man ska nog absolut inte donera om man inte har egna barn först. Sen ska man nog tänka ett bra tag. Jag har tänkt i över 5 år. Känner mig redo nu!

  • Marelb
    skrattigtjej skrev 2007-08-06 10:11:50 följande:
    Ja om jag och sambon kommer till den punkten med donerat ägg kommer vi vilja att donation är närma barnet...Umgås med oss tex och sådana saker, kanske för mycketbegärt..Men det är något vi aldrig kommer ta ifrån någon...Det skulle vara spännande att ha ett barn som har två mammor
    Jag tror det skulle bli aningen förvirrat för barnet. Barnet har ju bara en mamma. Donatorn har ju inga som hellst rättigheter till barnet. Nej, jag tror på anonymitet, tom 18 års ålder. Kan inte tänka i de banorna ni gör... Men vi känner ju alla olika. Det viktigaste är väl att man har funderat ordentligt innan man donerar så man vet vad man gör.
  • Marelb
    Beautyflie skrev 2007-08-12 09:49:27 följande:
    Jag kan ju känna lite att jag är mer än villig att donera ägg, men måste ta mig en allvarlig funderare på om jag är villig att senare i livet bli uppsökt av någon. Givetvis tycker jag att detär varje barns rätt att känna till sitt genetiska ursprung, men jag vet inte hur jag själv förhåller mig till det. ÄR det någon som haft liknande funderingar? Vad kom ni fram till?
    Jag tror nog alla som donerar måste gå igenom dessa tankar. jag såg det som det största problemet i början också. Efter det så blev sprutorna det värsta... Man går igenom många funderingar. Läs mer i min presentation om du vill.
  • Marelb
    skrattigtjej skrev 2007-08-13 12:26:49 följande:
    jo jag kan hålla med på dem punkter du talar om..men samtidigt anser jag inte själv att ja inte vill veta vem som donerar till oss, så om jag känner för det någon dag att fråga barnet om den vill veta dess ursprung, inte bara från dens pappa.... jag anser att det är precis som adoptiv barn, tycker inte man ska undanhålla sådan sak för ett barn..ja tänker mig som om ja vore de barnet.. ja skulle vilja veta om jag hade två mammor..gör man det till en naturlig sak, så kanske barnet har lättare att acceptera det..nu mena ja inte man skulle umgås med donatorn varenda dag, utan endast veta hur hon är som person osv... så man kan berätta detta för sitt barn och kanske på så sätt bygga upp en relation för alla, ja för barnet kommer ju från 2 kvinnor isf, om man säge så
    Jag håller helt klart med om att det bästa är att göra en naturlig sak av det hela redan från början. Jag som donator ska också göra en naturlig sak av det och berätta för mina barn att jag har gett bort ägg osv. Ifall man skulle få besök sen så vill jag ju att de ska veta! Jag tror nog att man kan berätta om detta och träffas först vid 18 års ålder. Tror inte man behöver träffas innan faktiskt. Men jag skulle nog gärna se att man fick besök för lite nyfiken skulle jag ju vara!
Svar på tråden För er som är intresserade av att bli äggdonatorer.