en tråd för oss medberoende!!!

Känns gott att läsa denna tråden men jag känner mig utanför.

Man vet att det finns för anhöriga men en som jag som stått bredvid i alla år för rädd för att svika kärleken?

Något officiellt förhållande har vi aldrig haft men hans trygghet är här.

Nu har han strulat till det igen å jag känner att jag har gått sönder inmbords å jag känner att jag orkar inte mer men vart kan jag vända mig?

Jag vet nu efter alla år att jag ska ej ha med han att göra mer, jag öppnar ej min dörr mer utan låter det vara som det är å om han nu dukar under så kan jag ändå inte göra något åt det.

Medberoende på högsta nivå men jag kan ej gråta.
Hans polare ringer mig å berättar att det är kris med honom men jag vägrar, jag har gått sönder nu å det känns som om jag aldrig mer kommer bli hel.