Min hysteriska adoptivmamma...

Angla:

Forstar vad du menar men att saga att hon bara kom hit "sa att hon atminstone hat fatt traffa barnbarnet en gang" i alla fall kanns inte helt rattvist mot mig och min familj heller.
Onskar att hon ville ga och prata med nagon men hon vagrar...:(

Pappa ar trott och less han med....
Tycker mer som jag men han vill samtidigt att jag ska forsoka forsta att mamma inte mar sa bra.

Saken ar ju bara den att hon inte verkar ha matt bra nagon gang under min uppvaxt...

Nar jag foreslog att hon borde ga och prata med nagon sa hon
"Det ar ingen ide - jag ar sa gammal nu och jag kan inte andra mig. Jag ar som jag ar."

Hennes installning gor mig sa ledsen..Onskar att vi kunde motas halvvags men just nu kanns det langt borta...

Fenneka:

Tack, dina ord rorde mig till tarar..
Kandes sa himla skont med nagon som forstar vad det innebar att ha en "trasig" mamma...
Tack du raddade min kvall...

Tintin:

Tack, jag forstar vad du menar. Det ar svart att se henne som min mamma eftesom vi ar sa extremt olika pa alla plan.
Vi har pratat ofta och lange forut men hon vill ju inte andra sig.
Hon vill att jag bara ska vara snallare mot henne hela tiden. I alla ar har hon endast onskat sig en "snall dotter" i julklapp nar jag har fragat vad hon vill ha...

Jag upplever mig sjalv inte som elak men visst har vi brakat och jag har kant mig som "den sjalvuppfyllda profetian" nar jag har sagt nagot elakt.
Underm min uppvaxt brakade hon och pappa i princip varje dag och jag har alltid fatt trosta henne nar hon har gratit.

Kanns som om det har ar som en terapi-trad for mig just nu och det ar inte min mening.
Tack for all hjalp och era konstruktiva forslag.

Birry:

Ska forsoka prata med mamma lite i morgon.
Hon har sa himla latt for att lasa sig och forstar pa nagot vis inte hela sammanhanget. Hon laser sig vid enstaka ord som sedan gor henne blind for hela resonemanget.
Om jag sager " Jag tycker om dig mamma, trots att du ar lite tokig ibland", sa sager hon" Tokig, tycker du att jag ar tokig!!??" Sedan blir hon hysterisk for att jag sa att hon var tokig och sager att jag ar en elak manniska...
Sen kommer "skuldgrejjerna och anklagelserna" da hon sager: "Men du behover inte tycka om mig, jag vet att du inte gor det, det marks ju, annars skulle du ju inte saga sa elaka saker.....osv osv.."

Det finns fraser, uttryck och tonfall som jag har sa totalt "ALLERGISK" emot sa jag gar i taket bara hon borjar pa nagon av dessa fraser.
Den kansligheten ar daremot nagot jag maste jobba pa med mig sjalv men det ar svart nar det har gatt sa langt att man verkligen inte "tal" vissa tonfall..
Kampar pa, en sak i taget.

Birry:

Tack for din fina omtanke och for att du bryr dig.
Ska gora ett forsok i morgon men risken finns ju att hon laser sig igen..
Antar att det ligger lite i den generationen ocksa.
Nufotiden ar alla uppvaxta med "relations-tv-serier" a la
Dawsons Creek, Felcity, ensamma hemma m fl. dar i stort sett alla sitter och analyserar ihjal varandra och vander in och ut pa problemen tills man far trasmak i baken...
Min mamma ar inte uppvaxt med att prata sa mycket kanslor sa jag kan tanka mig att det ar svarare for henne att uttrycka sig.

Det finns mycket "men det fattar du val" i den generationen. De har inte forstatt att man inte kan rakna med att andra ska forsta vad man menar om man inte talar om det for dem.

Jag vet inte hur manga ganger jag har sagt att jag inte kan lasa tankar och det kommer alltid som en overraskning for mamma..

