sandiiis

Äldre 9 Jan 23:04

89 svar

Osäker, förvirrad, ångest

så du tycker jag ska göra abort pga att han inte vill för han gemför sitt liv med hans brors dåliga exempel som nte funkade för honom för hans tjej va otrogen och dum i hvuudet...

Puman78 skrev 2008-01-09 23:02:28 följande:

Ahh, visst han kommer säkert ställa upp. Men han gav sig säkert till slut för att slippa mer bråk. Att bråka fram ett barn är väl ändå inte den rätta vägen att gå.

sandiiis

Äldre 9 Jan 23:23

#45

okej vad skönt :) som sagt bor enbart med min mamma, och vi har ingen sån "öppen prat" relation, så har inte sagt det ännu för det kom så nyligen.. måste smälta det lite och fundera för mig själv... känns det som... fast hade varit skönt att prata om det, men känner ej jag kan det med min mamma tyvärr

wholelottarosie skrev 2008-01-09 23:11:29 följande:

Mina föräldrar blev bara glada. Pojkvännens mamma blev glad, men hans pappa var mer skeptisk, men han är å andra sidan skeptisk till allting och aldrig riktigt positiv så hans reaktion var väntad :P Har ud berättat för dina föräldrar?

sandiiis

Äldre 9 Jan 23:24

#46

okej

Puman78 skrev 2008-01-09 23:07:19 följande:

Jag har inte sakt att du ska göra abort...jag tycker bara din pojkvän resonerar helt rätt.

sandiiis

Äldre 10 Jan 10:47

#51

jag vet min mamma flyttta ifrån min pappa vid 2 år ålder sen dess haft ingen kontakt nästan, brev iblnad.. men nu hade han problem så... utan den anledningen

Moonis skrev 2008-01-10 10:07:23 följande:

Jag tror man i detta läget först o främst måste se till barnets bästa. Kan man ge barnet en stabil uppväxt både ekonomiskt, känslomässigt o som en familj?Jag stog själv inför det beslutet när jag va 20 år. Hade inte blivit gravid med någon annan jag varit med men blev det med denna killen. Han ville absolut inte ha barnet så jag viste att jag skulle få ta hand om det själv. Jag valde abort för barnets skull för jag ville ge mitt barn en trygg uppväxt o framförallt en familj med även sin pappa.Min pappa har varit frånvarande en hel del o man blir otroligt påverkad av det som barn.Tänker mycket på att ni inte ens provat att leva tillsammans för det är en helt annan grej. Då får man se alla sidorna o ser då oxå om man kan få ett vardagsliv att fungera.Min kompis blev gravid med sin dåvarande innan dom bodde ihopa. Flyttade ihop under grav men det fungerade inte alls sen.Men tycker man främst ska tänka på barnets bästa i alla fall för det är dom som får ta smällen om det inte fungerar.

sandiiis

Äldre 10 Jan 10:50

#52

men har sagt tusen gången att jag INTE skydda mig därför!!! läs mina svar.. jag är inte dum i huvudet ? det fattar väl jag med..... jag sa jag har fått sånna NOJJOR ibland att tänk så skulle ngt hända man skulle bli steril elelr få någon sjukdonm eller liknande som gör att man inte kan bli gravid..... tro inte massa bara o skriv jag är omogen när du inte vet allt ! jaag savar en annan på samma fråga att det INTE va därför.

olpansfamilj skrev 2008-01-10 07:43:06 följande:

lite omoget är det att strunta i att skydda sig för att du "trodde" att du inte kunde bli gravid. Själv var jag nitton när jag fick min son och det har fungerat utmärkt. Vi är fortfarande en familj=) Men å andra sidan ville pappan verkligen behålla barnet. Han vart överlycklig när jag sa det fast jag trodde att han skulle ha blivit chockad. I vårt fall var det mer tvärtom. =)Ta dig tiden att prata igenom allting och kontakta en läkare och terapeut. Du behöver inte bestämma idag.

sandiiis

Äldre 10 Jan 10:52

#53

håller med, vill inte göra något utan honom.. men känns så hemskt att göra abort för alla säger det till mig, känner sig presssad.. kommer man ångra sig sen ? hm..

