Sökte på ordet och fick följande förklaring:
caputnekros, dvs. att lårbenshuvudet en tid efter operationen drabbas av vävnadsdöd.
I ditt fall är det välfotleden och inte lårbenshuvudet som drabbats... 
Mer exakt vad det betyder eller vad man gör åt det kan jag tyvärr inte svara på.
Enklast är väl att ringa läkaren och fråga.
drabbas av vävnadsdöd, har det även i Sverige blivit vanligare att man utför en primär
protesoperation istället för att spika ihop fraktursegmenten då frakturen ligger i fel läge.
2
Dock är erfarenheterna av att göra detta också för personer med demens ganska små, då
man fruktat risker för postoperativa luxationer, särskilt i samband med förvirringstillstånd.
Emellertid utgör personer med demens en betydande del av patienterna med collumfraktur
(22) och det finns all anledning att fråga sig om inte också denna patientgrupp skulle vinna
på en utvidgad indikation för primär protesoperation. Inom rehabilitering ligger ett viktigt
fokus på människans möjligheter till och utförande av meningsfull aktivitet och
sysselsättning (23). En höftfraktur kan, utifrån det ovanstående, många gånger antas leda till
allvarliga och ofta bestående störningar i personens möjligheter och förmågor i dessa
avseenden. Smärtor, nedsatt muskulär funktion, rörelsesvårigheter och beroende av
hjälpmedel kvarstår ofta lång tid efter frakturen (24) och leder till minskade möjligheter att
kunna hantera olika begränsande faktorer i omgivningen. Osäkerhet till den egna förmågan
och rädsla för nya fall blir sannolikt också starkt begränsande faktorer för många av de
drabbade (25).
Syftet med detta vårdprogram är att förbättra vård och rehabilitering för patienter med höft-
fraktur. Vårdprogrammet bygger på de vetenskapliga studier som hittills publicerats men
också på klinisk erfarenhet från personal som arbetar på ortopedkliniken och Geriatriskt
Centrum vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
PRE-OPERATIVT
I ambulansenViktigt med omhändertagandet redan i ambulansen. Att ställa rätt diagnos redan i ambulansen
kan vara svårt men finns misstanke om höftfraktur bör vårdprogrammet följas.
Smärtlindring
Vb ge morfin enl. schema (se Generella direktiv för
administrering av opiater, Brorsson C. 020507) (bilaga 1).
Saturation
Alla patienter kontrolleras. Ge 2 liter syrgas. OBS för patienter
med KOL (se nedan).
Trycksårsprofylax
Höftfrakturer ger en ökad risk att drabbas av trycksår.
Avlastande åtgärder bör påbörjas så fort som möjligt. Påbörja
trycksårprofylax genom att exempelvis lägga patienten på
mjukt underlag.
Infusion
Alla patienter med misstänkt höftfraktur bör få infusion
Glukos 5% 1000 ml istället för infusion Ringer-Acetat.
Ambulansjournal
En ambulansjournal kan ge viktig information.
3
På akutmottagningen
SmärtlindringDet är viktigt att se till att patienten är adekvat smärtlindrad.
Som bas ge tablett Alvedon 1g. Vb rekommenderas Morfin
enligt schema (bilaga 2), vilket ska ordineras av läkare. Tänk
på att ge smärtlindring inför transporter t.ex. till avdelningen.
Trycksårsprofylax
Höftfrakturer ger en ökad risk att drabbas av trycksår.
Avlastande åtgärder bör påbörjas så fort som möjligt. Påbörja
trycksårprofylax genom att exempelvis lägga patienten på
mjukt underlag.
Saturation
Kontrollera alltid saturationen! Alla patienter skall få 2 liter
syrgas på grimma. Observera att för patienter med kronisk
obstruktiv lungsjukdom ska man vara försiktig med syrgas-
doseringen (risk för kolsyreretention). Vederbörande läkare
ordinerar syrgasbehandling för patienter med KOL. I väntan
på ordination kan 1/2-1 liter ges. Patienten bör även få syrgas
under transporter och på röntgen. Om patienten ligger under
90 i saturation trots 2 liter syrgas skall läkare konsulteras och
orsaken till detta utredas.
Provtagning/mätning
Kroppstemperatur, blodtryck och puls mätes vid ankomst.
