Sen språkutveckling

Min son är "nästan" ett öronbarn med ja. Han ligger på gränsen när det gäller inflammationer under en viss tid.

Har han hat många?
Det är himmla jobbigt jue.
Fasar nu när kylan kommer brukar ju bli värre då.
Och den här gången satt dom bara rör i höger.
Men hon har haft vätska bakom trumhinnorna sedan hon föddes.
Det har vart mkt besök på öron och pencilin kurer...

Vi har tänkt på öronen, men han har aldrig haft öroninflammation, har inte ens varit förkyld med snuva någon gång (!) De kollade örongångarna på min uppmaning vid 18-månaderskollen, men allt var OK. Och han verkar höra som en (falk? nej de ser ju bra.... uggla kanske? ) för han kan tex höra ett flygplan långt borta och långt innan jag själv hör det

Skönt det...då ska du se att det släpper. Är han blyg då kanske?
Går han på dagis?

Djungel, han hade 4 st på precis 6 månader. Två gånger upptäcktes de i samband med andra symtom och två gånger sprack trumhinnorna. Därimellan är öronen hur fina som helst varför de vill avvakta till denna hösten/vintern för att se hur det blir så.

Likaså har han visst mycket vax i öronen vilket en del barn har, så under vinterhalvåret har vi blivit rekommenderade att köra med Revaxör i ett par dagar, en gång per månad så att han inte går och är lomhörd av det.

HaJ: Ok, då har ni klarat er ganska bra ändå.
MIn dotter fick öroninflammation så fort hon blev snorig så det var ju inte speciellt roligt när hon började på dagis.
Sen värkte det alltid hål på henne men efter tag var jag så van att jag såg när öroninflammationen bara var begynnande så då fick hon ju antibiotika innan det började på allvar.

Djungel - oj jösses Stackars liten

Jo, det har vart en hel del. Men jag hoppas att det här var det sista röret nu, att det inte behöver sättas in något nytt när det trillar ur.

Stort leende från mig när jag läser TS. Min yngsta är 21 månader och hon har ett universalord som är "Tsiing"

Hon "pratar" i förkortade ord tex spa = spade, py = paraply och idag har vi förstått att hon säger sitt namn (Mamme = Emma ).

Med en 3,5-årig storasyster som ALDRIG är tyst känner vi att det är väldigt skönt att lilltjejen inte pratar så mycket

Hon har "godkända" öron. Om jag jämför våra tjejer så var stora tjejen tidig med språket och "sen" med motoriken medans då lilltjejen var jättetidig med motoriken och alltså ännu inte kommit igång med talet.

VI avvaktar och pratar som vanligt med Emma utan att känna att vi övar eller oroar oss.

OM det skulle vara någonting som är "fel" så får vi ju veta det så småning om - men barn är ju tack och lov olika och jag är nästan säker på att både din son TS och min yngsta är helt "normala"

CeeJay: Jag tror du har rätt! Jag har just insett att sonen har fler egentillverkade ord än vad jag först insett. Han har ord för lampa, lampa som blinkar, sätta på TVn, vill inte, och allt möjligt... så det händer saker fast jag först inte märkte det

Japp, min 3,5 åring var mästarinna på att göra egna ord. Hon började prata rätt tidigt (de första orden) men stod sedan stilla så länge att förskolan började oroa sig. Men det var också för att de inte riktigt förstod hennes egna ord. Hon hittade på massor av egna ord och hon använde ett och samma ord för en massa saker. Till saken hör både att hon kan vara väldigt blyg (har svårare att tordas prata just därför) och att hon blir tvåspråkig (har svårare att göra sig förstådd med de ord hon kan, och att sortera "inkommande" ord).

Men så plötsligt vid 2,5 år så brakade det till och hon började använda "riktiga" ord, och bli medveten om sina två språk.
Nu, ett år senare pratar hon massor, men kan hon ibland vara svår att förstå för utomstående (blyghet+att hon vill säga för mycket på en gång). Men hon pratar dessutom ett helt eget hemligt språk också, som hon hittar på själv. Hon tycker det är jättespännande med språk och gillar att prata "konstiga språket" som hon kallar sitt eget språk.
Att hennes uttal inte är riktigt OK ännu är jag inte så väldigt rädd för, hon lär sig oftast saker i stora sjok, så det kommer väl.

