Ärtor till 8 månaders

Wilma fick morötter och örtor att pilla med när vi äter......

Ärtor och majs har varit väldigt populärt hos Viktor (han var helt tandlös när vi började). Inga missöden med vrångstrupen här, men visst kan det hända. Se till att lära dig Heimlich manöver för barn så du vet vad du ska göra OM olyckan skulle vara framme, för du kan ju inte låta bli att ge honom bitar resten av livet ändå Lika bra att kasta sig ut i det okända.

Rivna morötter har jag gett, inte bitar och absolut inte stavar eftersom jag själv nästan kvävts av morot en gång och satt det i halsen flera gånger. Jag ger andra bitar som är mjukare och inte verkar fastna lika lätt.

rivna morötter ska jag testa och visst måste man börja någon gång. Åtta-månaders burkarna får han kväljningar av och även små bitar av smörgåsar. Smörgåsrån som han kan suga på går bra. Vi får ha tålamod och ta en sak i taget. Tack för tipsen

Avocado var en hit hos oss. Det är mjukt och går att trycka sönder med tungen i munnen men samtidigt övning i att äta bitar. Sen är det ju gott också...

Hej!
Skär i små bitar istället för stavar det i mitten på gurkan är ju väldigt mjukt det kan man ge bitar och så får de sitta och plocka och äta själv brukar va jätteskoj sen lär de sej fortare..

Har gett tjocka gurkskivor som hon sugit på. Men tar bort dom så fort hon drar sönder dom. Smörgåsrån och skorpor är oxå populärt.

Jag är lite feg för att börja med bitar eftersom hon satte en päronbit i halsen för någon månad sedan och jag fick göra bebis-Heimlich manöver.. *ryser* Åtta-månadersmaten får hon lätt kväljningar av, men jag tror ändå att det kan vara bra att träna på lite mer bitar nu. Hon är snart 8 mån. Vad tror ni om bitar av banan. Kan man våga börja med det tro?

Tack för alla tips. Tänk för i tiden då var det som jag har hört någon gammal mormor eller liknande som satt och tuggade maten mjuk till barnen. Huvaligen! men barnen är ju det käraste vi har så det är inte så konstigt att vi blir lite löjliga (fast egentligen är det inte löjligt) att vara rädd om sina barn. Heimlich manöver har jag lärt mig och även praktiserat både hemma och på jobbet. Jag jobbar i vården och fick göra manövern på en patient som satte i halsen. Fick inte upp maten men han kunde andas som tur var. När det gäller mina barn så blir jag dock så rädd att jag vet inte om jag kommer ihåg hur man gör i en akut situation. Någon som har erfarenhet av detta?

suca: ååå det där går nästan inte att svara på! det är så olika hur vi reagerar på akuta stressituationer. Jag själv blir iskall och diktatorisk och tar genast kommandot och har stenkoll på ALLT i en krissituation. Jag delegerar, dirigerar, fixar och styr och ställer för att minska risken för panik för andra inblandade. Och då är jag supervirrig till vardags... Andra människor, till vardags helt rationella, beter sig plötsligt helt irrationellt i en krissituation. Det går inte att veta säkert förrän man varit i situationen tror jag.

Nrä det gäller en s eget barn kan det ju vara knepigt. För mig blir det ingen skillnad i reaktion, jag blir lika iskall och strategisk i nöd, men chocken efteråt blir mycket större istället. Jag tror att om du gjort det i skarp situation med lugnet i behåll så är chansen också stor att du skulle hålla dig lugn fast det gäller ditt eget barn.

När Ella satte en päronbit i halsen gick allt på några sekunder. Jag såg att hon satt o gapade, helt röd i ansiket. Jag trodde blodet skulle frysa till is i min kropp. Slet upp henne i mitt knä och tryckte till mellan skulderbladen. Hände inget - tryckte igen lite hårdare. Då rann det ut dregel och päronbiten kom den med. Efteråt var jag så rädd att jag skakade hel o hållen. Tårarn rann på både mig o dottern. Det var hemskt, men nu efteråt är det skönt att jag märkte att det fungerade och att jag kom ihåg hur man skulle göra. (Och inte blev handlingsförlamad.)
Får rysningar bara jag tänker på det!