Mina goa vänner!

Idag har jag varit så duktig med mitt promenerande Är uppe i över 12.000 steg nu (jag har som mål att gå minst 10.000 varje dag)

Gick bl a en sväng till Hedlundaskolan för att se hur lång tid det tog (ca 20 minuter) för jag hoppas att jag ska känna mig motiverad att gå fram och tillbaka. Sen var jag ju "tvungen" att gå ner på stan en sväng och där blev det en mössa och ett par vantar till Moa.

Gick också in på Sagolika och "sa upp mig". Jag ska jobba på lördag och så ska jag jobba lördag om två veckor, om chefen inte hittat nån ny innan dess, vilket jag hoppas. Men jag ville vara schyst så jag sa att jag jobbar tills hon hittat nån annan.

Annika:
Jag beställer från www.postfoto.se Jag har tredje Millenium-boken så du kan få låna den om du vill, jag är ju bara halvvägs i första. När mamma skulle köpa dem (fick i julklapp) sa bokhandeln hon var in på att det inte var bestämt när den skulle komma i pocket? Så mamma frågade mig hur jag ville göra (jag visste att jag skulle få dem). Jag är ju en pocket-lover utav rang, men jag insåg att jag ville läsa alla på en gång så jag tog den fast den är inbunden. Den lär ju dock bli tjock som pocket, nu är den på 700 sidor!

Jag är verkligen glad att jag slipper Arbetsförmedlingen när jag läser vad du skriver, Annika Ska jag vara ärlig så känns det just nu riktigt spännande inför mitt nya jobb faktiskt Det handlar ju mycket om vilken inställning man har och just nu försöker jag peppa mig själv med positiva tankar så för tillfället känns det jätteroligt att bli lärare igen

Sussie, vad roligt med pottan

Här har vi haft en riktigt helvetsskitkväll/natt Moa har varit fullkomligt hysterisk, vi har aldrig varit med om nåt liknande förut Igår kväll så bara skrek och skrek och skrek hon i flera timmar oavsett vad vi gjorde. Till slut lyckades hon somna som genom ett under, men 3:30 var det dags igen. Hon var precis lika skogstokig då och var vaken i två timmar. Jag vet inte vad det var, hon var helt otröstlig, det spelade ingen som helst roll vad vi gjorde. I vanliga fall när vi hämtar henne på natten somnar hon ju på tre sekunder, men nu ville hon inte ens ligga i vår säng, hon skulle bara ner. Så vi lät henne gå ner och då gick hon till sitt rum och pekade på sin säng och ville ligga där, men väl i sängen skrek hon ju lika mycket som tidigare.

Det som känns så himla jobbigt är att hon inte vill veta av vare sig Magnus eller mig såna här gånger Jag önskar att jag kunde vagga henne i famnen och lugna henne, men hon blir så arg om vi håller i henne och bara stretar och slåss för att komma loss. När hon väl lugnade sig i natt ville hon hålla handen, men innan kändes det som vi var noll värda för henne

Jag antar att det är alla omkullkastade rutiner senaste veckorna som gav resultat nu. Vi har märkt tidigare på Moa att hon måste sova bra hela tiden för att sova bra, om ni förstår vad jag menar. Sover hon dåligt en dag (som igår då hon bara sov en halvtimme jämfört med 1½ som hon brukar) så strular det alltid på kvällen fast man tycker det borde vara tvärtom. Men hon verkar brås på sin mamma; blir ett ohanterligt monster när hon är trött

Annika:
Jo, jag tolkade det ju också som trötthet. Hysterin igår kväll kändes som den kom av Moas egen frustration av att vara övertrött men inte komma till ro. Mest jobbigt för henne själv ju. Ska bli så skönt när hon kan tala om vad som är tokigt

Jo, men jag tänkte mer generellt och inte bara igår när hon var som mest hysterisk. Ibland ser man ju hur hon försöker säga nånting till oss och så fattar vi ingenting

Nä, nu ska vi ta en liten promenad till EXPO. Vi har tänkt lägga in en madrass i Moas rum (vi är lite less på att ligga på golvet...) Jag ska se om jag hittar nåt sånt här dra på-lakan.

Annika:
Mmm, jag envisas ju med att jag inte vill lämna Moa ensam när hon är så arg/ledsen som hon brukar vara om vi går ut ur rummet. Samtidigt börjar det ju kännas ohållbart att göra som vi gör nu (börjar och börjar - det har nog känts ohållbart länge, men vi vet ju inte vad vi ska göra ) I ett år nu har vi ju fått sitta med Moa nästan varenda kväll och det kan ta upp emot en timme. Skitkul.

