bonusbarn i sovrummet?

Visst ligger väl s.a.s. det största ansvaret på dom biologiska föräldrarna när det kommer sitt styvbarn m.m.
Men det betyder ju inte att man kan vara med och påverka vardagen och sätter att leva och agera som styvförälder.

Är bonusmamma själv åt en numera snart 8-åring.
Och visst kändes det konstigt i början när han kom och kröp ner i sängen för att han vaknat m.m. Men jag visste attdet var viktigt för honom att känna att han fick så jag sa inget.
Efter ett tag, allt eftersom jag lärde känna honom bättre så blev det allt mysigare att han kom och kröp ner (även om det i min smak blev lite trångt) men det går snabbt över.

Många gånger räcker det med att dom vet att dom får komma om dom vill för att dom ska känna sig så pass säkra att dom inte gör det.

Men å andra sidan så bor han hos oss på veckorna som det är nu så jag har ju större möjlighet att lära känna honom mer som en familjemedlem på det viset...

Angående dusch/bad.
Vad förväntar du dej av 9-åringen enegtligen?
Även om hon är stor nog att veta att man duschar/badar för att hålla sig ren så är hon inte stor nog att förstå hur ofta det kan behövas och där behöver hon vägledning.
Varför skulle inte du som styvförälder inte kunna hjälpa henne på traven med den?
Man behöver ju inte ens påpeka att hon luktar, bara att ta fram en handduk och säga "nu är det dags att duscha".
Du kan ju inte förvänta dej att mamman ska ringa när hon är hos er för att säga till henne att hon ska duscha.
Och pappan då? Han kan väl hjälpa till med det han också?