Pust.
Hemtentan är klar och inskickad. men sista frågan blev 2,5 sidor ordbajseri efter några stackars föreläsningsanteckningar och eget huvud, för den boken har jag inte.
Förhoppningsvis har jag inte missuppfattat allt helt och hållet, och egentligen så räcker det ju med att de andra frågorna är välbesvarade för att jag ska få godkänt, så jag känner mig i alla fall ganska home safe. 
Kramar till alla som sörjer.
Jag fick också ett trist besked, mamma oprerades för knölen i vröstet och då skickade de en lymfkörtel till labb som inte var frisk, så då gjorde de en axillarutrymmning (dvs tog bort varenda körtel de hittade ut i armhålan också)och det blir cellgifter och strålbehandling och vem vet hur lång tid det kommer att ta eller om de lyckas få bort allt.
Men eftersom jag inte har träffat henne utan bara pratat på telefon så känns allt overkligt, som nåt man hör på nyheterna. Vi ska åka upp i påsk, då får vi se hur det kommer att kännas. Skönt i alla fall att hon har hittat en pålitlig karl som tar hand om henne lite nu när hon är nyopererad!
Imorgon ska jag på arbetsintervju och är på hugget som bara den.
Eller ja, jag har i alla fall laddat menatlt hela veckan, just idag är jag i ganska dålig form för vi hade barnvakt igår och gick på 45-års jubileums bankett. Vi hade fantastiskt roligt och sen trängdes vi på en tunn liten madrass på golvet när vi kom hem, eftersom svägersorna (alla 3) hade ockuperat vår säng och sofforna, men det var ett litet pris att betala. 
De ringde kl 09.56 och frågade om jag kunde jobba idag, då hade jag precis tvingat mig att gå upp, det var en av de trevligare tanterna som ringde så jag sa som det var, att jag var lite ur form och inte planerade att sätta mig bakom ratten alls idag. 
Dessutom behöver jag ändå få varva ner och sova ordentligt imorgon som jag ska kunna ge något trovärdigt intryck av att vara stresstålig imorgon.
Idag är jag hemma. Dagis har planeringsdag och ingen av svägerskorna kunde täcka idag, det hade vi räknat kallt med att de skulle kunna (de brukar göra det). Vi vill inte lämna barnen till dagiset i grannkommunen, jag som har jobbat på dagis vet vilken misär det blir så jag ringde till jobbet igårkväll och ljög och sa att jag vabbar idag.
Egentligen kämms det ganska bra för huset ser ut som ett bombnedslag så nu får jag chans att göra något åt det. Jag jobbar nämligen kväll både imorgon och på fredag.
Isak har ju länge fortsatt att sova en stund på eftermiddagen, men idag gick det inte. Så nu sitter han och tittar på Bilar, mest bara för att han inte ska röja runt och väcka sin lättväckta lillasyster och för att jag ska hinna med allt som jag planerat att göra medan de sov.
Angåemde vårdcentralsläkare så är det väl så att de liksom inte är specialiserade på någonting, utan har en bred kompentens, tyvärr betyder det väl också ofta att de inte är riktigt duktiga på någonting heller. Men sen finns det väl alltid undantag.
MIn arbetsintervju gick bra, föreståndaren var positiv och skulle höra av sig ubnder veckan, det betyder alltså att hon bör göra det idag, annars blir det minuspoäng! Eknäs ringde punktligt samma dag som utlovat!
Jag har berättat på Eknäs att jag varit på den här intervjun, så igår rasslade det till och nu har de fyllt min kalender en bra bit framåt, sdet blir pussla om jag ska lyckas klämma in ett intro i mitt schema som det ser ut de närmsta veckorna, men vill man så går det. Maken är villig att slopa en fest med grabbarna för att jag ska kunna jobba en lördag i värsta fall.
Idag hade jag äntligen fått en tid för gyncellprov som fungerade, men vad händer? Jo igår fick jag en blodbalöndad flytning, så idag borde syndafloden bryta ut (för jag är väl inte gravid, eller?).
Nu ska jag rusa runt 3 av stadens otaliga universitetesbibliotek och lägga vantarna på delkurs 2's kurslitteratur. Det var pinsamt att komma oförberedd på seminariet igår, det kommer inte att upprepas.
