Alopecia Areata

Jag har själv fått det när jag var 15 (nu är jag 33). Då bodde jag med min mamma i Polen. Där sade de att det beror nog på stress.
Jag fick sola och ta massa mediciner som inte används i Sverige.
När jag kom till Sverige så kom det tillbaka. Det var lite jobbigt. Det positiva är att håret växer nog tillbaka.
Kolla om det finns någon polsk hudläkare där du bor, de brukar köra lite eget reis.
Vad man kan göra är att smörja lite hydrokortison på fläckarna.
Tänk om din dotter har blivit stressat eller om det har hänt någonting för ca 6 månader sedan.
För mig var det så att fläckarna kom 6 månader efter stressen.
Lycka till

Tack för svar, vip. jodå, att hon har/hade borrelia tolkar jag som det som dragit igång det hela. En sjukdom ökar ju oxå stresshormonerna i kroppen. Hon tappade håret när hon var2,5 år oxå. Det var i samband med att hon mådde mycket dåligt av allergier som upptäcktes ungefär samtidigt. Bla är hon allergisk mot hund, vilket vi hade då, innan allergin uppdagades. Så visst tror jag stress spelar in. Hon skulle börja skolan oxå, fast just det tror jag mest kändes spännande. Hon är och var en ganska kavat tjej med gott självförtroende. Men visst spekulerar man kring sånt. Hon fick tvilling-småsyskon 10 månader innan oxå...som hon i o för sig avgudar och hanterar väldigt moget, och det var inte hennes första småsyskon.

Kortison har vi fått till fläckarna. Dock är det ovanligt att det hjälper har vi förstått. På baksidan står det ungefär "en ovanlig biverkan av medicinen kan vara ökad hårväxt". Det är alltså den ovanliga biverkan man är ute efter när man ger kortison. Vi gav henne det i 2 månader. Men när huden började spricka av behandlingen, det sved och blev eldrött slutade vi. Det var inte värt det tyckte vi.
Vad var det för nåt du fick av de polska läkarna? Så du fick sola? Den behandlingenhar jag inte hört om förrut. Men det hjälpte alltså? Hur mycket tappade du?

Hej igen!
Kortison brukar funka, men man måste smörja med vanlig kräm emellan! Annars torkar huden ut.
Jag använder Elocon lösning.

De polska hudläkare kör lite sin egen rejs. Det med att sola är nog samma behandling som för psoriasis. Och det funkar!
Annars tror jag att det växer nu tillbaka till slut.
Hör av dig om du undrar något.

Min son, som är nästan 2,5 år, har samma sjukdom. Han är helt kal på huvudet och har tappat allt sitt huvudhår vid två tillfällen; förra hösten och även den här. Han är allergiker mot mjölkprotein och ägg och har haft mycket infektioner som började när han började på dagis - de tror infektionerna utlöst håravfallet och det finns inget vi kan göra, enligt barnläkarna. Det är bara att hoppas att håret kommer tillbaka igen. Men jag mår dåligt av att vara orolig över att han alltid kommer tappa sitt hår på hösten.

snart3:kanske han vänjer sig vid vanliga infektioner med åren, så att det inte behöver ske varje gång? Har känt en tjej vars dotter tappade håret varje gång hon hade en ordentlig feber-sjukdom. Har itne kontakt med henne nu, men överväger att försöka hitta henne och se hur det gått... Hon berättade, minns jag, att just det här att små barn tappar håret av vanliga infektioner vanligtvis växer bort.
Blir han alltså helt kal väldigt snabbt? Vad jag förstått så är det annars vanligt att det liksom blir små hårlinjer kvar, mellan fläckarna som i övrigt växt i hop. Något som vuxna ofta väljer att raka bort. Första gången det skedde för min dotter så kom det ju nytt undertiden som hon fortfarande tappade, så honhar aldrig varit helt skallig. Hon fick ha kvar lite i nacken av det gamla den gången, ochnågra strån över öronen.
Hur har din pojke reagerat? Min dotter var ganska vältalig i den åldern och berättade. Jag förstod att hon tyckte det var jobbigt att många trodde att hon var en pojke. Hon var väldigt hes, ständigt på gränsen till att tappa rösten samtidigt. Och att hon då blev så korthårig gjorde väl sitt till.

Mammann: Jo, det kanske kan gå över när hans kropp klarar av att hantera infektionerna. Han fick rör i öronen i augusti, pga många öroninflammationer förre hösten/vintern. Han har också vaccinerats med pnemo23-vaccination som extra skydd och den här hösten har han bara haft en enda infektion, den kom någon vecka efter att han hade kommit tillbaka till dagis och kort efter det tappade han allt sitt hår. Det går alltid väldigt, väldigt snabbt - allt hår försvinner på en vecka men han har haft kvar fjun vid pannans hårfäste och bak i nacken båda gångerna.

