Jag var ung (och dum) när jag hade sånna anfall. Kom på gymnastiken, på vintern när jag cyklade och annat när man anstränger sig och luften är kall/dålig. Så cyklade jag till och från skolan så kom de två gånger per dag, men inte alltid så illa.
Var det att jag inte kunde prata så viffta jag lite med armarna på ett visst sätt så kom snabbt någon kompis med medicin och vatten till mig (de hade också astma, så det visste vad man menade). Så illa var bara anfallen om det var extremt kallt, eller var mycket allergen så det gick i perioder.
Naturligtvis skulle jag ha gåt ttill läkare, men eftersom jag fick diagnosen som ganska litet barn så förklarade ingen för mig annat än precis vad jag behövde veta då. Och sen så byts läkarna ungefär lika ofta som man går till dem och nästa tror att den innan har informerat och sen har man haft astman så länge att man förväntas veta allt. När man istället inte vet ett skvatt!
Det är viktigt att grundmedicinera för att lungorna ska hålla hela livet. De slits av att ha sådan astma.