Blondiner i skönlitteraturen, ge exempel!

Kulla-Gulla är väl en klassisk blondin, även om det är en ungdomsbok. (och snacka om att blondin-egenskaperna stämmer där!)

Nu minns jag inte vilka färger de hade på håret, men någon av systrarna i "Unga kvinnor" måste väl ha varit blond? (Författare L.M. Alcott.)

Erland i Viktor Rydbergs Singoalla.
Isolde (är väl blond?)
I de grekiska sagorna beskrivs faktiskt nån hjälte som blond.
Kejsarn av Portugallien, dottern Klara Fina är blond.

Egentligen fransk (?) från början tror jag, men Askungen... Hon är iaf blond i Disney-versionen... :)

Den som jag spontant kommer på är Ayla i "Grottbjörnens folk" och de andra böckerna av Jean M Auel.

Marilyn Monroe i "Blonde" av Joyce Carol Oats

Brukar inte Marian Keyes huvudpersoner vara blonda också? Är osäker...

Så förstås Bridget Jones...

Kommer inte på fler nu.
Lycka till!

Hej!

Jag ska också skriva en C-uppsats i engelska till hösten. Vill du ha lite mer kommentarer och funderingar angående ditt ämne så hojta till!

Intressant idé men kanske inte helt vattentät. Snövit var ju till exempel svarthårig... förmodligen fungerar det avsevärt bättre på modern, västerländsk litteratur men du kanske bör akta dig för att kalla konceptet för gammalt.

Jag antar att du någonstans utgår i från en schablonmässig bild av blondinen såsom den gestaltas i populärkultur. I sådana fall tror jag att det skulle vara fruktbart att använda sig chic lit- romaner som ofta är väldigt influerade av populärkultur till exempel då (som tidigare givits förslag på) Marian Keyes eller Helen Fieldings Bridget Jones (fast jag är inte helt säker på att Bridget är uttalat blond).

Hör gärna av dig om du vill ha fler synpunkter, som gammal litteraturvetare får man aldrig nog av att diskutera ämnet =)

Jane Bennett i Stolthet och fördom
Galadriel i Sagan om ringen
Narcissa Malfoy i Harry Potter

nancy drew eller på svenska kitty drew