Följande prover tas: Blodstatus, vätskestatus (Na, K, Krea,
Alb, CRP, B-glucos), blödningsstatus (PK-INR, APT-tid),
blodgruppering och bastest (vilket ej tas vid samma tillfälle
som blodgrupperingen). Proverna tas på akuten under jourtid
(17.00-08.00) eller om patienten går till operation direkt från
akuten. I annat fall tas proverna på ortopedavdelningen.
EKG tas på akuten efter att fys lab har stängt, annars tas det
på ortopedavdelningen.
Röntgen cor/pulm (i samband med skelettröntgen).
Infusion
Om ambulansen inte satt infusion, sätt Glukos 5% med
40Na/20K 1000 ml. Går det ett dropp från ambulansen, låt
detta gå in och nästa påse blir en Glukos 5% med 40Na/20K
1000 ml.
Miktion
Om patienten ej kissat inom fyra timmar skall patientens
urinblåsa scannas. Om mindre än 400 ml uppmäts kan man
vänta ytterligare 1-2 timmar och mäta igen. Om mer än 600
ml uppmäts skall patienten tappas.
4
På ortopedavdelningen (pre-operativt)
AnkomstsamtalAnkomstsamtal med patient/anhöriga bör innehålla
information om händelseförlopp, hälsohistoria, boende,
tidigare gångförmåga/gånghjälpmedel. Om patienten är fyllda
80 år eller mer, informera om att den postoperativa vården
kommer att ges på geriatriken avd 4.
Smärtlindring
Det är viktigt att patienten är adekvat smärtlindrad. Som bas
ge supp Alvedon 1g x 4/dag. Vb rekommenderas Morfin
enligt schema (bilaga 2).
Provtagning/kontroller
Om proverna ej är tagna på akuten eller att taget prov visar
hemolys, skall dessa tas snarast (blodstatus, vätskestatus (Na,
K, Krea, Alb, CRP, B-gl), blödningsstatus (Pk-INR, APT-
tid), blodgruppering och bastest (vilket ej skall tas vid samma
tillfälle som blodgrupperingen).
Är EKG ej taget på akuten, ring fys-lab och beställ ett sådant.
Kontroll av E-cur och nitur, om urinstickan är positiv skickas
urinodling.
Kapillärt Hb kontrolleras en gång per dygn (preop).
Saturation
Kontrollera saturationen. Alla patienter skall få 2 liter syrgas.
Observera att för patienter med kronisk obstruktiv
lungsjukdom bör man vara försiktig med syrgasdoseringen
(risk för kolsyreretention) – vederbörande läkare ordinerar
syrgasmängden.
Kontinuerliga kontroller av saturation efter sjuksköterskans
professionella bedömning. Om patienten ligger under 90 i
saturation trots 2 liter syrgas skall läkare konsulteras och
orsak till detta utredas.
Op-dusch
Om patienten skall opereras med LIH-spikar skall han/hon ej
duschas utan op-tvättas i säng. Patienter som skall opereras
med protes eller DHS skall duschas. Descutansvamp används
vid bägge tillfällena.
KAD/Urin-scanning
Patienter som skall opereras med protes eller DHS skall ha
KAD (foley nr 12-14) med tömningsbar påse.
Patienter som skall opereras med LIH-spik skall inte ha KAD
utan tappas vid behov. Patienterna urinscannas alltid vid
ankomst till avdelningen. Om mindre än 400 ml uppmäts kan
man vänta ytterligare 1-2 timmar och mäta igen. Om mer än
600 ml uppmäts skall patienten tappas. Upprepa urinscanning
var 4-6:e timme. I anslutning till att patienter går till op (LIH)
urinscanna och tappa om mer än 100 ml uppmäts i blåsan.
5
Trycksårsprofylax
Höftfrakturer ger en ökad risk att drabbas av trycksår.
Avlastande åtgärder bör påbörjas så fort som möjligt. Alla
patienter som är magra, förvirrade eller skall få en protes
skall därför ligga på en antidecubitus-madrass.
Infusion
Om patienten fastar och inte fått dropp från
ambulansen/akuten sätts inf. Glukos 5% med 40Na/20K 1000
ml på 12 timmar. Eventuellt behöver tillsatserna korrigeras
efter vätskestatus som tagits. Fortsätt med samma typ av
infusion (Glukos 5% 40/20) till dess annat ordineras.
