HJÄLP - Min 10-månaders är reserverad mot jämnåriga! Känsligt barn eller vad kan det vara ? Någon annan ???

Inte alls ovanligt och det går säkert över - om ni tar det väldigt lugnt och ger henne tid! Låt henne sitta i ditt knä och titta på de andra barnen ...

Hon kanske helt enkelt är en tjej med behov av stor personlig space. Hon utvecklar sin personlighet mer och mer och kanske helt enkelt inte gillar att ha jämnåriga nära?

Nej - klart att man har tänkt på allt möjligt - vad det kan vara... Det känns lite kymigt då hon lipar så fort en annan bebis kommer för nära henne .... :/

Ingen endaste bebis till ????

Uppdaterar tråden för jag letar med ljus och lykta efter någon annan som haft det så här ?

Jodå, en av våra har varit så. En av de andra har varit lite känslig, men inte riktigt så där mycket. Det gick över ...

lövet2 - äntligen en :)
När gick det över ?

Det var ju inte så att det bara hux flux en dag gick över, utan det var så där omärkligt lite i taget. Hon brukade sitta i mitt knä på Öppen Förskola, och när det var lite barn i rummet vågade hon sig ner och leka en stund. Hon tyckte framförallt det var jobbigt med högljudda stökiga barn som tog för sig, så jag letade medvetet upp lite lugnare barn. Någonstans på vägen där mellan 1 och 2 år kom jag på att det egentligen inte var något problem längre! Men hon blev aldrig ett sådant där barn som rusade fram till andra och ville leka, utan hon brukade avvakta och se om de skulle komma fram till henne i stället.
Nu är hon en högst normal 19-åring!

Ja, jag var exakt likadan när jag var liten.
Lite avvaktande och ville gärna ha koll på läget !
Tack snälla för svar.

Min tjej hade också en period då hon inte ville släppa mig när vi var i sällskap med andra barn. Jag tror det var undefär i den åldern. Hon kröp och många av de vi umgicks med hade börjat gå så min teori är att hon kände sig i underläge. När hon lärde sig att gå blev hon en helt annan tjej och nu, 16 månader gammal, är hon en riktig tuffing. Vi har också märkt skillnad på när jag slutade vara hemma med henne och när pappa blev föräldraledig... så det var kanske mitt fel att hon var en liten mespropp!!
Kort sagt, det gick över med henne så det gör det nog med din lilla också!

Mellan 8-10 månader går alla barn igenom en fas där de plötsligt blir mer mammiga/pappig eftersom de har förstått att de är en egen individ. Sen är det givetvis lite individuellt hur barnen reagerar, men det går över.

Ååååå, känner igen det där!!
Våran son som är 1½ år nu, är fortfarande lite reserverad mot andra barn, vill gärna ha mig under uppsikt, sitta i mitt knä osv.. Inget konstigt med det tycker jag.
Tids nog kommer de att leka och ha kul med andra barn. Olika personligheter bara.

Hej
Min son är 1 1/2 år och han är likadan, har alltid varit blyg och är reserverad mot andra barn och vuxna. Går fortare över med vuxna än med barn. Men hela hans personlighet är lugn, reserverad, iaktagande. Han är en riktigt liten tänkare. klurar, tänker och inspekterar allt.
Jag låter honom närma sig andra på sina villkor och ser till att jag sitter någolunda på samma ställe när han börjar gå ifrån mig (om han gör det) så att han vet vart jag är när han behöver lite stärkande ögonkontakt.
Jag är inte orolig och tror inte du behöver vara det heller. Lycka till med din lille "blygis"

Vår son har också varit så. Det var faktiskt idag jag påpekade på Öppna Förskolan att han helt plötsligt börjat ta kontakt med andra barn och ge sig iväg på egna upptäcktsfärder. Med honom kom det nu när han kan krypa ordentligt och börjat ställa sig upp. Tror han kände sig lite mer utsatt på golvet innan, så han fick vara mycket hos mig.

Han är nu 11 månader.