• Anonym (tufft)

    Min älskade son beter sig konstigt!!

    Hej.
    Jag inser nu att jag har ett problem med min son eller han har ett problem men jag förstår inte vad det kan vara o inte heller hur vi kan få hjälp.
    Eller kanske det inte e nåt problem alls utan jag överdriver, men jag drar historien för er o hoppas ni kan hjälpa mig.

    Min son e 4 år gammal vi är nyinflyttade på en ort o har bott här ca 6 månader.
    Innan dess gick min son på ett dagis på vår gamla ort o han var en helt "normal" pojke.
    Lyssnade på mamma o pappa, dagisfröknar mm, han var gosig lugn o lekte som alla andra barn.
    Sedan vi har flyttat o han börjat på ett nytt dagis e han okontrollbar.
    Han e elak mot alla, iställer för att leka förstör han för alla, han vill inte lyssna på någon, han gör konstiga grimaser o konstiga ljud hela tiden.
    Han sitter ALDRIG still utan letar upp nya saker att förstöra.
    Han pratar i osammanhängade meningar, frågar man honom nåt svarar han nåt helt annat.
    Försöker man prata med honom skrattar han åt en, blir man arg o skäller skrattar han ändå o verkar inte bry sig om något.
    Det har gått så mycket över gränsen att jag höll på o klappa till honom häromdagen
    Jag känner även att min kärlek till han börjar ifrågasättas rejält o känner mig verkligen ledsen.
    Dessa saker som jag räknat upp e bara toppen av berget.
    Jag orkar inte längre o vet inte vart jag ska vända mig.
    Jag har pratat med hans dagisfröknar om hans beteende men dem struntar i det märker jag.
    Ska jag byta dagis?
    Allstå kan allt detta bero på ett nytt dagis eller något annat?
    Känner nån igen sig?
    Snälla kom med råd innan jag blir galen.
    Vad har hänt med min underbara pojke

  • Svar på tråden Min älskade son beter sig konstigt!!
  • Anonym (tufft)

    Tack för alla bra tips.
    Ska försöka prata med dagiset igen, funkar inte det försöker jag byta dagis o ta med honom till en barnpsykolog eller så.

  • Anonym (??)

    Varför psykolog? Det är inte din lilla kille det är fel på heller och jag tror han blir sig själv bara han kommer till ett harmoniskt dagis.


    Anonym (tufft) skrev 2007-09-11 17:48:10 följande:
    Tack för alla bra tips.Ska försöka prata med dagiset igen, funkar inte det försöker jag byta dagis o ta med honom till en barnpsykolog eller så.
  • Anonym (tufft)
    Anonym (??) skrev 2007-09-11 17:51:21 följande:
    Varför psykolog? Det är inte din lilla kille det är fel på heller och jag tror han blir sig själv bara han kommer till ett harmoniskt dagis.
    Ja, jag vet inte.
    Hans problem verkar inte så "lätta" som att det kommer lösa sig för ett nytt dagis.
    Visst jag kommer ge det en chans och ge det tid men förändras inte situationen har jag inget annat val än att ta hjälp från en psykolog eller pedagog.
    Det viktigaste e att han blir sig själv o att han får den hjälp han behöver.
  • Anonym

    byt dagis fort ,fröknar som inte bryr sig? de är ju deras jobb att bry sig... jag skulle vara hemma me min son tills jag hittat en ny dagisplats.

