Toppenmammor oktober/november 2005

Vi är så trötta efter första inskolningsveckan. Idag var det stängt på dagis, och det är skönt.
I går var jag med lite och nu känns det bra med personal och allt där. D eförsta tre dagarna har Oliver varit super på dagis. Men igår var han trött. Vi lämnade lite och det gick bra. När vi kom tillbaka satt vi en stund och tittade på deras sång och fruktstund. Oliver visste inte att vi kommit tillbaka. Då var O lite ängslig såg jag, han satte sig i en av fröknarnas knä ett par ggr. Hurra tänkte jag. Men sedan blev han lite orolig och gick och letade efter oss. Han var trött och hade inte ätit sin gröt igår, men sådana dagar komemr det ju att vara gott om. Han ville att jag skulle hålla honom mkt i slutet av tiden igår. Och vi fick gå 10 min tidigare för han orkade inte.
Så jag har inte längre något emot vår förskola alls, men är fortfarande inte säker på hur det kommer att gå. På månadg vill min man gå själv med Oliver igen, och om han sovit bra och ätit sin gröt så får han nog göra det.

Idag är det Malmöfestivalen och vi ska nog ta tåget och åka och titta på något som Oliver och vi gillar. Nu kommer man att ta vara på ledigheten mer märker jag redan!

Ny tråd!! ABovo, en klippa som vanligt!! Vad har du föresten doktorerat i!?

Är lite fräck och kopierar över min text från gamla tråden, så sällan jag hinner in här nu. Maximerar tiden på jobbet med just jobb och har inte fått dator hemma ännu, men den är på väg...

Ser att era små är i värsta dagisinskolningen!! Jag hade den tiden redan ijanuari och det gick jättebra och går fortfarande toppen på dagis. Bästa stunden på dagen när man får hämta.

Ankissen---Tycker inte alls att ni har för långa dagar, det verkar ju växla ganska rejält.

Abovo-- Trist start för dig men bra för Oliver... Du ska se att det reder sig , fröknarna kanske också hade en dålig dag. Ser nu att det har rett sig!! Vabra!!

Min lilla har blivit lite tveksam nu efter sommaren då sex barn håller på att skolas in .. några har lämnat gruppen och det blir lite upp och ner... Hon skriker inte men håller i mig lite extra så fröken måste komma och locka henne med sig och då går det
bra!

Annars är läget ok med oss! Vi har haft en toppensommar! Älskar prinsessan gränslöst. Det som är trist är ju att vi inte är tillsammans jag och hennes pappa och vår relation blir bara frostigare och frostigare, känns som att han gör allt för att trycka ner mig etc... oroväckande för framtiden... MEn men bara att hantera läget så gott man kan!

Kramisar på er allihop!!

Har vi några sjalmammor här?

Erin vill "vara med" mycket, trivs allra bäst uppe i famnen men är inte så lätt när Anton också ska ha mat, underhållning etc.
Har funderat på att skaffa själ ända sen A var liten men vi klarade oss gott med BabyBjörn selen dom korta stunder han satt i den.
Nu känns det dock som om behovet ökat och jag vill helst slippa bära lillan fram, då om hon bärs fram kommer i vägen under matlagning, blöjbyten osv.

På dom flesta sidorna jag hittat på nätet sitter små allra oftast fram och dom som bärs på ryggen är inte alltid så lätt att se åldern på...

Hur gammalt bör barnet vara innan man bär det på ryggen?
Måste barnet kunna sitta själv först innan man kan bära dom på ryggen?
HUR bär man barnet på ryggen?
Vilken sjal, knytning är lättast, smidigast??

Erin är en stadig tjej, har kunnat hålla huvudet själv nästan från födseln. Hon sitter rakt/bra i famnen.

gummy vet nog en del om att bära i schal, eller någon anna här som jag inte känner till? Annars är det nog en god idé att ställa en fråga i AP-forumet. Det finns ju ett forum för schal/bärsele, men jag tror att de i AP forumet vet bra om det där med när man kan bära bak på ryggen och sådant.

