jag har börjat fundera på att försöka prata så mycket swahili som möjligt med mitt kommande barn (jag är svensk och min man är från tanzania och pratar alltså swahili som första språk) för det känns som om att omm barnet bara ska lära sig swahili från pappa och sen svenska från alla andra så kanske det inte räcker. Vi bor ju i Sveirge så svenska lär det ju sig ändå. Tror ni det blir förvirrande om jag ibland pratar swahili, i alla fall när sambon är med? Eller ska jag hålla mig till svenska? Det känns på något sätt viktigare att min man är konsekvent med att prata swahili än att jag är konsekvent med svenskan. Jag har börjat låna barnböcker på swhili på stadsbiblioteket (finns faktiskt, men inte så många) och börjat läsa igenom för att kunna läsa dem för bebben (min man är inte mycket för att läsa) och försöker få min man att lära mig barnsånger på swahili så ajg kan sjunga också (har en så länge bara lärt mig en, men ändå) Jag kommer så klart att sjunga och läsa på svenska också, mycket mer än på swahili. Men det känns som om jag vill "hjälpa till" med swahilin också.
Som sagt, vad tror ni, blir det förvirrande?
tack för era svar. Det där med andra källor till Swahili är just det som är problemet. Det finns otroligt få swahilispråkiga i malmö, nästan alla afrikaner här verkar komma från västafrika där de pratar andra språk. Min sambo har bara en bekant som han pratar swahili med. Och hela hand familj bor i Tanzania. Så han är liksom ensam. Musik finns i och för sig, men inge direkta barnvisor, och inga direkta barnprogram heller som går att få tag på...
Men kanske jag kan göra som Moniquilla och försöka prata swahili sinsemellan när vi är alla tre.. problemet är att vi lätt halkar in på engelska då...
svårt....