Birgitta2 skrev 2007-08-15 12:47:24 följande:
Det verkar som om du kan vara utan honom faktiskt. Har läst dina andra TS som du länkat till. Han är en kille som ännu inte är mogen för relationer. Han behöver växa till sig en hel del. Och visst finns det killar därute som skulle passa dig som hand i handsken. Klarar du att leva själv nån år eller så? Att sköta om dig själv och ditt eget liv, är en kanonbra början. Och om du liksom bara lever ditt eget liv så ska du se att nån du gillar skarpt kommer dyka upp. Jag skilde mig vid 29 års ålder. Ett barn och ett på väg. Och trodde att jag aldrig skulle hitta nån att älska. Ett år senare träffade jag honom. Det höll visserligen bara i fyra år, men i alla fall... sen dess har jag gått igenom några längre förhållanden, men jag har fått vanor, blivit kräsen, hade barn osv, numera orkar jag inte ge mig in i nåt. Och du... jag är 50 idag, och jag vet att jag kommer träffa den rätte en vacker dag . Visserligen krävs det att jag ger mig ut i samhället och inte bara sitter på jobbet eller hemma och ugglar... men den tiden kommer
Han är 34 så han borde ju kunna vara mer mogen..
Jag kan absolut leva själv, har gjort fler ggr och jag kan ta hand om mig själv..Nu blir det väl att stasa på jobbet och ev spara ihop till en utlandsresa till mig själv..Men det gör ändå ont det här, och det är no inte vad jag vill, men jag kan inte tvinga mej på nån..
Grejen är väl att jag är så redo för att skaffa barn och hela den biten, och nu kommer inte det ske på evigheter...Tyvärr...