Ja, i några dagar Men sen var det tillbaka på ruta 1 igen. Under det senaste året tror jag hon har lyckats somna HELT själv utan att vi har varit i rummet, kanske fyra gånger. Jag har ju egentligen ingenting emot att ligga bredvid henne tills hon somnar, OM det bara inte tog sån tid  Men hon är ju sällan trött (förutom igår då när hon var övertrött istället ) så får hon välja själv kan hon ju utan problem vara uppe till 21-22 och det vägrar vi gå med på.

Nä, NU ska vi gå till EXPO

Nu har vi varit på Expo och gjort av med lite pengar

Agneta:
Vad har ni för säng till Alice?

Annika:
Njae, vi märker aldrig nån skillnad på Moas trötthet på kvällarna om hon så har varit inne eller ute, på ÖF eller hemma. Det är därför jag är lite skeptisk till om det verkligen blir bättre när hon börjar på dagis... Men vi håller tummarna för det Hon sover ju rätt länge på morgnarna nu när hon somnar så himla sent, men eftersom det är väldigt tydligt som jag skrev förut, att hon sover ännu sämre om hon sovit dåligt tidigare, så känns det inte bra att väcka henne heller. I morse sov hon till 8:45 men då hade hon ju varit vaken länge i går och två timmar i natt. Innan alla rutiner blev uppochner sov hon 11-12 timmar (20.00-07.00/08.00) Nu när hon har varit uppe så sent har hon kanske sovit 10 timmar per natt i bästa fall, så hon är ju skyldig en del. Just den biten blir förhoppningsvis bättre när hon börjar på dagis.

Anna:
Första boken heter Män som hatar kvinnor.

Annika:
Glömde säga det förut, vad duktig Nellie blivit på att prata

Nu efter en sån här skitnatt är det lätt att bli lite deppig och då tänker jag t ex på att Moa ju är sen med precis allt Sen med att gå, sen med att prata, pottan har hon ingen aning om vad den ska användas till osv... Hoppas för hennes egen skull att det inte fortsätter upp i skolåldern

Tack för era värmande ord  Jo, jag tycker ju egentligen att Moa är duktig på många plan, men just de här stora grejerna är hon ju lite sen med och det är väl de sakerna man tänker på... Och helt rätt, Sussie, Moa är jätteduktig på att lägga pussel

Annika:
Jag blir grymt impad av hur målmedveten du verkar vara nu! Heja dig! Själv försöker jag med metoden "sunt förnuft och lite jävlar anamma" så får vi se hur långt det räcker. Jag håller alltså inte på med nån medveten plan, men rent logiskt tycker jag att det borde gå åt rätt håll bara jag tänker aningens på vad jag äter och börjar röra på mig mer. Jag är också glad att trots mitt otroliga svullande hela december hade jag faktiskt bara gått upp ½ kilo Jag väger dock 5 kg mer än jag gjorde för ett år sen, så dem blir jag gärna av med!

Gick ut på en liten promenad nu när Moa skulle sova, men det är ju inget schyst vagnföre direkt så jag blev less och gick hem Tror knappast jag kommer upp i gårdagens 12.000 steg, men lite är bättre än inget

Agneta:
Ja, den är jättefin! Har ni stödbräda? Många sängar som jag har sett har bara stödbräda för halva sängen vilket är helt meningslöst för vår lilla vilde

Slutligen: Jag tror också att det kommer göra Moa gott att gå på dagis. Hon kommer älskar det, det är jag övertygad om, och som ni säger så är det ju ett lärande att vara med andra barn. Får bara hoppas att hon lär sig "bra" saker

Inför dagisstarten behöver vi nog köpa ett par regnbyxor till Moa, som hon ska kunna ha utanpå overallen. Men i affärerna finns det verkligen inga att få tag på (det finns bara fodrade den här årstiden verkar det som) så jag funderar på beställa på nätet. Har hittat ett par på H&M, men vilken storlek ska jag ta?? De finns i 86/92 (den storleken har Moa nu) och 98/104. Den större storleken känns ju som Moa kommer drunkna i, men den mindre känns ju lite väl tight! Overallen är ju 92. Vilken storlek har ni på regnbyxorna som är utanpå overallen?