Innan 3 års ålderbrukar det inte vara någon fara

Tänkte starta en "egen" tråd om problemet med sent tal, men så såg jag den här tråden!

Så, jag kliver in här istället.

Min lilla minsting är snart 2,2år (2år och 2månader) Han pratar INTE!
Han kan säga sitt namn, sin storasysters namn, mamma, inte, min.
That´s it!

Om man sitter med en bilderbok, och pekar på boll, bil osv. DÅ säger han rätta ordet, men aldrig spontant.
Jag tycker dessutom att han har ett otydligt uttal, svårt att förklara och sätta fingret på men han talar "konstigt".
På samma sätt som en hörselskadad person.. ungefär.

Dock har han inga problem med hörseln, han hör en kaksmula falla till marken

Han är absolut inte blyg, tvärtom väldigt social! Men pga sitt sena tal, kan han dock bli arg när man inte förstår honom.
Han har i frustration flera gånger bitit sina lekkamrater.

Jag är jätteorolig att det ska vara något allvarligt fel på honom.
Men jag får inget gehör någonstans.
Dagisfröken mest bara konstaterar att han är sen med talet, "men väldigt motorisk" som hon säger.
Bvc sköterskan vill bara vänta och avvakta. Själv vill jag ha ett svar NU, jag vill veta!

Barnensrätt: Jag tycker du ska kräva av din bvc-sköterska att få en remiss till logoped om du är orolig. Alternativt ringa logopedmottagningen själv och lämna egenremiss om de tar emot det. Lycka till!

Tack för tipset om logoped... Jag verkar väl säkert helt urblåst, men jag hade faktiskt ingen aning om var jag skulle vända mig, så TACK!

Min dotter pratade nästan inget före 2,5 års ålder och vid 3 års åldern fullkommligt exploderade det och helt plötsligt pratade hon mer än de som före det pratat mycket mer än henne.

Håller tummarna hårt för att det ska bli så för min lilla kille också.
Dock har han en del som talar emot honom, han är prematur, pga rh-immunisering.
Dessutom åkte han på RS-viruset när han var 4månader, han hade syresättning på 86% när det var som värst.

Allt ovan, säger mig att risken för att syrebrist i hjärnan kan ha uppstått, är stor...

Det är ju inte lätt att veta! För många barn kommer säkert språkutvecklingen igång av sig självt, men gör den inte det kan det ju kännas bra att ha sökt hjälp tidigt istället för att avvakta och avvakta. Är man orolig kan det vara skönt med råd och stöd från logopeden, samt regelbunden uppföljning av hur språket utvecklas och vad man själv kan göra. Hoppas allt går bra med din lille kille som haft en tuff start i livet!

Min son fyller 3 om två månader och han kan inte prata mer än några "riktiga" ord samt ett antal ord som han själv hittat på. Dock kan han "prata" väldigt långa meningar där hälften är gester och ljudeffekter... Vi i familjen förstår honom ganska bra men utomstående har ju inte det så lätt.. Vi pratar mycket med honom och läser en hel del. Mycket sånger och ramsor etc. På dagis, som han bara varit på 6 månader, säger de att han gör sig förstådd. Han är dock väldigt motoriskt utvecklad med ett bra bollsinne. Han har spelat landbandy sedan han lärde sig gå vid 16-måndader (inte så tidig med att gå alltså) och BVC-sköterkan sa vid 2,5-års kollen att få barn i hans ålder kan fånga en boll man kastar till dem och de gjorde han flera gånger när hon "prövade honom". Hon ville att vi skulle höra av oss om han pratade lika dåligt vid 3-års åldern.. Han har kanske lärt sig 1-3 "egentillverkade" ord sedan BVC-besöket och nu börjat jag undra om jag ska avvakta till 3-årsdagen eller höra av mig redan nu??
Hur skulle ni ha gjort??