Förra hösten var han för liten att förstå, men nu märks det att han förstår vad som har hänt. Han tycker inte om när någon klappar på hans huvud och han vill helst ha sin mössa på när vi är bland de han inte känner. Han brukar klappa och känna på min och mannens hår och sen sorgset klappa på sitt eget kala huvud. Så han är väldigt medveten den här gången.

Intressant med din väns dotter. Berätta gärna om du får kontakt hur det har gått  En mammakompis kompis hade också en son som tappade håret varje höst i flera år. Till slut fick han sprutor (troligtvis immunstärkande) som gjorde att han fick behålla håret. Jag fick själv immunstärkande sprutor (gammaglobulin) när jag var liten eftersom jag var öronbarn och åkte på inflammationer hela tiden (öron och lungor). Då försvann det. Men barnmottagningen vi går på ger inte sådant - någon bra förklaring till varför har jag inte fått.

snart 3: åhh, det här en av mina mardrömmar, att någon morgon närjag väcker dottern så ligger ALLT hår kvar på kudden. Måste vara extra svårt att så plötsligt behöva vänja sig vid det för honom. Fast jag tror att tillvänjningen kommer att ske ganska plötsligt för min tjej med, även om det egentligen går långsamt. Jag tror inte hon inser hur det kommer att bli förrän hon faktiskt inte har något hår där nere på axeln plötsligt.

Varje gång jag hjälper henne med att tvätta håret är det oxå ganska traumatiskt (för mig)att se hur det utvecklas. Och visst sköljs det alltid bort lite extra, och man ser ju vad som fastnar i borsten etc. Men detta är ändå en långsam process här. Det började i augusti. Precis när hon skulle börja skolan. Till en början gick det bra att börja kamma sidbena, för fläckarna satt precis i benan, 4-5 stycken. Nu är varje fläck stor som ett ägg och har växt ihop till en 1-dm bred ränna,för bred att vika något över.. Dessutom harhon fläckar runt om i resten av håret. De översta luckorna kan man skönja mellan slöjor av det långa håret. Så det är ju en tidsfråga innan de oxå växer in den stora fläcken. Växer sig alla fläckar stora, ja då blir det inget kvar, de är många.
Ända till nu har hon stått o kråmat sig framför spegeln som vanligt. Varit nöjd med att håret lagt sig långt på axeln. Nu har hon dock börjat vattenkamma håret mycket. Hon säger att hon inte vill ha det lockigt längre. Förr har hon alltid varit tovigare för att hon har lockigt hår, men nu är hon faktiskt inte speciellt lockig längre. Utan glansen är borta ur håret och det tovar därför att det är taskig kondition, lockarna har snarare raknat.
Håret har varit och är väldigt viktigt för henne. Efter att hon tappade förra gången och det växte ut helt fantastiskt fint, blont och lockigt, så fick hon mycket beröm för sitt hår av alla vi kände. Det har säkert satt ribban extra högt. Hon är stolt över sitt hår. Vilken 6-årig prinsessa tycker inte att håret spelar roll?! Vet oxå att ögonbryn o ögonfransar kan försvinna. Men så långt ska det helst inte gå. Men det har ju inte vänt än.
Hur länge dröjde det innan håret började växa ut förra gången? Och kom allt på en gång då?

Det tog ungefär fem månader innan det kom tillbaka förra gången, men när det väl växte ut igen kom det också ganska snabbt tillbaka. Nu tycker jag att det se ut som om det redan är på väg att växa ut igen faktiskt, men vi får se. Jag kanske ser det jag vill se.

Hej min dotter har även fått sjukdomen, enlig läkare, hon är 21 mån gammal ....Fy och usch känns inte alls kul!

Jenja
ajdå.. Hade hon hunnit få mycket hår innan? lyckligtvis i den åldern så finns det ju en del barn som knappt hunnit få hår ännu. Men jag antar att ,om hon haft mycket innan märker av det själv ändå? Och du då, funderar förstås på hur det blir när hon blir äldre...?
Här har inget vänt ännu. Lyckligtvis ser det ju bättre ut än det är, men..tja.. det är inte mycket hon har kvar egentligen..! I helgen sa en kompis till henne när de skulle hem till henne o leka, att det var tur att hennes bror inte skulle vara hemma, för då hade han skrattat åt min dotter och kallat henne flintskalle. Det var nog första gången det slog min dotter att någon faktiskt skulle kunna skratta och vara dum kring håret. Ur kompisens synvinkel var det ju inte illa ment, hon var bara van att gå o träta med brodern, och tänkte steget längre. Brodern hade säkerligen inte retats med min dotter, men det vet ju inte min dotter. Så det fick henne att fundera.
Japp, har ni köpt några snygga solhattar till sommaren då?