• Disis

    Vi har adopterat en döv katt!

    Vi har precis adopterad en vit katt på nio månader som är helt döv. Hon är hur söt och go som helst men så otroligt jobbig på nätterna. Hon hoppar, springer, jamar högt och välter omkull saker så de går i sönder :( Man tänker att en katt som ändå är 9 månader gammal ska ha slutat leva jävel som kattungar kan göra och lugnat ner sig lite. Kanske kan vara för att hon är osteriliserad? Brukar katter bli lugnare efter att man steriliserat dem?
    Har någon här erfarenhet av döva katter? Några speciella tips, råd eller anekdoter att dela med er av?

  • Svar på tråden Vi har adopterat en döv katt!
  • dekad

    Det viktigaste när det gäller döva katter är väl att inte låta dom gå ut utan uppsikt, för dom upptäcker inte faror i tid.

    9 månader, då är katten fortfarande tonåring typ, så jag gissar att det tar ytterligare ett bra tag innan den lugnar sig och blir mer "vuxen" av sig.
    Visst kan det spela roll om den är fertil eller kastrerad, en fertil katt har en slags stress i kroppen som ofta kan göra den lite livligare. Eftersom den är döv bör ni inte avla på den, så en kastrering gör nog bara gott. Så slipper ni ju också oroa er för att den börjar markera inne i samband med löp
    Att katten skriker mycket kan ha att göra med att den är döv, att den inte hör sig själv. Likaså att den har ner saker, den hör ju inte att det blir en krasch så den kanske inte bryr sig om att saker faller

    Ni kan ju försöka leka med katten på kvällen några timmar så kanske hon lugnar sig om natten. Sen när hon börjar bli van vid era rutiner kommer hon nog också lugna sig om nätterna (får man hoppas ).

  • Libellula

    Hej! Jag har oxå en döv vit katt! Tyvärr vet jag inte ålder på henne men vetrinären trodde att hon är runt 4 år. Jag fick henne förra sommaren då några bekantas bekanta hittat henne skadad. Men min katta lever som vilken katta som helst. Jag har tur som bor mitt ute i skogen och ingen stor väg i närheten. Hon är väldigt känslig för vibrationer och det är bara när hon sover som hon inte uppfattar vibbar. Annars är hon som vilken katt som helst!

  • vinylblomma

    Min farmor hade en döv katt när jag var barn.
    Han älskade att bli dammsugen eftersom han inte hörde ljudet så var han inte rädd. Han fick lära sig inkallning genom att man stampade lätt i golvet så att han kände vibrationerna och tittade upp, då var det bara att vinka.
    Ur mysig kisse!
    Men han lärde sig också att om man slog ner saker så kom matte farande som ett skott. Han hade dille på att slå ner kaffekoppar hela livet, han stördes inte av ljudet men hade lärt sig att matte uppenbarligen reagerade på det.

  • Disis

    Vinylblomma: Haha. Tack för tipset med dammsugningen. Det visade sig vara en riktig hit. Hon tyckte att det var hur gott som helst att bli dammsugad :)
    Det är ju perfekt att dammsuga bort alla lösa hårstrån som annars hamnar överallt i lägenheten :)

  • Libellula

    Ja,vita katter hårar ju som bekant året om som bara den!

  • oxytocin

    Vi hade en hörande hund och adopterade en som visade sig vara döv. Det blev rätt stora problem mellan dem. Hade vi vetat om att hund nr 2 var döv hade vi aldrig köpt henne, kanske om vi inte hade en hund sen förut...

  • Rosali

    En gammal kompis till mig var döv och hon hade en hund som var döv. Hon pratade teckenspråk med den, det var helt otroligt att se att den faktiskt förstod

  • Rosali

    Nej jag skrv fel där, hunden var inte döv utan matte och husse. Men dom pratade teckenspråk med hunden

  • annmi

    MJAUuuGrattis
    Har ingen erfarenhet av döv kisse,men..
    Skulle tro att den "känner av" dig & omgivningen på ett speciellt sätt & att man inte bör överaska kissen med snabba rörelser bakifrån även om den känner i marken ...

    Rekomenderar dig att Kastrera...
    Lycka Till!!!

  • JAGAD

    Döva katter kan vara mer högljudda än andra just för att de inte hör sig själva! De vet att de jamar, men hör ingenting. Hon är fortfarande ung och lekfull så det kan ta att tag. Mina två små fick jag uppfostra på nätterna när de härjade som värst också. En kastrering gör ju saken lite bättre, det är kanske också så att hon är i närheten av at börja löpa och därför ropar på friare? Sterilisera inte, utan kastrera; d v s ta bort livmoder och äggstockar. Då är hon inte intresserad av "sex" längre alls. Lycka till!

    PS: Min förra kisse var en vit hankatt, men han var inte döv. Han hade tre svarta hårstrån på huvudet som kattunge och enligt veterinären så kunde dessa mörka hårstrån vara anledningen till att han hörde. Dessa försvann sedan inom ett år. Det är så vackert med vita katter, men tänk också på att det är större risk för katterna att vara/bli allergiska mot vissa foder, särskilt om det innehåller fisk. Jag skulle undvika fiskprotein och bara ge protein från andra källor. Detta visste vi inte 1988 när vi fick honom, men det fick vi ju tyvärr snabbt lära oss...
    Ett långt PS det här, men lycka till!

    MJAU!


    Disis skrev 2007-07-10 19:43:04 följande:
    Vi har precis adopterad en vit katt på nio månader som är helt döv. Hon är hur söt och go som helst men så otroligt jobbig på nätterna. Hon hoppar, springer, jamar högt och välter omkull saker så de går i sönder :( Man tänker att en katt som ändå är 9 månader gammal ska ha slutat leva jävel som kattungar kan göra och lugnat ner sig lite. Kanske kan vara för att hon är osteriliserad? Brukar katter bli lugnare efter att man steriliserat dem? Har någon här erfarenhet av döva katter? Några speciella tips, råd eller anekdoter att dela med er av?
  • JAGAD

    HAHA! Vad härligt! Ja, de är inte dumma inte!


    vinylblomma skrev 2007-07-10 22:47:25 följande:
    Min farmor hade en döv katt när jag var barn.Han älskade att bli dammsugen eftersom han inte hörde ljudet så var han inte rädd. Han fick lära sig inkallning genom att man stampade lätt i golvet så att han kände vibrationerna och tittade upp, då var det bara att vinka.Ur mysig kisse!Men han lärde sig också att om man slog ner saker så kom matte farande som ett skott. Han hade dille på att slå ner kaffekoppar hela livet, han stördes inte av ljudet men hade lärt sig att matte uppenbarligen reagerade på det.
  • oxytocin
    Rosali skrev 2007-07-11 09:49:52 följande:
    En gammal kompis till mig var döv och hon hade en hund som var döv. Hon pratade teckenspråk med den, det var helt otroligt att se att den faktiskt förstod
    Vi tecknade också till vår döva hund. Det gick hur bra som helst! Lärde henne hit, stanna, sitt, ligg, vacker tass... Hon höll sig alltid nära oss och hade ofta ögonkontakt.

    Men vår andra, hörande hund, blev jättestressad när vi ex stod vid dörren och skulle gå ut och ropade på hundarna. Om den döva låg kvar i soffan/korgen och inte såg att vi vinkade sprang den andra dit och hoppade på henne och bet henne... det var uppenbarligen jobbigt för henne att tvingas ta ansvar i många situationer...
Svar på tråden Vi har adopterat en döv katt!