Om badbyxorna: de jag har ärvt är från 7 kg och jag har sett på liberos hemsida att deras minsta engångsbyxor också är från 7 kg. Jessica väger 5,2... Annars skulle vi nog svänga förbi coop imorgon och köpa. Camabo, hur små är dina då? och hur får jag tag i dem nu... annars får vi fråga där i morgon om våra duger eller om de har några att köpa, annars får vi väl skippa första besöket...
Jo, babysimmet gick över förväntan. Visserligen fick hon sitta lite mot axeln ibland och inte bara ligga och flyta i vattnet som simfröken ville, men vi var i bassängen hela tiden och hon skrek inte. Vi chansade med de ärvda byxorna och försökte inte visa dem så mycket för fröken. Inte heller protesterade vi när hon sa att hon kollat att alla bebisar verkligen var 3 månader, hihi.
Efteråt somnade hon direkt, utan mat ens. Kan vara värt hela kursavgiften bara att hon sover lite mer på lördagarna :o)
Sedan bar det av direkt in på Barnens Hus att köpa minsta sorterns badbyxor (varför är de svarta mycket större än de röda-nuttiga fast det står samma vikt och ålder angett på dem???) och ett nytt myggnät, för jag måste tappat mitt på mysebo eller på bussen hem.
Undrar bara, när och hur många gånger är livräddningskursen? Om man går båda, kan man ta med barnet då? Sorry, är dåligt påläst, men jag hinner tyvärr inte läsa hela den här tråden utan måste försöka skumma lite...
Igår gick sambon runt och sa att det luktade så gott om något men visste inte vad, och jag tänkte att "oh, tänk om det är jag, jag kanske för en gångs skull fick på mig lite deodorant i morse och är lite fräsch" men efter ett tag började han säga att det var Jessica som luktade gott och jag tänkte att "vadå, har det tagit dig 12 veckor att upptäcka det?" Men så gick jag dit och luktade på henne (han bar henne) och då luktade hon grann-tant så att det yrde om det! Granntanten hade typ badat i Chanel inför en kräftskiva hon skulle på och fick sedan hålla Jessica 3 minuter i trappuppgången innan hon skulle iväg. Så nu vet man. Sambon föredrar den medelålders granntanten framför mig!!
Dulia, kan tänka mig att det blir lite lugnare hemma nu. Skönt att Alma sover lite på dagen också! Jessica sover rätt lite på dagen men från denna vecka har jag börjat kunna göra saker medan hon är vaken, typ äta frukost, dricka kaffe och till och med sortera lite papper sittande bredvid babygymmet :o)
Modesty, Jessica har också börjat nattvaka igen, jag som trodde den tiden var förbi, hihi. Ok, erkänner att jag var otroligt lyckligt lottad. Hon sov så bra ett tag och slutade till och med med den helt ok nattamningen (som hon alltid somnade i). Men nu ska det vaknas nån gång mellan 1 och 3, ätas, snuttas, slicka bröst, snacka, le och inte somna om på flera timmar. dessutom vaknar hon nog flera gånger per natt utan att kräva nåt, men gör så mycket ljud att det bara inte går att sova själv! Ska börja sova med öronproppar, tror jag, även om då sambon vaknar först och måste väcka mig. Hellre att han vaknar en gång av ett skrik än att jag vaknar 100 gånger för att hon rör på vänster armbåge!
Bögs gård låter kul, nästan min bakgård, hihi. Ska kika in i fikatråden o titta.
Jag kan också tänka mig gå på sångstund i Rotebro på måndagar. Fast nu på måndag kan jag nog inte.
Jessica blir snarare överstimulerad av allt jag gör för min skull även om jag kamouflerar det till "för hennes skull", som babysim och öppnis och träffa jämnåriga (andra 3-månaders, med andra ord). Ni har ju sett henne på öppnis, antingen vrålar hon eller så sover hon (i min famn, märk väl, eller mot min axel, om man ska vara noga). Men jag får så långtråkigt hemma. När vi babygymat och babysittrat och bytt blöja och ammat och sovit och allt annat hundra gånger så är klockan ändå bara tre och det är tre timmar tills sambon kommer. Idag gjorde jag misstaget att gå ut med vagnen för att JAG ville ha lite luft (som i ur och skurare får man abstinens av det här innelivet!!), men hon vrålade som en gris, jag provade sjalen, misslyckades, trasslade in mig, la henne i vagnen igen och vände om hemåt. Hon höll på att vråla ut lungorna, jag lovar. Hon var tvungen att pausa för att hosta och hämta andan, sedan började hon om. Sedan fortsatte hon hela kvällen hemma! Sov en halvtimme i min famn, annars gnäll och skrik. Och däckade halv åtta. Alldeles för tidigt för en bra natt. Å andra sidan somnade hon halv tio igår och vaknade ändå redan vid ett, så man vet tamejfasen aldrig!!