Öh blodbalöndad? blodblandad skulle det vara, ursäkta tjatet om såna kanske lite lätt osmakliga detaljer.
Oj Bimsan, det var tidigt! Men han har ju att brås på.
Isak kan några bokstäver, E och A och några till, vi har inte pratat om nokstäver alls, så jag blir helt paff varje gång han identifierar en bokstav. Det måste vara en bra förskola vi har.
Siffror jobbar vi desto mer med, och Isak var ju sen med talet, men nu bubblar han över hela tiden. Han pratar och pratar och berättar och det är så roligt att lyssna på honom. Vissa böcker kan han utantill och läser högt för lillasyster.
Men en sak har han fortfarande inte kopplat och det är gärger! Visserligen räknar jag kallt med att han är färgblind eftersom det ligger i mina gener och han är ju kille, så det är väl 50% risk att han är det (beroende på vilken av mina X-kromosomer han har fått). Men han borde ju kunna skilja på gult och svart liksom, men han har inte kopplat det där. Så det pratar jag mycket om när vi läser saga, vilken färg allting har. Och hittills svarar han fel oftare än rätt...
Jobbet...
I måndags var jag på intervju på ungdomshemmet som ligger på cykelavstånd hemifrån, i fredags ringde de och kollade mina referenser (dvs hit där jag jobbar nu). Avdelningsföreståndaren här berättade idag för mig att han hade sagt till dem att han funderade på att ljuga ihop nåt eftersom han helst ville ha mig kvar! Sen erbjöd han mig heltid från och med nästa vecka! Hejsan hoppsan. Men det är ju inte fast tjänst, utan det blir ju ett tidsbegränsat förordnande, så jag sa att då har jag nåt att fundera på.
Men jag har redan bestämt mig för att prova på det nya stället innan jag bestämmer mig, de behöver folk här och de gillar mig, så de finns kvar om jag upptäcker att jag hade det bättre här. Roligt att kunna välja i alla fall.
Jag pratade med kvinnan som intervjuade mig idag och hon ville boka in en introduktion direkt, men jag sa att vi måste prata pengar först. Så här kaxig har jag då aldrig känt mig förut i jobbsammanhang. Idag mår jag bra.
Hejsan hoppsan.
Nu har avdelningsföreståndaren plockat fram trollspöet och trollat fram ett förordnande till mig fram till årsskiftet, lovat löneförhöjning och till och med betald ledighet på min mammas 50-års dag! 
Så jag har velat en hel del nu. 9 månaders vikariat på 100% slår ju springvik med noll garantier för hur mycket jobb man får varje månad med hästlängder. Å andra sidan hade jag ställt in mig på att prova det nya stället, och börjat se fram emot att cykla till jobbet. Men sen är det ju så att vi faktiskt länge planerat att flytta härifrån, så vem vet hur länge jag faktiskt kommer kunna cykla till jobbet även om jag hoppar över till Bärby?
Jag trivs på mitt nuvarande ställe och har faktiskt haft en släng av separationsångest, så varför tacka nej till den här chansen. Gräset är ju oftast inte grönare på andra sidan trots allt, och man vet vad man har men inte vad man får...
Där jag är nu trivs jag och är omtyckt, från två chefer har jag inofficeiellt fått höra att om det blir en tjänst ledig så får jag den förmodligen om jag söker den! Och det kommer tjänster i höst!
Dessutom är de så pass desperata nu så jag sitter i ett bra förhandlingsläge lönemässigt.
Det lutar nog åt att jag blir kvar, fast jag faktiskt hade bestämt mig för att dra vidare, men mycket hänger på löne- och förmånsförhandlingarna imorgon. Jag har sökt personalansvarig på det nya stället som en tok idag (för att informera om läget och se om hon kan trolla hon också ), men inte fått tag på henne, samtidigt som jag filat på en lista med önskemål/krav som jag ska ta med min nuvarande arbetsplats.
Jag har läst på lite om förhandlingsknep, men om det finns nån av er som har nåt bra tips så tas det tacksamt emot.
Det klart att du förtjänar en FL-paus Bims!
Och det gör jag också, så därför sitter jag här, nä, ärligt talat så åkte jag på nattvak inatt, så jag har verkligen ingenting alls att göra förutom att låta tiden ticka iväg. Kl 02 och kl 05 ska jag göra en insats men dess emellan består mitt uppdrag i att inte somna!
