Ett ljus i mörkret - en dikt om stöd

Igår tände jag mängder med ljus och la ett rosenhjärta som jag gjort på min dotters grav. Än en gång mötte jag värme och stöd från kärleksfulla medmänniskor som kom fram till mig...

Den här dikten (som också finns tryckt på kort)har jag skrivit för alla dessa fantastiska människor som verkligen bryr sig...
Jag är så tacksam för att de finns, och för att de är så många -många fler än de som inte bryr sig, det är jag övertygad om!

TACK FÖR ALLT STÖD
- av Siv Andersson

När dagen är ett mörker
Blir natten dubbelt lång.
Då slutar solen lysa,
då tystnar fåglars sång?

Men nån mening kan nå in
från en omtänksam person
- liksom ljuset i en blick
som inte tappat tron.

Att någon bryr sig om en
när man inte längre vill
är just vad man behöver
för att orka lite till.

Det du har gjort för mig
är sådant som man minns.
Så tack för allt ditt stöd
- och tack för att du finns.

...och till alla er som också förlorat ett barn - här är en annan av mina dikter (ett kort som jag också la vid min älskade Saras grav igår)

TILL DIG SOM FÖRLORAT ETT BARN
- av Siv Andersson

Den svåraste av sorger
är när livet blir för kort
och en dotter eller son
för alltid har ryckts bort.

När någon man gett liv
och älskat mest av allt
så grymt kan tas ifrån en
blir det ofattbart och kallt.

I sorgens tunga mörker
får man ta en dag i sänder
och försöka samla kraft
tills ljuset återvänder

Och i all gränslös saknad
så hjälper det att se
den medkänsla och omsorg
som andra har att ge.

Ljus och värme till er alla!