Blodtransfusion
Är Hb mellan 100-110 g/l, ge 1 enhet blod, under 100g/l ges
2 enheter.
Alla patienter skall få/använda antitrombos strumpor,
strumpa på ”friska” benet skall alltid sättas på. Den andra
strumpan ska följa med till operation.
Op-ritad
Patienten ska vara ritad på fraktursidan innan operationen.
Det är vederbörande läkares ansvar att detta görs, men det är
ansvarig sjuksköterska som ser till att detta är utfört innan
patienten skickas till operation. Dokumentationen är viktig!
Trombosprofylax med Daltéparin (Fragmin) enl. Fass dos
(vanligen 5000E) s.c. kan ges 10 timmar innan ”ryggstick”
om inga andra riskfaktorer för blödningsbenägenhet
föreligger enligt PM. (bilaga 3)
Primära operationer/ledplastiker ges dos 1 inj. Ekvacillin 1g
intravenöst 15-30 min före operation. Dos 2 + 3 inj.
Ekavacillin 1g intravenöst ges 4 resp. 12 timmar efter dos 1.
Basocervikala, pertrochantära och subtrochantära
höftfrakturer ges dos 1 inj. Zinacef 1,5 g intravenöst 15-30
min före operation. Dos 2 + 3 inj. Zinacef 1,5g intravenöst
ges 4 respektive 12 timmar efter dos 1.
Första dos Ekvacillin/Zinacef skickas med patienten till
operation.
LIH-operationer får ingen antibiotikaprofylax.
(bilaga 4)
Cortison- och
cytostatikabehandladeRiskpatienter, som t.ex. cytostatika- eller cortisonbehandlade
patienter skall ha antibiotika preoperativt. Vederbörande
läkare ordinerar.
Sträck
Sträckbehandlig är ej rutin men kan övervägas i smärt-
lindrande syfte. Att stabilisera med kuddar är att föredra.
6
Postoperativ vård på
Geriatriskt Centrum ellerOrtopedkliniken
Alla patienter som är fyllda 80 år eller mer kommer att få
postoperativ vård på Geriatriskt Centrum avdelning 4. Ring
och meddela/rapportera patienten till sjuksköterska på ger avd
4 (tel 785 88 04) i samband med att patienten åker till
operation. Patienten kommer att vara inskriven som ortoped-
patient under tiden på operation/UVA/IVA och fram till det
att hon/han har anlänt till ger avd.4. Det är viktigt att en
papperskopia på läkemedel/delalistan och inskrivnings-
journalen följer med patienten från ortopeden till geriatriken.
När patienten kommer till ger avd 4 ringer geriatrik-
sjuksköterska till ortopedavdelningen och meddelar att
patienten anlänt, varpå patienten formellt skrivs ut från
ortopeden. Patienten skrivs alltså inte ut från ortopeden (i
BMS) förrän vederbörande fysiskt finns på ger avd 4.
För patienter som överflyttas till geriatriken postoperativt är
ortopedläkare ansvarig fram till att patienten anländer till
geriatriken därefter tar geriatrikläkare över ansvaret. Om
eventuella problem uppstår bör ortopedläkaren få medicinskt
stöd av geriatrikläkaren!
7
POST-OPERATIVT
Hämtning och överrapportering från postoperativ avdelning tillgeriatrisk avdelning
Hämtning,överrapportering
Personal vid ortopedavdelningen ringer och meddelar geriatrik-
avdelningen i samband med att patienten åker till operation.
Märkt säng, som är bäddad med mjuk madrass (Prevera), och
försedd med droppställning, transporteras från geriatriken till
operation.
Sjuksköterska från geriatriken hämtar patienten från postoperativ
avdelning.
Muntlig och/eller skriftlig rapport mottages.
Alla papper eller diktat skall medfölja patienten, röntgenbilder
från operation skall också med.
Eventuella restriktioner från operatör skall medfölja över-
rapporteringen. Observera alltid speciella restriktioner för
protesopererade.
Vid hämtning nattetid måste koppling med övriga avdelningar
ske.
PAL-ansvar, jourer
Efter ankomst till geriatrikavdelning 4 är geriatrikläkare patient-
ansvarig (PAL). Vid problem under jourtid, kontakta i första hand
geriatrikjouren som i sin tur avgör om ortopedjouren ska tillkallas.