AnkFisk, tror att det är onsdagar, faktiskt. Men är inte 100.
Modesty, jag har INTE sovit som nån prinsessa! Skulle vara som prinsessan på (den enorma) ärten i så fall... Vaknade redan halv tolv (på natten alltså) för att kissa och då hade jag hunnit vakna till minst fem gånger före det och förvirrat tänkt saker som ?oh, vad gott jag sover med öronproppar, nu är det nog snart morgon?. Och detta var alltså FÖRE midnatt. Klockan ett vaknade Jessica, ammade, lekte med bröstet, stånkade, sög, släppte, sprattlade. Hon var helvaken och hellycklig ända fram till 3, då hon somnade mot min axel efter två frusna timmar i soffan. Ok, jag ska vara glad att hon var vaken och glad och inte vaken och skrikig, men klockan 3 på natten skulle jag vara glad om hon inte vore vaken överhuvudtaget. Men sedan gick hon faktiskt att lägga i egen säng och jag kunde sova lite halvtaskigt (med öronproppar som jag vaknade och tog ut då och då för att lyssna på Jessica) ända till kvart över sju. That?s that.
Lillmondino, efter två asgriniga veckor i mitten av augusti blev hon mycket bättre och gladare och självständigare, och är det fortfarande, men på kvällarna kan det blir gnälligt och vråligt, det är väl helt naturligt. Värre är då detta med att man ska vara vaken flera timmar mitt i natten!
Modesty (igen), jag har en sån freestyle. TROR att den funkar, har inte provat på länge. Hoppas du har egna lurar, för jag behöver mina själv.
Snacka om egotrippat inlägg, hoppas nu du vill låna freestylen, så har jag gjort NÅGOT osjälviskt idag :o)
Tur att det tog lite fart här igen, höll på å bli orolig. Var med i en annan tråd hela graviditeten och när vi äntligen skulle börja ses med bebisar så dog den bara. Tur den här dök upp som ett brev på posten istället.
Camabo, vi ska gå i samma BVC-grupp. Du, jag kan väl lika gärna flytta in hos dig med en gång, så får din kisse lite liv i luckan också. Jörgen undrade om jag sett några svartvita bortsprungna små vänner stryka omkring, men jag är rätt säker på att jag köpte mina svartvita små vänner i Kungens kurva. Jag hoppas inte jag snott dina!
Vi har firat Mulle 50 år hemma i Märsta, vid deras friluftsfrämjartorp. Jag är praktiskt taget född in i friluftsfrämjandet så det var lite kul att få gratulationer av en massa gamla (närmast rullatorsberoende) bekanta. En tant lyckades klämma ur sig något till sambon (som hon aldrig träffat förut) i stil med "är det ANNAS barn, det hade man väl aldrig kunnat tro" och ungefär (översatt till modernt språk) "är du den lyckliga som fick in skjutet". Jag känner henne inte särskilt bra och hoppas ännu i skrivande stund att hon blandat ihop mig med nån annan.
Grattis, Issa! Hoppas du kommer med på träff snart igen!
Camabo, grattis till overallen. Förresten, vi kanske har din Ebony ändå - när vi flyttade hit bodde Tristan under badkaret flera veckor. Det vill säga när vi först dragit ut hela diskmaskinen, dragit ut katten och sedan spikat för den lilla tunneln som ledde in bakom diskmaskinen...
Eftersom Jessica sover oroväckande länge har jag hunnit lägga in nya bilder i galleriet. Titta gärna om ni orkar, hehe...
Skydiver, pluttarna kommer bli hur söta som helst i varsin lite fleecedress! Blir nästan lite avis, hihi.
Camabo, tack för chokladen. Hoppas Jessica får riktigt, riktigt många prickar nu! Jag tror jag ska äta upp allt själv ikväll, för i morgon ska vi till BVC. Kan ju inte komma dit utan problem. Skämt åsido, känns som om hon skulle behöva ställa in besöket efter mig så jag hinner prata om allt jag har på hjärtat. Det knäppa är att ens tänkta frågor hinner ändras tusen gånger innan det är dags för besöket, för då har problem 1, 2 och 3 gått över och vi kämpar med problem 4, 5 och 6 istället.
Och just ja, däremellan njuter vi i fulla drag av bebistiden och önskar att hon aldrig ska växa!
oj, då är jag nog närmare 80. Om det hänger på hur mycket, högt och ofta man pratar för sig själv alltså.