• Ninnie

    Fy f-n

    vad jag mår dåligt. Ska ha mens vilken dag som helst förvarningarna har börjat .... som den nästan alltid gör 2 dagar innan. Denna bebislängtan gör mig galen. Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag orkar inte prata med någon, mer än ni på familjeliv om hur jag känner mig. Alla säger bara" det ordnar sig ska du se, jag förstår att det är jobbigt, men det ordnar sig, du kommer bli en bra mamma osv" Men NÄR ska det bli min tur! Varje j-vla månad sen juni 2002 har mensen dykt upp. Vi står i kö till ivf men det känns som en evighet innan behandlingen startar. Vi kanske får börja innan sommaren och det hoppas jag ju. Men för varje dag som går, så känns det som att det dröjer till augusti innan jag får chansen. Nu pga att jag mår så här går jag upp i vikt när jag försöker gå ner. Det gör ju inte saken bättre. Nä, nu får det vara slut på klagan. Nu får jag rycka upp mig.

    Kram

  • Svar på tråden Fy f-n
  • Paprikan

    Sänder en stooor kram!! Vet hur det är... Tiden går så långsamt och alla andra bara tittar på varandra och "råkar" bli med barn bara så där... Jäkligt orättvis värld vi lever i...

    Kramar till er båda!!

    Paprikan

  • SaraSofia

    Skickar styrkekramar...

    Kan inte ett under ske så alla här på FL får sitt efterlängtade plus NUUU???

  • Sicilly

    Det blir vår tur ska du se!!!
    Och när vi väl får chansen kommer vi uppskatta våra barn dubbelt så mycket bara pga hur hårt vi har kämpat och därför att våra barn är enormt efterlängtade.

    Jag tror att föräldrar som har kämpat och längtat blir en helt annan sorts föräldrar än de som bara råkar bli gravida.

    Låt oss vända detta negativa och se det från andra hållet!!! Vi kommer bli underbara föräldrar!!!!

    Jag tror på oss, och allt deta kämpande har en mening! Tro mig....

    Kram

  • Litet

    Förstår hur det känns. Är i samma situation själv. VÄntar själv mensen på tisdag och jag är övertygad om att den kommer komma lika punktligt som vanligt
    Men man hoppas ju ändå.. VI har ju väntat så länge så nog måste det vara vår tur snart.

    Skickar några tröst kramar!

  • Tinselflickan

    Stor kram till dig, Ninnie!

    Vet precis hur du känner det. Man hoppas vareviga månad att det ska ha tagit sig och att man inte ska behöva vänta på ivf. Men vareviga j-la månad kommer mensen som på beställning.

    Vi har precis hamnat i kön och har ungefär ett och ett halvt års väntetid kvar. Jag försöker få bort tankarna genom att banta (har gått ner 7 kilo hittills, kan verkligen rekommendera South Beach-dieten), träna och planera en semester som jag ska bjuda min man på (han fyller 40).

    Sen försöker jag njuta av ett gott glas vin ibland, och god mat. För när man är gravid kan man inte äta vad som helst, och inte dricka vin heller. Liten tröst, jag vet - men det gäller att försöka vara positiv!

    Kram på dig!

  • Ninnie

    Tack för alla styrkekramar. Vi står ju iallafall i ivf kön och vi är oförklaligt barnlösa. MEN jag har inte gjort alla undersöknigarna och fråga mig inte varför min läkare inte tyckte vi skulle göra mer. De i Linköping sa att vi var oförklarligt barnlösa. När vi var på besök där 8 februari var väntetiden 6 månader, så egentligen är det inte så långt kvar. Men det är väl därför det känns som det gör. Ídag ska jag iväg och träna lite men tyvärr måste jag träna ensam, vore roligare om man hade någon kompis.

    Ha en bra dag. Jag ska försöka njuta

    Kram

  • Anne69

    Bra att du försöker njuta lite av livet ändå. Det är ju ingen generalrepitition! Tycker själv att det är jättejobbigt emellanåt men att det känns bättre när processen ändå går framåt. Här i Stockholm är tiden till landstingsfinansierad IVF 18 månader och det kan ju göra vem som helst tokig. Vi tar oss därför till Sophiahemmet under tiden. Kanske kan de hjälpa oss?

Svar på tråden Fy f-n