Journal
Diktat eller utskrift av journal skall medfölja patienten från postop
avdelning. Eventuell journalkomplettering görs snarast.
Inskrivningsjournalen från ortopedkliniken kan kopieras. Ny PBD
ska skrivas.
8
Frakturkontroll och sårvård
Postop röntgenUtförs så snart som möjligt. För protesopererade är det mindre
bråttom, men röntgen bör utföras.
Dränage
Dränaget kan lämpligen dras efter den första postoperativa
mobiliseringen.
Bandage
Inget byte av inre förband under de första två dygnen, helst inte
förrän det femte dygnet postoperativt. Vid genomblödning kan
man lägga på ett absorptionsförband. Man får en bra bild av
sårområdet genom att inspektera närområdet.
Suturer
Tas vanligen efter 14 dagar. Läkare bedömer.
9
Smärtbehandling
Postop smärtlindringSom vid behovsmedicinering kan man välja inj Ketogan 2,5–5
mg.
Eventuellt behövs supp Primperan el inj Esucos. Detta torde vara
mest aktuellt under de första dygnen.
Som basmedicinering: lämpligen Alvedon 1g x 4 med tillägg av
Tradolan upp till 200 mg/dygn. Om ej Tradolan passar kan man
ge Dexofen upp till 200 mg/dygn. Citodon kan vara ytterligare ett
alternativ.
OBS! Beakta risken för konfusion vid användning av centralt
verkande analgetika.
Annan smärtgenes
Patienten kan ha andra smärtor än sådana som är orsakade av
frakturen och operationen. Mycket vanligt är ryggbesvär som kan
lindras med anpassad liggställning. Knäledsartros kan också
medföra mycket besvärande smärtor vid fel läge. Andra skador
som leder till smärtor kan också ha uppkommit vid fallet.
Alternativ
smärtbehandlingFysikalisk behandling kan vara ett alternativ, särskilt för att
undvika/lindra komplikationer i form av konfusion. Här kan
TENS eller akupunktur komma i fråga.
Lämpliga viloställningar och positioner kan vara bra för att
undvika både smärta och kontrakturer. Det är viktigt att underlätta
för patienten att ligga omväxlande på höger och vänster sida, om
inte sår eller smärta hindrar detta.
En kudde mellan benen är ett måste för protesopererade vid
sidoläge. Den kan även vara en trygghet vid ryggläge. Kudde
under det opererade benets knä kan vara skönt vissa stunder, men
bör inte ständigt finnas där på grund av kontrakturrisk. Viktigt är
varierande och omväxlande positioner.
10
Allmänna rutinkontroller och komplikationsprofylax
Förebygg deliriumDelirium (förvirring, konfusion) är en av de allvarligaste
komplikationerna i vården av patienter med höftfraktur.
För att underlätta för patienten att känna sig trygg i sin miljö,
försök undvika inläggning av nya patienter på expeditioner etc.
vid överbeläggningar. Nytillkomna patienter med risk för att
utveckla delirium läggs i görligaste mån in på vissa fasta platser
(8, 10, 28, 30).
Det är viktigt att se till att patienten får ett tryggt och gott
bemötande, att syresättning, smärtbehandling, vätskeintag,
nutrition, urinavgång och avföring etc. fungerar på bästa sätt och
att man aktivt kontrollerar och behandlar eventuella andra
komplikationer (se fortsatta avsnitt).
Skulle delirium uppstå ska läkare och sjuksköterska omedelbart
uppmärksammas på detta. Patienten ska få hjälp till lugn och ro
och reorientering. Anhöriga kan gärna tillkallas och ett gott tips
kan vara att ha ett litet brev tillgängligt där det står vad som hänt
avseende frakturen, operationen och var patienten nu befinner sig.
Trycksårsprofylax
Första tiden postoperativt föreligger stor risk för trycksår på hälar
och över sacrum. Även höfterna är utsatta om patienten ligger på
sida. Observera noggrant och förebygg!
Vätskelista och vikt
Vätskelista behövs åtminstone de första fyra dygnen i samband
med kostregistrering. Se till att patienten får dricka så fort som
möjligt. Se i övrigt under nutrition.
