Kan ni ge mig lite hopp?

Jag känner verkligen med dig.

Jag fick förra v 26+2 efter en vecka med sängläge och bricanylsprutor på sjukhuset efter tidig vattenavgång. Under den veckan hann vi förbereda oss ganska väl och fick titta i fotoalbum och besöka neonatalavdelningen för att titta på sådana små. Fråga efter det om ni inte redan fått det, för jag tror det blir lättare att se barnet istället för slangarna om lillen nu bestämmer sig för att dyka upp.

För oss gick det väldigt bra. Hon vägde 780 g när hon föddes. Inga egentliga komplikationer. Däremot var det förstås blodtransfusioner, solning mot gulsot, kuvös, CPAP (men utan extra syrgas) som flera har nämnt, sondmatning och diverse olika undersökningar.

Vi fick åka hem 2,5 mil varje dag de första 7-8 veckorna. Det är förstås inte roligt, men fördelen är att man kanske lättare håller kontakt med världen utanför och bearbetar bättre.

Idag är hon 1,5 och ska bli storasyster, men förhoppningsvis inte förrän i januari.

Jag ska verkligen hålla tummarna för dig.

Thalis: läste i en annan tråd att du gått 31 veckor nu, vilken seger!! Grattis!

Själv är jag fullgången och har bf om 9 dagar.

Tack. Min förra förlossning var i det närmaste toppen förutom att den var tre månader för tidig. Oroar mig lite över det där med att den här bebisen är så mycket större, men en del har ju haft precis den motsatta upplevelsen, dvs att prematurförlossningen gjorde mer ont.

Jo, de säger ju det, men jag har tänkt på det. Vår Stina (780 g)var ju lika lång som andra bebisar har huvudomfång, så jag kan ju knappast behövt öppna mig lika mycket? Hon hade ett huvudomfång på 22,5 cm när hon föddes och 35 cm när hon var fullgången. Nåväl, det visar sig ju snart i vilket fall. Och naturligtvis - hellre fullgången än lätt.

Stort grattis Thalis!

Fick ni vara på BB direkt?

Själv fick jag min andra bebis för 5 veckor sedan och hon var då fullgången.