Får man skämta om allt?

ja, man får skämta om allt. Men man ska ju förstås välja sina tillfällen.

jag är av den åsikten att det t.ex är mera rasism att _inte_ kunna skämta om negrer, handikappade m.fl. Då gör man skillnad på folk o folk, o då blir det rasism, omvänd sådan..

I min värld är det lika roligt med negerskämt som blondinskämt, det är ju inte människorna i skämtet som är roliga, utan skämtet i sig.

Ja man får skämta om allt. Men man måste också kunna ta konsekvenserna (då det exempelvis föranleder till faktiska brottsutredningar osv). Det är lätt att sitta vid en datorskärm och äckla sig men att sedan kissa på sig av rädsla då det faktiskt visar sig vara en nivå värre än bara bad taste.

På 80-talet satt Sixten Herrgård i TV-rutan iklädd frack och drog visten;
-Vet ni varför Sixten Herrgård alltid är så finklädd?
-Han ska snart gå bort.

Därefter sa han följande;
Det som inte tål att skämtas om tål heller inte att tas på allvar.

Kort tid därefter dog Sixten Herrgård i AIDS. Hans uttalande har jag burit med mig länge. Jag tycker det är klart tänkvärt.

Ang. videoklippet. Undrar om folk hade tyckt att det var lika roligt om det hade varit en person som inte hade DS eller någon annan utvecklingstörning..

Mary Lo skrev 2007-09-23 11:45:48 följande:

*nickar* Jag tror det där är lite av kärnpunkten... på nätet finns så ENORMT många människor som är "mottagare" och man har inte den blekaste aning om vilka de är. Därför tror jag att det är lämpligt att vara mer återhållsam på nätet i större forum. I den egna familjen eller kompisgänget där man vet väl var alla står kan man lättare skämta om "känsliga" saker utan att riskera att någon tar illa upp.

Jag tyckte nog mest det var ett charmigt klipp. Inte så att jag skrattade åt det. Lika charmigt som många av scenerna är i serien "En annan del av Köping". Och lika charmigt som om ett barn hade stått och sjungit sjörövarFabbe vid rodret.
Jag skrattar ofta åt videoklipp med fullt "normala" människor. Tex i dolda kameran eller Funniest home videos osv. Det innebär ju inte att jag tycker dem jag skrattar åt är mindre värda. (jag skrattar rätt ofta åt mig själv också förresten!)

Tyvärr är det så att detta klipp finns att beskåda på ett forum där tråden heter ”mongotråden” (eller något liknande) och där trådstartaren bjuder in personer att gå ut på stan och ta kort eller filma personer med Downs syndrom (så som jag kallar denna diagnos) och sedan lägga in fotot/filmen i tråden och sedan skratta åt den.
Detta gör väldigt ont i mig som har ett barn med DS.
I denna tråd har det också funnits stulna kort på barn med DS som det skrivs hemska texter till.
Detta tycker jag är fel och dåligt gjort och jag kallar inte detta för humor.

Filmsnutten tycker jag om för personen har roligt men de som personerna i den tråden jag pratar om ser den absolut inte så de kan jag lova. 

Tack för bakgrundsbeskrivningen! Utifrån det du berättar så känner jag direkt att det är olämplig "humor". Som du säger: filmsnutten i sig är ju inte "hemsk", men om den används som en slags ursäkt för att skratta åt folk med DS så är det förstås illa.

Ett skämt är det bara om det uppfattas som roligt.
Det är inte roligt att skämta om människor med handikapp.

Precis vad jag satt och tänkte.

Jag tycker inte att man får skämta om övergrepp på barn, incest och liknande. Blir urförbannad om någon skulle berätta/smsa ett sånt för/till mig.

i så fall ska du inte läsa inlägg 21 i den här tråden

Vad som anses som kul varierar givetvis från person till person, jag kan tycka att skämt om olika handikapp kan vara riktigt kul men jag respekterar att inte alla tycker så, därför ska man tänka sig för innan man skämtar om något så man inte sårar vissa i onödan

En svår fråga. Inget förbjuder väl någon att skämta om vad man vill, vi lever ju ännu i ett fritt land. Det är ju också fritt för andra att inte skratta åt det och då självdör väl det skämtet. Jag skrattar sällan åt skämt som driver med svaga grupper; invandrare, utsatta barn och handikappade men det har hänt att jag dragit på munnen även åt dem, det måste jag erkänna. Jag skulle aldrig skratta åt ett Bobby-skämt (visste inte ens att de fanns) utan skulle nog bli illamående om jag hörde ett sådant.

Sen är det väl en sak att Sixten Herrgård skämtade om sin egen situation när han var döende i aids, men skrattet skulle nog fastna i halsen om det var någon som hatade homosexuella och tyckte att det var gott åt Sixten som drog skämtet. Om ett skämt är kul eller inte beror nog mest på vem som drar skämtet och i vilket sammanhang.