Vikt tas så fort som möjligt även om patienten är vägd innan
han/hon kommer till avdelningen, då man behöver viktuppgift
från samma våg för senare jämförelser.
Tidig postoperativ
nutritionPatienten kommer ofta från operation med glukosdropp. Detta kan
avbrytas när patienten kan äta och dricka igen och inte visar
tecken på uttorkning. Låt påbörjad påse avslutas. Om patienten
inte börjat äta själv bör man senast efter tre dagar ta ställning till
enteral eller intravenös nutrition.
Munhygien
En patient som ligger på rygg andas ofta med öppen mun och kan
då bli uttorkad i munslemhinnan. Detta medför förändrat smak-
sinne, påverkar sväljförmågan och måste åtgärdas. Vid uttalad
muntorrhet bör man fukta munhålan ordentligt innan man hjälper
patienten med intag av mat och dryck. Vid dålig munhälsa, remiss
till tandläkare. Beakta ev. antibiotikaprofylax vid sanering.
Lab prover
Blodstatus, fullständigt vätskestatus, CRP och SR tas morgonen
efter ankomsten till avdelningen eller ännu tidigare vid behov.
11
Övrigt efter ordination från läkare.
Urinprov
Tas så snart som möjligt. Om patienten har kateter är det bra att ta
urinsticka och eventuell odling snarast innan katetern
kontaminerat.
UVI-behandling
Urinvägsinfektion (UVI) ska behandlas om patienten har besvär
eller om det finns risk för konfusion. UVI är en väsentligt
bidragande risk för konfusion och kan öka risken för septisk
arthrit och för fall.
Blodtryck och puls
Mäts x 2 de första två dygnen.
Temp
Mäts x 2 de första tre dygnen eller längre vid behov. Observera att
läkemedel som Alvedon kan dölja feber.
Cortison- och
cytostatikabehandladeObservera att dessa patienter har sämre immunförsvar och är mera
infektionskänsliga och att infektionssymtom kan maskeras.
12
Blåsa och tarmfunktion
KateterDras normalt senast dagen efter operation, i samråd med läkare.
Vid ökad diures, t ex vid sviktbehandling, kan det vara en fördel
att ha katetern kvar lite längre.
Anteckna tiden när kateter dragits och om patienten inte kissat
efter 5 timmar mäter man med bladderscan. Om mindre än 400 ml
uppmäts kan man vänta ytterligare ett par timmar och mäta igen.
Om mer än 600 ml uppmäts och patienten inte kan kissa måste
man sätta kateter igen. Eventuellt intermittent tappning.
Miktion
Kontrollera att patienten har kissat och anteckna detta. Var
observant på om patienten behöver hjälp men inte ber om detta.
Använd blöjor bara i de fall när det är nödvändigt. Undvik
slentrianmässig blöjanvändning och verka för att patienten ska
kunna bibehålla sin kontinens. Toapassa vid behov. Kontrollera
miktionen frikostigt med bladderscanning.
Tarmfunktion
Försök få fram uppgift om när patienten senast hade avföring.
Förstoppning är en vanlig orsak till konfusion och medför ett stort
lidande som absolut ska undvikas. Åtgärdas på lämpligt sätt och
dokumenteras.
13
Eftersom 30%–50% av patienter med höftfraktur kan förväntas
lida av sömnapné bör man vara försiktig med sömnmedel.
Adekvat smärtlindring är viktig för nattsömnen, liksom att
undvika för mycket vila under dagen. Det är viktigt att tänka på
att dålig nattsömn kan vara symtom på t ex hjärtsvikt, sömnapné-
syndrom och olika smärttillstånd.
Om sömnmedel måste ges, är det viktigt att vara omsorgsfull i
valet av preparat. Heminevrin är i allmänhet förstahandsvalet för
äldre patienter.
14
Andning och cirkulation
TrombosprofylaxAlla opererade patienter får Innohep 3500 E/dygn under minst en
vecka, i övrigt beroende av vilken muskelaktivitet patienten
presterar.
Trombosstrumpor ges till alla. Dessa utprovas noggrant och tas av
två ggr/dag för inspektion av fötterna. Under de första dygnen
används strumporna både dag och natt. Läkare avgör hur länge de
ska användas. Strumpa för det opererade benet provas ut vid
ankomsten till avdelningen. Det är också viktigt att patienten
uppmuntras att röra på benen mycket under de första dygnen, t ex
att trampa med fötterna och att ”släpcykla” i sängen.
