• Mylla

    Behöver jag vara orolig för min son "matvraket"?

    Jag känner igen min son. Han brukade också äta morot före maten, Men han åt mat ändå. Jag brukade dra ut på det lite genom att ge små bitar och inte alla på en gång så hade han att göra ett tag. Saker som är hårda att tugga och inte så mättande är bra. Hårt bröd kanske.
    Sen gav jag honom uppgifter med matlagningen, röra om eller något för att ha honom sysselsatt. Fast han stoppade det han kom åt i munnen.

    En gång på ett kalas åt han en vuxenstor portion fläskfile och potatissallad och grönsaker. Sen åt han en varmkorv också. Förvånad

    Har han långt mellan målen? Jag fick ge Karl var tredje timme, då var han lagom hungrig.

    Han var lite knubbig då, men inte nu längre. Och nu äter han mer som barn brukar, ratar en del saker och ibland äter han bara litegrann.

  • Mylla

    Kan ju lägga till att jag oroade mig inte för det. Han fick mat på mattiderna annars och fick äta tills han var mätt.

  • Mylla
    Småbarn har ju ganska runda magar. De växer ju väldigt fort också. Första året tredubblar man sin vikt, och sen går det saktare men ändå växer de ju mycket andra året.

    Jag tycker mattiderna verkar bra. Liknar Karls, fast han hade bara en frukost.

    Aptiten kommer säkert att minska när den inte behövs längre, det är vad jag tror. Jag tror också att han kan avgöra själv när han är mätt. Det är väldigt väldigt ovanligt med sjukdomar som gör att man inte kan det.
  • Mylla

    Lång ja, min son är också lång och stor. Han är som en treåring nu fast han är två. Lär väl kräva lite extra energi då, till större kropp.

  • Mylla
    Fama123 skrev 2007-11-15 20:34:49 följande:
     Det vi gör är att se till att alltid ha regelbundna måltider, äta vettig kost och mycket grönsaker till varje måltid. Det gör äter vi ju själva också så det är inte direkt någon ansträgning. Inte så värst ofta skräpmat även om det förstås förekommer. Inget småätande och nästan aldrig kakor, bullar etc. Godis får han inte. Inga efterrätter om det inte är något speciellt. Sunda, vettiga måltidsvanor helt enkelt, utan att utesluta något (förutom godis) och utan att överdriva något. Som vi själva äter (fast vi äter ju godis ibland förstås )Jag tror att om barn får in en vettig måltidsordning med vettiga livsmedelsval redan när de är så små kommer det inte att bli några större problem när de är stora, även om de är matfriska.
    Det håller jag verkligen med om
Svar på tråden Behöver jag vara orolig för min son "matvraket"?