En anna sak som retar mig till vansinne ar nar hon fragar mig en sak och jag sager "jag vet inte".
Da fortsatter hon att fraga samma sak och sedan lagger hon fram egna teorier i stil med " jag men du kanske tantke sa har eller sa har" m m FAST att jag redan har sagt att svaret ar "jag vet inte".
Till slut tvingar hon mig nastan att lamna ett svar fast jag inte har nagot bestamt svar att ge...

Hogst irriterande.

Hej!

Tack for allt stod alla konstruktiva forslag.
Trodde aldrig att sa manga skulle skriva i traden. :)

Vaknade idag av att mamma stod och knackade hysteriskt pa var dorr kl.14.00. Da hade hon kommit tillbaka fran stranden och tyckte minsann att vi skulle ga upp da. Saken ar att hon nar hon knackar sa knackar hon mer och mer intensivt tills vi oppnar. Hon slutar inte och tanker "de kanske vill vara ifred" eller "jag vantar tills de kommer over till oss istallet".
Naturligtvis vaknar jag och blir direkt pa daligt humor. :(
Dottern hade hallit oss vakna nastan hela natten sa det var darfor vi sov sa lange.
Jo, mamma ar ute och klampar pa "martyr-stigen" lite da och da och det ar sa himla jobbigt.
Hon har hotat sig till alltfor mycket genom sitt "nu ar det slut, nu finns det inget mer", "jag ska nog hitta pa nagot snart, du ska se att allt blir battre nar jag inte finns mer", osv osv...
Blev inget tillfalle att prata med mamma ordentligt idag, far se hur det gar i morgon. Ska forsoka halla ut de har dagarna de ar har men det ar fasen inte latt alla ganger. Tur att de aker hem pa onsdag nasta vecka sa vi far lite lugn och ro...

Jag ar sa glad att det finns fler som forstar men jag onskar ingen, inte ens min varsta fiende, en san stord relation till sin mamma som jag, har for det ar verkligen en plaga.

Tack igen for allt stod, ni ar helt fantastiska! :)

Idag fick jag totalt nog!

Mamma fick ett utbrott idag. Vi akte och tranade och hon var hemma ensam och passade var dotter.
Efter 30 minuter ringer hon helt hysterisk med panik i rosten och sager "Kan ni inte komma hem nu horrni, jag blir sa nervos, jag far for mig att hon inte andas ibland?"

Hur i helvete ska man tackla detta?

Jag blev fly forbannad och sa att det ar sa himla sallan vi kan ga och trana tillsammans sa vi kommer hem nar vi ar klara!
Sedan kande vi oss sa klart jattestressade under hela gympasset och traningen blev lite sisadar...

Hur kan hon gora sa mot oss? Jag hade sett fram emot traningen sa himla mycket och var sa glad att hon kunde sitta barnvakt.

Fy sa elakt!

Jag har nu allvarliga tankar och planer pa att "gora slut" med min mamma men vet inte riktigt hur man gar till vaga.

Hur skulle ni ha gjort i min situation?

Jattetacksam for tips och rad.

Kram Rosarin

Tack for alla tips men idag fick jag bara nog....

Mamma kom over till vart hus och undrade varfor inte vi hade kommit over till dem..!!
Vi hade inte bestamt nagonting alls for idag. Smatt hysterisk halvskriker hon : "Men jag har ju vantat!!!"
"Hur ska jag kunna veta det", sager jag.
"Men det ar ju sista daan!!!!!!", skriker hon tillbaka.

Hon ar alltsa sur, ledsen, besviken, for att jag inte har kommit over till deras hus tidigare "for att det ar sista dagen idag", innan de aker hem!
Hon har suttit och hetsat upp sig och stressat upp sig sa hon har varldens angest, for att jag inte har gatt upp tidigare och kommit over till deras hus.