Jag som laddat inför idag och sen såg jag inte röken av föreståndaren på hela dagen, om han inte behagar prata med mig imorgon innan jag åker hem så blir jag nog sur på riktigt och byter jobb i alla fall.
Å andra sidan skulle någon ringa från det nya stället under veckan också, så om de inte hör av sig imorgon heller så blir jag sur på dem också.
Äh jag är bara trött, och grinig för att jag hade laddat och så blev det inget, men det blir säkert bra imorgon. Annars blir jag en grinig bitch, nu när jag inte ens får sova inatt. Det blir till att sova imorgon innan maken kommer hem med barnen från dagis. Men om jag känner mig själv rätt, så kommer det inte bli nåt av det heller, utan jag kommer vara en zombie på lördag (då maken ska ut på galej).
Nu ska jag sluta gnälla och surfa iväg och spela mah jong istället.
Ja, visst behöver man vuxensällskap, Mumu! Visst tyckte jag att det var jätte mysigt att vara mammaledig, men det jag saknar mest med det var min mamma-kompis som jag brukade träffa och dricka kaffe med medans barnen lekte och levde rövare.
Tror ni föreståndaren var på plats idag överhuvudtaget? Självklart inte. Så det var tre andra som fick ta smällen istället, först behandlingssekreteraren som jag i alla fall är avundsjuk på för att hon har sån pondus och är så otroligt snygg. Nä, skämt å sido så var jag inte arg på henne, men ´hon hamnade lite i kläm ändå eftersom hon fick lämna över saker som föreståndaren borde ha gjort igår. Hon blev inte glad när hon fick höra att jag inte ens fått ett schema. Hur smart är det när schemat börjar gälla på måndag??!
Hon trollade så gott hon kunde, sedan travade jag iväg till institutionsledningen och lastade över resten av min frustration på först personalchefen, som precis som väntat stod som ett levande frågetecken och slussade mig vidare till den administrativa chefen. När han fått höra hela historien så var han lika irriterad och frustrerad som jag, för här har det verkligen gått för fort ovh inte riktigt rätt till. Så han sa, hörru du, vad säger du om jag helt enkelt tar och anställer dig istället? Vår rekryteringskonsult kommer hit om 10 dagar jag kan slänga med dig där också. Jag kan inte lova att du får jobbet, men så länge inte konsulten hittar en massa lik i din garderob och varnar oss för att du är labil så ser jag inga hinder till att du får anställning.
Gissa om jag är glad?! Här går vi från noll till hundra från en dag till en annan.
Om jag får den här tjänsten så är det mitt första fasta arbete någonsin och det känns som om jag äntligen kan få bli vuxen.
Mumu Isak är likadan som Abbe. Hans middag brukar bestå av en tugga ris eller två. Och då skojar jag inte. Om det vankas köttbullar och makaroner så kan han faktiskt äta hela 5 köttbullar, men inte en enda makaron. Men jag vägrar servera köttbullar varenda dag bara för att han ska äta.
I och för sig så kan Isak ha nån ljus dag så han äter hyfsat, men oftare äter han inte alls.
Men vi har heller aldrig serverat välling eller kvällsfika på kvällen, och Isak verkar klara sig bra ändå. Isak slutade självmant att amma på kvällen när han var 9-10 månader så då blev det ju inte att jag gav honom något annat, han var ju inte hungrig. Sen äter vi middag ca kl 17.00-17.30 och sen är det läggdags kl 19.00 efter bolibompa, så då hinner man ju bara diska undan efter middagen så ska man dra fram fika. Nä det blir det inget av med här i alla fall.
Jo, jag hänger inte riktigt med i graviditeterna längre känner jag, när var det du hade BF?
Jag andades genom Noras förlossning, lustgasen var värdelös, och det var bland det häftigaste jag har gjort. Den upplevelsen var jätte positiv för mig, men det hjälper säkert till att jag var så himla tacksam över att jag fick föda vaginalt överhuvudtaget.