ma05: Bra att du klistrade över din text, hade faktiskt tänkt föreslå det
Förresten, ammar du fortfarande?
Ja det verkar tufft att inte komma överems med barnets pappa. Min bror är skiljd, han har tre barn och det där verkar gå i vågor. Ibland är det bra mellan dem ibland sämre. Speciellt var det väldigt turbulent just ett par (ja tyvärr, i deras fall i alla fall) efter separationen, men nu verkar det ha lugnat sig. Kanske är det så att när det fortfarande finns känslor där så blir det jobbigt, men när man senare blir mer "neutrala" med varandra så kan man kanske tom bli vänner. Men det tar nog rätt lång tid oftast. Men det jag ville säga var att det inte alls behöver bli statiskt, om det är tungt just nu, det kommer en ljusning längre fram. Kram!

ett par år skulle det stå

Abovo, dig kan man verkligen lita på! Idag fick Elliots pappa lämna själv på dagis, men lillkillen tyckte att separationen var jobbig i allafall. Han grät och hade sig, men redan när pappa hunnit runt husknuten på utsidan ropade en dagisfröken genom ett fönster att E slutat gråta. Sen gick resten av dagen helt utan problem... Kanske testar han oss helt enkelt för att se om vi stannar när han gråter, eller så har han helt enkelt inte vant sig än och känner sig kanske inte säker på att vi kommer att hämta honom. Jobbigt är det i allafall att han börjar dagen så ledset. På jobbet har vi haft kompetensutveckling ännu en dag. Eleverna börjar inte förrän torsdag nästa vecka. Denna dag skulle vi i arbetslag 7 arbeta med vår temavecka som infaller v.39. Då ska våra elever flyttas tillbaka till 1906. Till vår hjälp har vi människor från länsmuséet som har med sig all rekvisita och äkta kläder från denna tid. Idag fick vi alla gå omkring i kläder från sekelskiftet. Dösnygga var vi... Ni skulle sett vad turisterna här glodde på oss! Måste trott att vi var amish eller nåt...

Tänkte skriva några rader om vår inskolning oxå
Det här med dagis tycks vara Alvas melodi. Inget gråt, inget skrik, ingenting... Fast jag vet ju att det hinner komma ännu. Igår lämnade jag henne ensam en stund och det var inga problem. När hon hade ätit åkte vi hem. Idag kom vi till dagis lite före nio. Jag var med ca 15 min sen sa jag hejdå och gick i ett annat rum (så Alva trodde jag åkte därifrån). Alva vinkade bara och sa ingenting. Hon hade lekt, ätit och sovit utan problem. Hon hade somnat på 5 min. Däremot ville hon inte hem när det var dags *ler* På måndagen börjar det på allvar. Nu är inskolningen slut

Igår var Alva SJU timmar utan blöja och inte en enda olycka. Hurra! Hon t.o.m. bajsade i pottan som hon aldrig gjort tidigare. Nu idag har hon oxå varit utan blöja sen vi kom hem. Men som sagt krävs det att hon är bar om rumpan. Skall börja öva med trosor snart. Hittills har hon inte förstått att trosor och blöja inte är samma sak Hur funkar pottan hos er?

Tittar bara in lite snabbt. Vi har såååå mycket med huset för tillfället så jag hinner knappt hänga med här. Läser att dagisinskolning är på full gång. På tisdag är det dags för Elias..

Kram till alla

Igår var alltså ingen inskolningsdag för Oliver. Oj vad han sov! Han var så trött så trött. Motgångar, gnällig... Kost stubin. Men det beror på hunger och trötthet. Vi vuxna var också trötta.
Hur äter era små som håller på att skolas in? Oliver äter inte alls så bra längre. Vill bli ammad oftare. Men han sover i alla fall som vanligt. Förutom igår då han sov mer, två ggr på dagen istället för vanliga en.
På måndag ska han få gå med sin pappa, tror det kan vara som du skrev ankissen, att det kan kännas lite svårare om både mamma och pappa går på samma gång.

Abovo-- Jajemen, här ammas det fortfarande.! Vi Blir väl bara färre och färre i de ammandes skara. Både jag och prinsessan bara älskar det.. kommer att sörja den dagen hon inte vill längre. Tänkte göra så , låta henne välja bort det. Dom säger att det brukar inträffa mellan två och tre år typ...sen fortsätter jag väl inte hur länge som helst förstås även iom hon inte gör det men men... det löser sig!

Ang sjal-- Burit min lilla mycket i sjal när hon var mindre. Aldrig på ryggen dock så det vet jag mindre om , sorry!

Nu har jag fått hem min bärbara dator!! Kanske det blir lite ordning på fl nu!!