Min 3 åring har totalt knäckt mig......
Jag tycker ni ska ha klara koncekventa regler och få honom att förstå att det inte är ok att han beteer sig på ett speciellt sätt.
När han sparkas, säg NEJ och gå därifrån. Lämna dock inte honom ensam i ett rum utan gå bara en bit bort så han inte känner sig ensam. Lägg inte ner en massa energi på långa haranger utan säg bara NEJ, ta tag i honom när ni säger det (inte hårt och inte kränkande) utan i handen, armen eller så. Då förmedlar man NEJ´et lite extra tror jag.
När ni ser att han tar upp tex tågbanan och är påväg att kasta - ta tag i armen och säg NEJ och gå därifrån. Försök locka med att ni ska leka tillsammans med den istället. Sjung eller gör någonting annat han tycker är roligt. Om han sedan fortsätter när ni tex ska leka tillsammans, säg då NEJ igen och gå längre bort. Han kommer nog snart fatta vinken..
Håll inte på att förklara att det gör ont osv att sparkas för det vet han om. Om man gör en stor sak av ett "dåligt beteende" märker han snabbt att han får extra uppmärksamhet och då klart han fortsätter med det.
Självklart kan det vara så att han är extra aktiv och då är det ännu viktigare med klara regler om man man får och inte får göra.
Överös honom med beröm när han gör någonting "bra" och ta med honom på äventyr en förälder i taget.
Du säger att han inte sitter still och att du måste passa hela tiden? Försök att lämna honom ifred någongång och se vad som händer. Han kanske själv måste lära sig sina begränsningar.
Hoppas det blir bättre och att ni kan slappna av den sista tiden innan förlossningen.