Min tjej är inte särskilt prematur, v 34, mennhade inte bästa förhållandena i livmodern så hon föddes liten för tiden som det heter.
Hon har haft svårt att äta från början, pga reflux. Om du är tveksam till hur mycket just din tjej bör få i sig så kanske en dietist skulle kunna hjälpa? jag har själv räddats från matutlösta sammanbrott genom att prata med dietisten på neo några ggr under hennes första år.
Det viktigaste jag har fått hjälp med är att måltiden ska handla om matglädje
Ett tag kändes det som vi hade kört fast, men då körde vi 5-minuters metoden i matstolen, det är inte så hemskt som det låter
Det hadlade helt enkelt om att ERBJUDA något vid bordet varannan timme, men endast under 5 minuter, OM hon valde att äta fick hon ju såklart sitta längre om hon ville.På det viset kom vi vidare.
Sen finns det ju näringsdrycker för barn, en heter minimax vet jag.Det är ju skönt om man får lite hull på dom(men obs -inte säkert att det går!!!)ifall de blir sjuka. Vet du hur lång hon är?
Mellanmål -det är ett annat tips! Speciellt om matsituationen blivit lite laddad, dom är ju SÅÅ bra på att känna av att mammma VERKLIGEN vill att dom ska äta. Vi äter ute i vagnen ibland, på filt i vardagsrummet,tex små skinkskivor med smör, istället för youghurt!Det är ju såna saker som dietisten har lärt mig oxå, att berika maten med fett. Häller lite rapsolja i allt som går. Det låter lite galet men bara vi är mätta o nöjda och inte har matkrig så är vi glada härhemma.
Hon fyller 2 år i januari.
Hon är en aktiv liten dam(springer,klättrar o hoppar jämfota konstant) som verkar förstå nästan allt man säger, men som inte säger nåt annat än "ling!", det betyder allt från mat till napp till "jag vill till mammma"...Hon är alltså lite sen med det. Gick gjorde hon när hon var dryga året.
Grattis till dottern och sköt om er!