"styvbarn" Bonusbarn!

Jovisst kan de vara jävlar ibland...lika mycket som föräldrarna kan vara det...men det finns dom som faktist visar det för barnen. Jag kan ibland känna mig maktlös när det gäller mina men att säga att de är jävlar...nej där går gränsen för mig.

Vad jag menar är att det är inte enkelt för barnen heller.Tycker vi bonusföräldrar att det är jobbigt ibland...hur känner inte barnen då?

Man tror som vuxen att allt ska vara så lätt o bra för barnen o att de borde vara tacksamma mm mm...men varför ta det för givet? Barnen har ju känslor dom med!

Jag hade 5 barn med mig i det nuvarande boet o min sambo 2.Vi har ett gemensamt o väntar ett till som ska komma om 3 1/2v.
Vi behandlar alla barnen lika o säger VÅRA barn till alla.Särbehandlar ingen o tar varje individ för den dom är så att säga.

Låter så skönt att höra att dessa människor faktist finns. Min sambo har sagt till mina barn att de gärna får säga pappa om de vill o även säga hans namn om de vill det.Det är upp till barnen. Han räknar alltid med dom när barn frågar om hur många barn han har o så.

När det är fars dag...jul mm mm så är det min sambo som får farsdags korten o julklapparna tex...o det säger allt!

Tyvärr så tänker inte mina barn på sin biologiska pappa...eller pappor för jag har inte samma pappa till alla tyvärr...

Jag frågar dom om de vill ringa eller skriva till dom men får bara till svars...varför det....
De vill inte o jag tvingar dom inte...men det säger mycket om den trygghet min sambo ger dom!

Då får jag vara blä dom som anser att man inte ser barn som plågor. Visst kan BONUSbarn vara jobbiga men det kan de biologoiska oxå vara. Jag har 6 egna barn o en av dom är oxå lite kräsen av sig. Han äter det som sätts på bordet men man får höra att det är ingen mat som gillas direkt. Är han en plåga för det? Nej det anser inte jag att han är.Lika lite som jag tycker att mina bonusbarn är plågor!

Det finns bonusbarn som inte passar in i familjen...o det finns biologiska barn som inte heller gör det. Frågan är om det är barnet som inte passar in eller om det är familjen som måste ändra sig någonstans för alla ska få sin plats i hemmet?!

Precis...men tyvärr så finns det tydligen vuxna människor som inte förstår att barn  som i detta läget är bonusbarn kan tycka det är lika jobbigt som de vuxna!

Om nu en vuxen tycker det är jobbigt att komma in i en familj där det finns barn för de barnen som finns där är odrägliga.

VARFÖR är de odrägliga? Passar dom inte in i ramen eller?

Mitt första år här med min bonusdotter var verkligen rena prövningen.Var det inte det ena o så var det det andra...men aldrig jag kallade henne för plåga för det. Däremot så kunde jag ha förståelse för hennes beteende.

Jag kom in i familjen med mina 5 barn. Flyttade in i hennes pappas hus med dessa barn.Mina barn som inte är min sambos fick tid med hennes pappa. Vi gjorde roliga saker tillsammans o fick den kvalitetid som hon inte fick då hon inte bodde här på heltid.

Jag ör den första seriösa förhållande som min sambo haft sen hans skillsmässa med sina barns mamma o det är klart att det kan kännas för barnen.

De kan känna sig tillsidosatt fast de egentligen inte är det. Varför gör dom det då? Jo för tiden blir ju delad o fast min sambo gjorde saker med dom så tyckte dom att jag o mina barn hade stulit deras pappa.

Vi lät barnen ta den tid de behövde...o jag lät barnen komma till mig i stället för tvärtom.

En dag var vi i stan när jag kände en hand i min o då var det min bonusdotter. Då blev jag varm om hjärtat...liuka varm som jag skulle blivit om ett av mina egna barn hade kommit. Några dagar efter det fick jag ett mess där det stod..." Jag tycker jättemycket om dig"...o hur jag kände mig då kan knappt beskriva...blev så förvånad...skrev tillbaka att jag älskade henne...vilket jag faktist gör!

Man kan älska på olika sätt men man ska aldrig göra någon orättvisa. När jag tänker på mina barn så tänker jag på ALLA barn som finns här!

Min ena son har kontakt med sin pappa o han är gift o har ett hemmavarande barn.Nu är det min sons bror på sin pappas sida.

Jag hade blivit ledsen om min sons pappas sambo skulle ha kallat min son för jävul för att han inte är inom hennes ramar.

Jag vet att mina barn inte är några änglar...o det är inte bonusbarnen heller.Ingen är värre än den andra. Det är däremot inte ifta man får höra att dens egna barn är en jävul o att de är trötta på att dalta med DET barnet mm mm.

Tycker det är hemskt bara att läsa allt sådant o framför allt höra det!