  • Lusthan
    Anonym (tufft) skrev 2007-09-11 17:48:10 följande:
    Tack för alla bra tips.Ska försöka prata med dagiset igen, funkar inte det försöker jag byta dagis o ta med honom till en barnpsykolog eller så.
    Jag skulle nog byta dagis om jag vore du. Sen kan det kanske vara flytten som gör att han tar lite tid på sig att bli stabil igen. Min son är ganska lättrubbad. Hans pappa flyttade när han var 1.5 år och då blev slutade han att äta hemma. På dagis åt han men inte hemma. Sen har jag bytt dagis och avdelningar och flyttat emellan och då har han betett sig som din pojke ungefär. Det har rättat till sig efter att jag har varit hård och bestämd och ändå visat att jag finns där och så här ska det vara nu. Han har dock ett ganska hetsigt temperament i grunden.
  • Anonym (tufft)
    Anonym skrev 2007-09-11 17:56:14 följande:
    byt dagis fort ,fröknar som inte bryr sig? de är ju deras jobb att bry sig... jag skulle vara hemma me min son tills jag hittat en ny dagisplats.
    Jo visst det vore bra att han var hemma tills vi byter dagis om det inte funkar att jag pratar med dem igen men jag har ingen möjlighet.
    Jag pluggar o behöver pengarna från csn för att klara oss.
    Om jag e hemma med honom måste jag sluta plugga o får inga pengar så vi får uthärda tills han omplaceras.
  • Anonym (tufft)
    Lusthan skrev 2007-09-11 17:57:24 följande:
    Jag skulle nog byta dagis om jag vore du. Sen kan det kanske vara flytten som gör att han tar lite tid på sig att bli stabil igen. Min son är ganska lättrubbad. Hans pappa flyttade när han var 1.5 år och då blev slutade han att äta hemma. På dagis åt han men inte hemma. Sen har jag bytt dagis och avdelningar och flyttat emellan och då har han betett sig som din pojke ungefär. Det har rättat till sig efter att jag har varit hård och bestämd och ändå visat att jag finns där och så här ska det vara nu. Han har dock ett ganska hetsigt temperament i grunden.
    Jag förstår exakt det där med hetsigt temperament.
    Min son gråter o skriker ihjäl sig i flera timmar om han inte får det han vill.
    Jag kommer ge fröknarna en sista chans o förklara läget mer rakt även säga att jag kommer byta dagis om det inte blir bättre.
    Men jag kommer även skriva sonen på kö för ett annat dagis.
    Då har dem åtminstone ca 3 månader på sig.
    Blir det bättre tackar jag nej till den nya platsen men blir det ingen förändring får han byta helt enkelt.
  • Minna07

    För det första så verkar dagiset han går på vara ett triktigt skitdagis, så där skulle jag byta fortare än kvickt.

    Men för det andra så beskriver du din son så som vår grannflicka var i ett par år då de precis flyttat hit. Hon var 5 år då och var en riktig PEST, för allt och alla. Hon bytte också miljö och förskola helt. Nu är hon dock en väldigt trevlig och duktig tjej, så jag antar att det var en fas hon genomgick. Ibland blir det för mycket för små barn att bryta upp helt.

  • Anonym (tufft)
    Minna07 skrev 2007-09-11 18:07:08 följande:
    För det första så verkar dagiset han går på vara ett triktigt skitdagis, så där skulle jag byta fortare än kvickt.Men för det andra så beskriver du din son så som vår grannflicka var i ett par år då de precis flyttat hit. Hon var 5 år då och var en riktig PEST, för allt och alla. Hon bytte också miljö och förskola helt. Nu är hon dock en väldigt trevlig och duktig tjej, så jag antar att det var en fas hon genomgick. Ibland blir det för mycket för små barn att bryta upp helt.
    Jag hoppas att du har rätt att det bara är en fas.
    Men jag måste nog säga att även jag blir förvirrad, jag vet ju inte vad jag ska göra eller bete mig när han gör så.
    Man har ju inga facit i handen precis.
    Hur ska man egentligen bete sig eller vad ska man göra när ens barn får utbrott?
    Ska man bli arg? prata? straffa barnet?
    Allt man gör får ju sina konsekvenser, jag har provat allt tror jag tycker jag men inget verkar funka.
  • Lusthan
    Anonym (tufft) skrev 2007-09-11 18:05:05 följande:
    Jag förstår exakt det där med hetsigt temperament.Min son gråter o skriker ihjäl sig i flera timmar om han inte får det han vill.Jag kommer ge fröknarna en sista chans o förklara läget mer rakt även säga att jag kommer byta dagis om det inte blir bättre.Men jag kommer även skriva sonen på kö för ett annat dagis.Då har dem åtminstone ca 3 månader på sig.Blir det bättre tackar jag nej till den nya platsen men blir det ingen förändring får han byta helt enkelt.
    Det tycker jag låter vettigt faktiskt, är det dagis det hänger på så får man ju hoppas att de inser att det är något de gör som inte funkar. Lycka till jag hoppas att det blir bra för er. :)
  • Anonym (tufft)
    Lusthan skrev 2007-09-11 18:18:25 följande:
    Det tycker jag låter vettigt faktiskt, är det dagis det hänger på så får man ju hoppas att de inser att det är något de gör som inte funkar. Lycka till jag hoppas att det blir bra för er. :)
    Tack
Svar på tråden Min älskade son beter sig konstigt!!