Hur ska man reagera - bomben slog ner igår !
Min sambo har varit sur och otillgänglig lite till och från den senaste tiden. Igår kom det fram varför - hon kände sig inte hemma i vårt hus (som vi köpte tillsammans för 1,5 år sedan). I vårt hus bor (förutom hon och jag, mina två barn (19 och 17) på vv boende samt hennes dotter (13) va helg. Det är de veckor som min barn är hos oss som hon tycker att hon inte är med i "familjen". Mina barn är ju äldre än hennes och de sköter sig själva (lite problem med att plocka upp o sånt kanske). Till saken hör att hennes dotter under uppväxten mest bott hos sin far med lite kontakt med mor. Vi har inga gemensamma barn. För min del verkar det som att, trots att vi pratade igenom allt innan vi köpte hus vad det gäller mina och dina barn etc, inte riktigt förstått vad det innebär att ha en stor familj. Kanske hon tycker att de inkräktar på "hennes" saker. Hon har ju levt själv den mesta tiden. På något sätt känner jag mig "arg" men mest ledsen och tycker att hon nu gett mig två val - antingen henne eller barnen. Vad tycker Ni - och hur ska jag gå vidare. Känner att vi inte pratat igenom detta ännu men behöver lite tips för ett fortsatt prat. Hon sa - nu har jag sagt vad det var, punkt slut (ungefär). Vad svarar man på det? Till saken hör även att när mina barn åker eller kommer, hon varken säger hej eller hej då och har väldigt svårt för att prata med dom (typ obefintligt). Jag har tidigare försökt förklara att om hon tycker att något är fel så måste hon säga det själv till dom. Vi bor ju faktiskt tillsammans. Jag har tagit hans dotter till mitt hjärta och det fungerar jättebra. Just nu mår jag jättedåligt och vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Ena stunden tänker jag - om jag väljer barnen, de har jag ju bara kanske 5 år till och sedan är de utflugna, sedan sitter jag där ensam. Om jag väljer min sambo (som jag verkligen älskar) så har jag förhoppningsvis henne resten av livet (vilket var ju tanken) och barnen har jag nog ändå. Kan det verkligen lösa sig, tror ni?