Rädd för vag. förlossning och kejsarsnitt
Det låter som för min fru, både rädd för vag. förlossning samt kejsarsnittet (och sjukhus)...
För hennes del blev det kejsarsnitt eftersom det i normalfallet är en mer kontrollerad situation som är "ganska kort" i tid jämfört med en vag förlossning.
Upplevelsen av snittet är från båda oss bra!! Det gick lugnt till, det stod inskrivet i journalen att hon är rädd för sjukhus och inte ville vara utan mig om det inte var absolut nödvändigt, för att hon skull känna sig trygg och det respekterade personalen verkligen! Det var obehagligt precis när ryggbedövningen tog, då fick hon blodtrycksfall och mådde illa, de snabbade på droppet och hävde det snabbt, men enligt min fru var det det värsta med hela kejsarsnittet. De provade att bedövningen tagit med en kall tuss på magen/bröstkorgen och var noga att tala om för min fru att "ser du nu, hit upp känner du ingenting" vilket lugnade henne mycket. Att de skar i magen blev vi varse när vi hörde doktorn säga det, annars märktes ingenting, det var lugnt i salen och vi tittade lite på varandra och sen hörde vi vår son skrika! Han kollades och fick sen komma till oss under tiden frun syddes ihop (30 min kanske? Kändes kort, vi hade ju något att titta på!).
Vi var kvar på BB tre dagar, dagen efter snittet gick frun upp och duschade på darriga ben, efter fem dagar gick vi en låååångsam promenad med vagnen i parken...
Det jag vill säga med ovanstående är att det måste inte vara hemskt med ett kejsarsnitt även om man är riktigt rädd innan. Var tydlig med vad du önskar och be att få det inskrivet i journalen att du är rädd så får du (nog) extra stöd av personalen.
Hoppas att du med hjälp av Aurora-bm kan komma fram till vad som blir bäst för dig. Hör av dig om du undrar ngt, frugan är inte så ofta på fl, men det är jag... 