Vad gäller med 3 åringar???

Som bonusmamma till min sambos son e jag chockad o förvånad över bioförälrdarnas behandling av sin son som e 3 år. Jag har inte träffat hans son så mycket innan utan mest korta stunder. Men nu när vi skapar familj o lever ihop e jag lite förvånad över hur deras 3 åring behandlas. Jag har vänner som har 3 åringar o e vana vid dom.
Men min bonus använder fortfarande blöja, han dricker ur nappflaska, han kan inte göra någonting själv, blir alltid påklädd från topp till tå, piper/skriker o slåss för ingenting, sitter fortfarande i babystol vid middagen, kan inte sova själv o egen säng kommer inte på frågan, han dreglar konstant, sover middag ca 2 timmar/dag... Listan e jättelång. Jag tycker synd om hjonom för det känns inte att han utvecklas till den lilla 3 åring han är...

Jag har verkligen tagit på mig rollen som bonusmamma o försöker få lite rutiner på pojken. När jag har honom försöker jag att han ska klä på sig lite själv, kissa på toan, plocka undan efter sig. Äta själv, inte sova middag utan lägga sig i normal tid ist typ 19,30. Försöker hitta på saker med honom som att lära honom cykla med stödhjul, vi åker o badar. Jag säger ifrån när han slåss osv. Jag försöker verkligen. Men vad e rimligt för en 3 åring att kunna/göra själv. Det känns som att han växer lite när han e med mig, känns som han får lite själförtroende. Men försöker jag för mycket? Vad e rimligt för en kille som e 3??? Hur ser era rutiner/dagar med 3 åringar ut???