Piercing i bröstvårta, ta ut?

Det är tyvärr bara att ta ut den om det ska hinna läka ihop ordentligt tills det är amningsdags. Annars riskrear du att få massa komplikationer med både amningen och själva piercinghålet. För att inte tala om alla baciller du kan överföra till barnet om det skulle bli något.
Jag förstår dock att det känns trist, speciellt med tanke på att du endast haft den 4 månader...

Jag hade haft mina bra länge när jag blev gravid så jag behöll mina i, t.o.m. min BM sa att det var lugnt eftersom dom var läkta sedan långt tillbaka. Men sen blev det ett j***a liv på BB sen när dom fattade att jag inte tagit ut dom, trots att jag om och om igen förklarade att KAN jag sätta tillbaka dom mellan amningarna så gör jag det men kan jag inte så täcker jag inte tvinga in stavarna igen.
Det står t.o.m. i min journal att "nu har NN tagit ut sina piercingar i bröstvårtan"

Jag fick aldrig in mina stavar igen då brösten svällde upp för mycket i början och io.m. att amningen gjorde att själva bröstvårtat även den svällde upp så blev det för trångt att få in stavarna igen, och sen var det ihopväxt .
Hade gärna gjort om dom men det kostar ju liksom lite pengar och är ju inte sådär superskönt att få en kanyl igenomkörd om man säger så...

Lovelyy
Ju snabbare desto bättre är det ju, för desto snabbare den tas ut desto bättre hinner det ju läka ihop innan det är dags för amning (om du nu tänker amma vill säga, tänker du inte amma så kan du ju ha den kvar).

Man får väl helt enkelt tvätta morgon och kväll bara så att det hålls rent, men resten borde kroppen kunna ta hand om själv.

Den skulle säkert kunna hinna läka under dom kommande månaderna, men eftersom den är långt ifrån färdigläkt redan nu och kroppen desutom har en graviditet att prioritera så är det tveksamt. Om jag var du skulle jag ta det säkra före det osäkra och ta ut den direkt.

Grejen med amningen är ju att OM piercingen inte hunnit läka ordentligt så är det som bäddat för infektioner hos både mamma och barn, för att inte tala om en smärtsam och obekväm amning.
Har de hunnit lka är det ju givetvis inget problem.

Men en svårläkt piercing att läka + graviditet (med allt som händer i och med kroppen) är ingen lyckad kombination även om det inte är omöjligt att det kan gå bra.

Det tar inte en vecka att läka ordentligt. Möjligen förläkningen, alltså den ytliga.
Ska du ge råd ge dom på ett faktabaserat plan för TS skulle lätt kunna få hela amningen förstörd (både fysiskt och psykiskt).Om det varar efter 4 månader är det inget bra tecken och ska kroppen dessutom, förutom en oläkt och varande piercing, ta hand om ett växande foster så kommer det att ta som minst dubbelt så lång tid då kroppen per automatik kommer att prioritera barnet.

I det stora hela så läker ett sår som bäst om det inte finns något som irriterar det, och när det kommer till en piercing så läker det snabbare utan smycke än med då smycket i sig är en irritation.

Enkel ekvation:
Oläkt piercing (om än så bara en liten millimeter längst in) + bebis som suger (ofta feltag i början) eller punp = irriterad oläkt piercing

Irriterad oläkt piercing + ammande barn/pump = ännu mer irriterad oläkt piercing och hög infektionsrisk (bakterier)

Infektion i piercingen = behöver jag förklara

Jag sitter inte och säger att det kommer att gå åt helvete för det kan lika väl gå bra.
Jag försöker inte heller övertala dej till att ta ur den, även om det är det jag skulle ha gjort.
Jag vill bara informera om riskerna.

Jag förlorade 4 (som jag dessutom haft väldigt länge) samtidigt så jag vet precis hur trist det är

Inte min mening att skrämma dock, för jag vet folk som det gått bra för. Det gjorde ju det för mej också...i början *suck*

Jag kan ha en tyst minut här hemma för dej