Andningsfunktion
Som profylax mot lungkomplikationer och för att förbättra
ventilationen skall patienten ha en PEP-flaska (bilaga 5). Denna
utdelas av kontaktperson/ansvarig omvårdnadspersonal som också
instruerar hur den ska användas. Vid behov kopplas sjukgymnast
in för uppföljning. Behov av ytterligare åtgärder som djup-
andningsövningar, assistans med hostning etc., bedöms av
sjukgymnast, som då ger information och instruktion om detta.
Saturation
Under det första postoperativa dygnet får alla patienter 2 liter
syrgas på grimma. Alla patienter kontrolleras också med
saturationsmätare (utan att syrgas tillförs) ända till dess att deras
syresättning bedöms vara stabil.
Om saturationen understiger 90%, trots 2 liter syrgas, skall läkare
konsulteras. Observera att för patienter med kronisk obstruktiv
lungsjukdom ska man vara försiktig med syrgasdoseringen (risk
för kolsyreretention) och läkare ska ordinera syrgasmängden.
Sömnapné
Rapportera vid misstanke om långa sömnapnéer. Kontrollera
gärna nattetid med pulsoxymeter om syremättnaden sjunker i
samband med detta. Föreligger sömnapné, undvik i möjligaste
mån sömnmedel och opiater. Läkare överväger om remiss ska
skickas för utredning.
Blodtransfusion
Var frikostig med att transfundera patienter som ligger lågt i sitt
blodvärde. Patienter med hjärtsjukdom eller som bedöms ha hög
risk att bli konfusoriska bör ej ha Hb under 110 g/l, övriga ej
under 100 g/l.
Hjärtproblem
Observera och rapportera ev hjärtarrytmi, kärlkramp, svikt eller
andra problem. EKG-kontroll vid behov.
Lungproblem
Lungproblem kan debutera eller förvärras vid den stress som
fraktur, operation etc. innebär. Observera och rapportera för
eventuella åtgärd.
15
Postoperativ mobilisering, rehabilitering, vårdplanering
InformationsbladInformationsblad till patient och anhöriga angående operation,
rehabilitering och målsättning med vistelsen på avdelningen delas
ut av kontaktperson/annan ansvarig omvårdnadspersonal (bilaga
6).
Mobilisering
Patienten bör snabbt komma upp på benen efter operation (första
postoperativa dagen). Mobiliseringen sker till smärtgräns om ej
annat sagts. Kontrollröntgen behöver inte vara gjord före första
mobiliseringsförsöket.
Patienten ska vara optimalt smärtlindrad, dvs. skall ha fått
tabletter relativt nyligen. Första gången patienten mobiliseras är
det bra om sjuksköterska är med. Under vardagar bör också
sjukgymnast delta. Viktigt att erfaren personal deltar vid 1:a
mobiliseringstillfället, gäller framförallt till patienter som är
protesopererade.
Förflyttning
Uppstigning sker vanligtvis mot ickeopererad sida (nyopererad
patient). Oftast behövs två personer till hjälp, högsittande
rekommenderas. Patienten bör sitta några minuter på sängkanten
för att normalisera blodtrycket samt ventilera lungorna. Gåbord
alternativt två personers stöd bör användas första gången för
hjälpa patienten att stå vid sängkanten.
Gång
Gångträning startar alltid med gåbord. Gången kan då utföras
nästintill belastningsfri. Övriga gånghjälpmedel utprovas av
sjukgymnast. Ordentliga skor rekommenderas. Transportrullstol
finns tillgänglig.
Vid behov av rullstol utprovas den av arbetsterapeut.
Restriktioner
Information ang. restriktioner till protesopererade patienter och
deras anhöriga sker muntligt och skriftligt. Informationsblad sätts
upp vid sängen som ”kom ihåg” för personal, patient och anhöriga
(bilaga 7).
Restriktionerna för protesopererade är att undvika kraftig
framåtböjning, inte korsa benen samt att inte inåtrotera i höften.
Andra restriktioner kan förekomma, viktigt att höra med
operatören, alt se efter i ortopedjournal.
