Jag har svängt lite i mitt högskoleval till hösten och det ser nu ut som att jag kommer börja läsa till lärare med inriktning svenska. Skulle vara roligt att höra lite åsikter från er som går/har gått utbildningen.
Jag kommer läsa 180 p, tom högstadiet alltså (finns inte längre på min högskola) men vad jag har förstått så är det inte mer komplicerat än att läsa mer poäng i de ämnen man ska undervisa i för att få behöriget som gymnasielärare?
Pedagogiken skiljer sig eftersom det inte är samma åldrar, men du kan ju alltid läsa till och om det inte finns där du bor kan du läsa på distans.
Jag läser till gymnasielärare. Där jag läser består svenska D av fyra 5-poängare på C-nivå. Så det borde väl gå på de flesta högskolor att läsa till kurser motsvarande svenska D?
För att få ut en gymnasielärarexamen krävs att du gjort en del av din praktik på ett gymnasie. Du kan t.ex. dela upp slutpraktiken (visserligen tycker inte jag att det är en brillliant ide men en del jag känner gjorde det.)
Vet inte hur det är där du bor, men här är det ganska svårt att få jobb på gymnasiet, framförallt i SV, So så därför kan det vara lite taktiskt att först läsa 4-9 för att sedan ta tjänstledigt för att läsa upp till gymnasiekompetens. Men vem vet hur arbetsmarknadeen ser ut om fyra år...
Nu är det ju så att det nya lärarprogrammet inte har en slutpraktik utan man har sin VFU utlagd under alla terminer.
Jag läser justnu SV mot grundskolans senare år och läser mina tre SV-block tillsammans med de som ska undervisa i gymnasiet. Så det enda som skiljer oss åt är att de läser SV block 4 och att jag som "bara" sak undervisa i grundskolan har 20p där jag får välja fritt vad jag vill läsa. Mitt andra ämne är matte och där läser jag bara 40p, medan gymnasie lärarna läser 60p.
Så för grundskolans senare år gäller 60p Ämne 1+60p Pedagogik+40p ämne 2+20p specialisering.
För gymnaset gäller 60p ämne 1+60p ämne 2+60 p pedagogik.
Detta är skillnaden mellan att läsa mot "högstadiet" och gymnasiet idag.
Hälsningar Cissi
Det var ett tag sedan jag utbildade mig till lärare. Jag jobbar på en högstadieskola nu. Många som har fast jobb där har gymnasielärarkompetes. Jag tror att det är så att du anses som behörig på högstadiet om du har gymnasielärarutbildning, men inte tvärt om.
Annars tycker jag att det verkar som att behovet av lärare på de lägre åldrarna är störst just nu.
Är det inte så att det krävs 80p för att bli svenskalärare? De andra ämnena är 60p men inte svenska. Så är det iallafall här där jag studerar.
Jag är lärare i svenska och engelska för år 4-9, och jobbar i 6-9:an. Som jag förstått saken är det viktiga att man har ämnesbehörighet för gymnasiet om man vill jobba där, dvs tillräckligt med poäng i de teoretiska ämnena. Pedagogikbiten har ansetts bättre för grundskollärarna då de/vi läst mer av detta, och av denna anledning har högstadielärare kunnat få jobb på gymnasiet och till och med varit ganska "intressanta".
Lycka till!
Jag pluggar till lärare i svenska på gymnasienivå och det krävs 80p svenska för att vara behörig till gymnasiet. Resterande ämnen (förrutom sämhällskunskap där det också krävs 80p) räcker det med 60p. Så visst är det en del att läsa, men det är himla kul. Satsa på att bli SVENSKlärare (kunde inte låta bli)
Lycka till
Det skiljer sig ju på olika orter. Själv har jag pluggat i Linköping. Jag är utbildad svensk/engelsklärare 4-9 och har läst till 20 poäng i vardera ämne d.v.s. jag har 80 poäng svenska och 60p. engelska. Jag må ha behörighet rent teoretiskt, men jag kan aldrig få ut en examen för gymnasiet, såvida jag inte gör en del VFU på gymnasiet. Detta har jag kollat upp!