hysteriskt rolig tråd 
Dethär blir långt, ni får ursäkta...
Jag har alltid både gått och pratat i sömnen, det kan vara hemskt jobbigt för folk vågar ju inte väcka mig, utan försöker få mig tillbaka till sängen. Tyvärr så mumlar/skriker jag mest när jag talar så ingen kan tolka vad jag säger, men ibland blir det nåt klockrent.
När jag var ca 10 år var jag på lägerskola där vi sov på ett skolgolv, och mitt i natten börjar en av kompisarna spy. Jag sätter mig upp, spikrak i min sovsäck och en annan kompis som tror jag är vaken säger "xxx spyr". Då dimper jag ner raklång, så hon tror att jag svimmat, för att sedan åla mig över till en annan kompis, putta på henne och ilsket fräsa "flytta på dig". Sen lägger jag mig ner på hennes kudde och sover vidare.
När pappa en gång väckte mig för att jag skulle till skolan, ropar jag i panik "jag hittar inte mina byxor!" och försöker frenetiskt söka efter dem på det lilla bordet intill, så jag välter ner både lampa och glasögon.
En annan gång släpade jag mitt täcke efter mig till mammas och pappas rum, väckte mamma med en ynklig röst; "mamma, jag hittar inte mitt täcke". Hon ser ju att jag håller i det och tycker jag ska gå tillbaka till sängen, "javisst", tycker jag och lägger mig ner på hallgolvet. Hon får stiga upp, leda mig tillbaka och bädda min säng medan jag står helt apatisk bredvid.
Min stackars sambo är utsatt; en gång vaknade han av att jag låg ovanpå honom, ilsket mumlande och krafsande omkring. Han frågar vad jag håller på med, och jag svarar surt att jag ska klättra ända upp, men han har ju så många hål som jag faller ner i, han måste hjälpa mig! Jag drömde att han var en bokhylla, en sån "expedit" från IKEA ni vet
En annan, BRUTAL väckning jag stod för: Sambon gör något ljud i sömnen och jag vrålar "ATTACK!!!", s-l-ä-n-g-e-r mig över hans huvud, slår mitt knä i hans panna, gör en kullerbytta ner mot golvet, slår hans natttygsbord över ända och ramlar ner på golvet i en hög. Sambon är totalchockad och frågar vad i h-e jag gör, varpå jag snabbt stiger upp i givakt, säger "skyddsvärn!" och går tillbaka till min del av sängen. Nej, jag är inte militär och har ingen aning om var jag fick det ifrån
En klassiker jag gör: Ligger diagonalt över sängen så han inte får plats, knuffar (med flit) ner mitt eget täcke på golvet varpå jag vänder mig mot honom, säger "jag fryser - hit med täcket!" och våldsamt sliter hans täcke av honom! När han försöker ta det tillbaka morrar jag som en arg katt! Han får gå runt sängen, plocka upp mitt täcke och försiktigt föreslå att vi ska byta...
Stackars sambo!
