*Välkommen hit! :-D
Godmorgon tjejer!
Uj uj, hormonerna rasar på flera håll i landet. För första gången har jag dessutom i helgen på riktigt känt av att det är jobbigt att vara gravid, att jag inte klarar av allt jag brukat göra innan. Var ute och pimplade i det fantastiska vädret i lördags, och promenerade med hundarna. DET klarar jag inte längre, inte med båda två iaf. Stannade och grät i djupsnön, och kände mig 5 år gammal när jag pulsade mot bilen, hulkandes och med tårarna trillandes nedför kinderna. Vackra eller sorgliga scener på tv gråter jag till, oavsett typen av program.
Motgångar klarar jag inte öht längre, fick punka på bilen imorse när jag skulle till jobbet, och blev ståendes i kylan i 40 minuter innan sambon kom och hjälpte mig. Grät som sjutton givetvis, dels på grund av situationen (motgång), dels på grund av att jag inte klarade av att åtgärda felet själv.
Har också känt av såna sammandragningar jag vet bla lill linda beskrivit tidigare, såna där som gör att man måste stå still och vänta på att de går över. Suck. Och ändå så länge kvar. 100 dagar exakt idag.