TwistedSister skrev 2008-01-10 08:36:16 följande:

Men allvarligt talat, hon tvingar väl inte på honom nåt barn, barnet finns ju faktiskt redan även om det inte är fött och om han nu inte vill ha barn har väl han en skyldighet att skydda sig så han inte gör någon gravid. Han är faktiskt den äldre i relationen å borde förstå att ta ansvar för att hon kan bli gravid. Fruktansvärt att få henne känna sig tvingad till abort!!!

sandiiis

Äldre 10 Jan 17:47

#57

tack !!!

grodanboll85 skrev 2008-01-10 17:44:34 följande:

ska hon göra en abort för att han inte vill ha barnet.. han visste ju att chansen fanns att hon kunde bli gravid då kunde ju han å använt skydd lr hur? att föröka tvinga en partner till abort är de dummaste man kan göra. Ts de är ditt belut din kropp ingen annan bestämmer han var faktiskt med på noterna å visste att chansen fanns där att du kunde bli gravid så kämpa på nu vännen

sandiiis

Äldre 10 Jan 20:09

#60

behåller vi barnet blir han givetvis glad för det och kommer älska barnet o vilja ha det när det kommer ut med, han kommer ju inte gå å säga dig ville jag inte ha... och vad e fjortis varning? mina ppiller tog slut plus att min mamma ville inte jag skulle fortsätta med dom för hon hade hört dåligt om dom, så köpte jag pplåster för att testa.. men det funka inte för dom fastnade inte så bra på mig, trilla av hela tiden så därimellan blev det en tid utan någonting... är det fjortis? läser ingen vad jag skrivit? har sagt till fleeeeera personer nu att det INTE va så att jag inte skydda mig för att jag trodde jag inte kunde blir gravid.... jag sa att jag BARA lääänge varit nojjig att tänk så skulle något hända man blir sjuk eller något så man inte kan få barn... blanda inte ihop det o läs ordentligt .... vad är fjortis på hög nivå över? vad menar du?

Puman78 skrev 2008-01-10 19:59:25 följande:

jag har inte sakt att hon ska göra abort, bara tycker att han resonerar rätt. Visst det kanske är dumt att tvinga någon till abort...men kul för barnet att växa upp i en familj där man inte är helt önskad.Å vilken orsak till att inte skydda sig då...fjortis på hög nivå :P

sandiiis

Äldre 10 Jan 20:11

#61

bor i skåne, helsingborg eller strax utanför:)

grodanboll85 skrev 2008-01-10 17:27:48 följande:

ja tyvärr bor en annan i mitten av sverige men om man bott närmare han jag ställt upp om du hade velat prata IRL (vart bor du föresten glömt fråga de?) *lite snurrig i kolan*

sandiiis

Äldre 10 Jan 21:27

#64

oj ja det var en bit ifrån mig :P haha... bor ockå i en liten håla här :( suck fast håller på leta jobb o lägenhet i malmö där min pojkvän bor.. :)

grodanboll85 skrev 2008-01-10 21:03:57 följande:

hehe ja de va långt ifrån mej bor i västmanland i en liten håla här

sandiiis

Äldre 11 Jan 15:31

#74

min pojkvän har fast jobb med ut ca19 i månaden, och jag har vikariat på gång....

TwistedSister skrev 2008-01-11 07:31:50 följande:

Jag var också arbetslös när jag blev gravid, och barnets pappa med.. Men herregud sånt där ordnar sig, barn har inget behov av att allt ska vara "färdigt" när det föds. Man slutar ju inte utvecklas när man fått barn å blir kvar på den nivån man va på innan liksom Jag började plugga när jag fått mitt barn, en yrkesutbildning, sen fick ja bra jobb. Pappan jobbar med nu. Visst kanske det kan va skönt för en själv att bara luta sig tillbaks å ha allt färdigt när barnet föds, men det är verkligen ingen nödvändighet för barnet. Dessutom tror jag barnen lär sig nåt nyttigt för livet att få se sina föräldrar utvecklas å jobba sig upp med hårt slit, än om de skulle födas in i en familj där allt står klart och serverat redan från början...

sandiiis

Äldre 11 Jan 17:26

#77

jag heter osäker för folk som du och andra gör mig osäker på mig själv o på vad jag vill, förvirrad o ångest över känslor som kommit inom mig och ångest för tiden går så snabbt o man blir stressad.... o jag är 19 snart.. tack för dina tips klara mig utan dig i denna tråden nu..

jerseyko skrev 2008-01-11 15:40:48 följande:

Det är MYCKET svårare för killar, det tog nog flera veckor för min kille att smälta att han faktikst skulle bli farsa! Jag skulle ha gjort en abort i TS situation, tycker nästan tråd rubriken säger det mesta. Vill man sätta ett barn till världen när den är osäker, förvirrad och har ångest? Eller vill man sätta ett barn till världen när allt är helt perfekt och fyllt av kärlek?Själv föredrar jag att ha ett "enkelt" och härligt liv och lösa problemen innan de uppstår. Men det är som sagt hur JAG känner. Unga mammor framförallt verkar inte känna så alls. Fast jag är ju inte direkt lastgammal med mina 22 år men många gånger känner jag mig i huvudet som jag skulle kunna va många unga mammors morsa inte lika ofta jag känner mig "jämngammal" med en mamma i 16-17 års åldern.

sandiiis

Äldre 11 Jan 17:28

#78

tack för ditt stöd du verkar vara stark o jag önskar alla lycka i framtiden för dig o din familj. tycker om sånna som dig som vågar fast att inte är perfekt, o vem vill förresten ha ett perfekt liv där allt serveras på silver fat? :) puss på dig

grodanboll85 skrev 2008-01-11 16:10:26 följande:

du jag är 22 jag med ja du de vet inte jag heller varför jag inte kände något förens så sent men men inget varken jag lr sambon ångrar att vi behöll den vackraste ungen på jorden VÅR dotter. han va inte positiv till å bli pappa men han tog sitt ansvar å stannade kvar hos mej å han ångrar inte de beslutet för en sekund. som jag skrivit innan jag var arbetslös men hade egen lägenhet han bodde hemma han va oxå arbetslös men fick fast jobb när dottern va 3 månader gammal. å nu bor vi tillsammans i ett stort hus ute på landet vi flytta ihop samma dag som jag å dottern kom hem från BB så allt kommer lösa sej för TS.Ja de är väl tur de att alla tänker olika

sandiiis

Äldre 12 Jan 13:44

#82

nej jag menade ingen illa bara att jag har fått din uppfattnign o vad du tycker nu :) och ja på 15 minut ångrara jag mig 1000000000 gånger... tack för ditt svar ska fundera på det du sagt, det gjorde ändå så jag börja fundera lite ordentligt med...

jerseyko skrev 2008-01-11 20:07:18 följande:

Om du menar mi nu, så är mitt liv långt ifrån perfekt. Men jag strävar efter att må så bra som möjligt och försöka undvika att hamna i jobbiga situationer innan de händer. Jag har inte fått någonting serverat. Jag har bara haft en j*vla vilja och haft mål i livet och hade även saker jag ville ha klart innan jag blev gravid, för att slippa gå runt och vara orolig över en massa saker. Det var b.la en bostad och fast jobb.Jag tycker inte dåligt om mammor (och självklart pappor) som börjar med att skaffa barn, sen fixa en bostad, sen ett jobb. Jag känner bara att jag aldrig skulle orka det. Jag skulle må j*vligt dåligt om jag hamnade i en sån situation och därför hade JAG valt en abort då.Detta är endå ett diskussionsforum, disskussioner har man med alla, även de med andra åsikter. Klarar man inte av att få negativ kritik eller höra att någon annan tänker helt tvärt om. Ja då håller man sig borta från sånna disskussioner helt enkelt.Man lär sig ingenting på att alltid ha rätt.Nu har i alla fall jag sagt, mer än en gång, vad JAG skulla ha gjort och jag tvingar ingen att göra något han/hon inte vill, tråkigt att "du har inte en rosa tröja som vi andra så du får inte vara med" attityden har kommit fram istället för en disskussion.

sandiiis

Äldre 12 Jan 13:46

#83

ja precis, men på måndag ska jag ringa till kvinnokliniken iaf o be om en tid för att prata o se hur långt det gått iaf o få lite råd o stöd om mitt belsut jag ska ta... sen får jag gå ut efter det, ska pckså träffa min pojkvänn ikväll o prata igenom allt o planera o gå igenom vad som e bäst för oss just nu :) både för han o för mig o FRAMFÖR allt branet :)

grodanboll85 skrev 2008-01-11 19:54:06 följande:

ja hur roligt skulle egntligen livet vara om allt blev serverat på silver fat hehe. den säger att den är perfekt ljuger för sej själv för alla människor har fel å brister=) puss på dej med jag hänger kvar i denna tråd ett tag till om de är lugnt för dej?=) vill ju veta hur allt går å så=)

Osäker, förvirrad, ångest

INNEHÅLL