Hur kan man sitta och ha sadana forvantningar nar vi inte har sagt nagot for idag???
Jag fragade henne varfor hon har stressat upp sig sa bara for att det ar "sista dagen". Hon svarade da att vi minsann inte har kommit over till dem utan att det bara ar hon och pappa som kommer over till vart hus. Detta tolkar hon som om att vi inte vi vara lika mycket med dem som de vill vara med oss!
Hon kande sig inte sa viktig for oss for att vi inte kom over till dem lika mycket som de kom over till oss.

Haromdagen kom pappa och knackade pa fast jag har bett dem att inte gora det for vi behover sova ut eftersom dottern vacker oss var 3:e timme dygnet om.
Pappa knackar pa och sager " Vi har ju tankt att aka till xxxx, nu!" Vi hade inte bestamt nagot dagen innan sa vi hade inte en aning om att de ville aka till den stranden just idag. Pappa blir jattesur for att vi inte ar uppe (kl.10)utan fortfarande sover varpa han sager "Vi aker nog harifran i morgon for sa har kan vi inte ha det!" Han syftar da pa att vi inte ar uppe och tillbringar tid med dem pa formiddagarna!
Tank att det retar den generationen sa gruvligt att man sover till kl.10-11. Skumt tycker jag!
Nar de sedan kommer tillbaka kommer mamma over och sager" Vi aker i alla fall till xxx xxx i morgon sa nu far ni hjalpa oss med biljetter".
Jag gar over och fragar en sista gang om de verkligen vill aka i morgon och mamma sager: Ja.
Vi aker ivag och bokar och betalar bussbiljetter till mamma och pappa och nar vi kommer tillbaka lamnar vi biljetterna till dem.
Senare pa kvallen sager de att de inte ska aka!!!!
De har inte fattat att vi redan har bokat och betalat, sa vi far aka och avboka och forlorar 400kr pa biljetterna for att mamma och pappa haller pa med tomma hot, som vilka ungar som helst!
Detta var i fredags och maken har inte pratat med mamma och pappa sedan dess forran idag. Mamma och pappa daremot tyckte inte att det var sa farligt, de sa forlat och sedan latsades de som om ingenting hade hant! Hogst irriterande!

Ar det bara jag som tycker att det har ar ett sjukt beteende?
Vad spelar det for roll vem som gar over till vem och varfor kor man med tomma hot nar man ar en vuxen manniska i 60-arsaldern!

Det ska bli sa skont nar de aker hem i morgon. Vi stod ut med dem idag och vi skjutsade runt dem lite till olika stallen. Pa kvallen at vi tillsammans och tittade pa film.
Hela tiden forsokte jag verkligen att stanna upp och kanna efter vad som triggar min aggressivitet och ilska mot dem.
Jag kom fram till att vi ar otroligt olika och vi tanker och tycker nastan aldrig likadant om nagot.
Det ar precis som om vi ar fran olika varldar. Mamma ser pa saker pa ett HELT annorlunda satt. Hon tar at sig och tar allting man sager som ett angrepp, vilket ar jattejobbigt.
Sjalv ar jag nog ratt sa allergisk mot hennes uttryck, tonfall och satt att vara helt enkelt.

Far se hur vi loser detta i framtiden men nu ska det bli skont med en redig paus fran varandra!

Sa har lyder ekvationen:

Vi sover valdigt lite och daligt om natten och vill darfor inte bli vackta forran efter kl.10-11 pa dagen.
Mamma och pappa knackar pa och forvantar sig att vi ska vara vakna pa formiddagen trots att vi har forklarat laget med somnen for dem.
Vi har sagt att vi kommer over till dem nar vi har vaknat och ar uppe, vilket vi ocksa har gjort men tydligen har det varit for sent for deras smak.
Dessutom har de gatt och badat pa formiddagen och darfor har vi inte traffats ibland forran vid kl.14-tiden.

Tycker du fortfarande inte att de beter sig sjukt ?

Nej, jag tror inte att det har med att hon ar min adoptivmamma, den bara hamnade har!