Mamma mha äggdonation

Hej,
Jag skulle vilja hänga på. Jag har en liten tjej som är fem månader, själv är jag 47. Vår lilla skatt kom till efter ÄD i Riga. AVA kliniken. Vi hade gärna velat ha ett litet syskon till vår tjej, vi har tre ebryons i frysen, men jag har högt blodtryck och tror inte att jag pallar med en graviditet till. Det känns konstigt att förstöra de embryons som är nedfrusna, men vi lyckas inte hitta något bra alternativ. Hur har ni gjort? Betala för nedfrysning i några år känns också lite onödigt om man aldrig kommer kunna använda dom.
Det känns helt naturligt att ha fått barn på det här sättet. Hon är inte speciellt lik oss, kanske blir hon till och med lite rödlätt, men det är inget som bekymrar oss det minsta. Tvärt om. Det är synd att vår donator är anonym, men problemet kändes större innan hon föddes. Nu är det ju som det är.

Hej igen,
VI har säkert mycket gemensamt vi som fått barn med hjälp av ÄD. Frågor som är svårt att prata om, i synnerhet om man vill vara lite hemlig med sitt barns ursprung. Även om Stockholm är stort ( vi är stockholmare) så är det nog ganska lätt att identifiera oss. Hur löser man det problemet? Jag funderar också på hur och när det är lämpligt för vår lilla tjej att få veta. Man måste ju vara lite äldre för att kunna förstå, det är ju svårt för vem som helst egentligen. Jag håller mig nog till " vi fick hjälp av en doktor, för vi hade lite svårt att få barn", inledningsvis, och sedan får man försöka utveckla historien. Det gäller att göra det lagom stort, det finns ju gener från pappan även om likheterna är rätt så små. Nu är vi ingen kärnfamilj precis, utan det finns många gener i våra ungar, det borde underlätta.

Vi hörs igen.