Det första vi ska göra när mina anställningspapper är påskrivna är egentligen två saker, 1. gå och jämföra banker och se vart vi kan få förmånligast bolån 2. slopa preventivmedlen
Vilken otrolig lättnad att äntligen ha fått jobb. Och fy vad hårt jag kommer falla om jag nu inte får tjänsten, för det har jag ju redan tagit ut i förskott nu. Maken kom till och med hem med en bukett rosor igår och ville fira. Vi får väl fira en gång till sen när jag har skrivit på alla papper.
Marajjah skulle du kunna skicka mejlet en gång till? Jag har inte fått det.
Haha ja jag har inte sett på melodifestivalen, men jag tycker ändå att det var bra. Jag är ganska less på Carola över lag.
Ja, jag måste också!
Så jag är verkligen skitnervös för att jag inte ska få den här anställningen nu...
Imorse haffade jag föreståndaren, spände ögonen i honom och berättade att jag varit riktigt sur på honom i fredags och att jag pratat med killen ett trappsteg upp i hierarkin. Föreståndaren är ingen god lyssnare direkt, och var mest intresserad av att få sitt sgt så när jag sa att chefen jag pratade med i fredags hade ett annat förslag än Mickes så svarade han Nä och tog ett andetag för att fortsätta prata om hur han tänkt sig schemat osv. Men jag hann skjuta in ett bestämt Jo! och då gick det in.
Vadå? undrade han lite förvirrat.
Att ni anställer mig istället, sa jag (det är alltid bra att förankra idén lite här och där) och fick precis den respons jag ville ha.
- Jamen det är ju också bra, svarade han nämligen.
Det kommer komma upp som en punkt i ledningsgruppen idag om allt går som planerat, så föreståndaren lovade ringa upp mig eftermiddag. Så nu är det bäst han gör det annars !¤@$%! för att tala serietidningsspråk.
Det såklart att han inte gjorde.
Jag har mejlat honom och frågat vad som sagts, berättat för honom hur min vecka och nästa vecka ser ut imin kalender idag och upplyst honom om att det är hans ansvar att kommunicera med mig om det ska ske några förändringar i min almenacka.
Jag får magsår av det här. Att jobba i en miljö med hot och våld, som många upplever som extremt stressande, är en baggis (för jag är inte rädd). Men nu sattes min stresstålighet verkligen på prov. Jag tror inte det finns något som är mer stressande för mig än just att inte ha kontroll över hur min framtid kommer att se ut. Det var samma sak när jag nästan var färdigexaminerad från universitetet också, framtiden kändes som ett stort svart hål som snart skulle uppsluka mig.
Men den här gången består väl stressen i att jag tagit ett livsomanande beslut och att sedan få hänga i luften utan att få veta vad som händer... Nä, jag får magkatarr alltså!
Jag är "ledig" idag (föreläsning mellan kl 10-15, som jag börjar bli sen till inser jag nu) så på förmiddagen har jag jagat föreståndaren som en tok. Till slut svarade han på sin privata mobil, såklart störde jag mitt i ett möte men fick i alla fall kort veta att ledningsgruppen beslutat att erbjuda mig anställning på Eknäs.
Han ska ringa upp mig så kan vi ta det praktiska så snart som möjligt. Trots det positiva beskedet så känner jag mig inte särskilt mycket lugnare, kanske för att jag var rätt säker på att ingen skulle säga nej till förslaget, men den akuta situationen ser ju fortfarande likadan ut.
Nu åker jag på föreläsning men får väl sitta nära dörren med mobilen på ljudlöst ifall han mot förmodan skulle ringa...
Tack Jeanette, nu har jag fått tag i människan igen och över telefon bestämt hur den här veckan kommer att se ut. Dvs jag kommer jobba både schemalagd tid och de extra pass jag redan var inbokad på. Gissa vem som kommer att vara som en disktrasa på söndag?!
Men veckan därpå är jag ledig och ska äntligen få åka upp till Umeå och träffa min mamma för första gången efter operationen.
Det låter som en trevlig påskhelg, jag ska åtminstone vara ledig och ta mig upp till Umeå, så jag tycker det är vacket så. dessutom berättade min mamma att de fortfarande har snö där! Här känns det som att vi sammanlagt haft snö 4 dagar på hela vintern! Här är det ju vår, med vårblommor överallt, så lite märkligt känns det att planera pulkaåkning, men det ska bli jätte kul.
Dags för ny tråd!
www.familjeliv.se/Forum-11-267/m30720714.html