Bedömningar
Sjukgymnastens huvudsakliga uppgift under de första dygnen är
att bedöma behov av att förebygga andningskomplikationer och
tromboser samt att komma igång med rörligheten i leder och
muskler. Därefter bedöms patienten individuellt utifrån patientens
behov och resurser. Det som bedöms är bl a rörlighet, styrka,
balans, hjälpmedelsbehov, smärta, förflyttnings- och
gångförmåga.
16
Arbetsterapeutens första bedömning handlar om hur patienten
tidigare har klarat personlig vård, boende och fritid. Därefter görs
en bedömning av patientens nuvarande förmågor, främst med
avseende på personlig vård och boende.
Första mötet/ intrycket på avdelningen är mycket viktigt.
Vårdlagets uppgift är att ta emot patienten när han/hon kommer
till avdelningen.
Kontaktperson eller annan omvårdnadspersonal bör vara
huvudperson för information om träning och regim, vara med vid
bedömningar med mera. Eventuellt också följa med på hembesök.
Vårdplanering
Patientansvarig sjuksköterska svarar för att ankomstsamtal görs så
snart som möjligt (inom första dygnet).
Bedömning och ankomstsamtal görs av alla yrkeskategorier, så
snart som möjligt efter ankomsten. Vid arbetsterapeutens bedöm-
ning av personlig vård/ADL är det bra om omvårdnadspersonal
kan delta.
Vårdplanering (VPL) bör ske inom tre dygn för att snabbt komma
igång med rehabiliteringen. VPL ska vara strukturerad och tydlig
och det är viktigt att all personal engageras. Den ska innehålla
relevanta målsättningar som patienten är delaktig i (mål – delmål).
Det är viktigt att vårdplaneringen dokumenteras väl. Det är också
viktigt att veta tidigare förmåga och funktion. Kontakt med
hemtjänst och ansvariga sköterskor tas helst före VPL.
Träning
Vardagsrehabilitering inklusive allmän gång- och förflyttnings-
träning är allas ansvar. Här ingår också ett lättare höftprogram till
alla patienter vilket bör utföras flera ggr/dag (bilaga 8).
Sjukgymnast och arbetsterapeut handleder vid behov.
Sjukgymnast ansvarar för patientens specifika träning av t ex
balans, styrka, ledrörlighet, smärtbehandling, gång-, förflyttnings-
och trappträning.
Arbetsterapeut ansvarar för patientens specifika träning av
förmågan till personlig vård och boende samt med träning i att
använda hjälpmedel i praktiska situationer.
Vardagsrehabilitering Vardagsrehabilitering inklusive allmän gång- och förflyttnings-
träning är allas ansvar. Här ingår också ett lättare höftprogram till
alla patienter vilket bör utföras flera ggr/dag (bilaga 8). All
personal ska vara involverad och är lika ansvariga. Uppmuntra
patienten att utföra aktiviteter/delar av aktiviteter i alla situationer
som han/hon klarar av. Stöd patienten att ta det ansvar som
han/hon gjort tidigare och att försöka själv först innan hjälp ges,
tex om patienten kan gå till matsalen så ska han/hon göra det. Om
målet är självständighet och hemgång ska även toalettbesök
17
nattetid tränas. Att ta till vara allt som patienten kan är viktigt.
Sjukgymnast och arbetsterapeut handleder vardagsrehabiliteringen
vid behov.
För specifik träning med patienten ges handledning av sjuk-
gymnast och arbetsterapeut, till i första hand patientens kontakt-
person (KP).
Personalen ska rätta sig efter patientens individuella behov istället
för att patienten ska rätta sig efter avdelningens rutiner (så långt
det är möjligt).
Hjälpmedel
Hjälpmedel skall finnas tillgängliga dygnet runt, alla dagar. Gäller
framförallt till protespatienterna, t ex Lassekuddar, plog,
coxitpallar, coxitdynor, toalettförhöjningar, griptänger, strump-
pådragare och skohorn. Även transportrullstol och gåbord ska
finnas tillgängliga under helger. All personal ska kunna hantera
dessa hjälpmedel.
Dävert används endast i nödfall, ordineras i förekommande fall av
läkare eller sjukgymnast. Inga grindar eller andra frihets-
inskränkande åtgärder får användas utan läkarordination.
Hembesök
