Måste hon välkomna mamman?

En enkel fråga bara, sitter du i sitsen själv eller är det allmänna funderingar? hade också mycket tankar om detta innan jag hamnade i sitsen. Men nu, väl där, varför ska jag bjuda in henne i mitt hem, annat än till pojkens rum? Vad har hans biomamma i MITT och hennes föredettas hem o göra? Som jag sa i mitt förra inlägg, om pojken väldigt gärna vill, och då är det hans rum eller någon specifik sak. Inte för att glutta runt i vårt hus, eller titta efter hur vi lever... De har ett gemensamt barn tillsammans, inte hus och hem. eller liv.

Usch vad jag blir ledsen när jag hör hur mammor/pappor/bonusar inte kan skilja på sina problem och barnens behov. Jag tycker att vi vuxna måste stå över våra egna konflikter inför våra barn - det är inte de som valt att vi ska separera och det är vår skyldighet att se till att de mår bra. Det gör de inte om vi ska hålla på och tjafsa om världsliga saker som vilka kläder som är köpta av vem, inte släppa in varandra i våra hem etc.Jag erkänner gärna att jag själv varit noga med just kläder, att det jag har köpt vill jag inte ska försvinna hos pappan, mest för att jag ju gärna vill se dottern i det någon gång. Så länge var det väldigt noga med att hon tog på sig det hon kom hit i, när hon skulle tillbaka till pappan. Sedan insåg jag ju att hon inte är en pryl som kläs på av oss, utan en egen individ med egna behov, och känner hon för att ha ett visst klädesplagg en viss dag så ska hon såklart ha det. När hon höll på och bytte kläder sådär så blev det ju också som att hon iklädde sig en roll: fredag och dags att bli pappas flicka, eller omvänt. Det finns naturligtvis en anledning till att vi har separerat och jag har egentligen inte mycket till övers för pappan och hans nya fru. Men det är ju inget jag låter gå ut över min dotter! Tvärtom, på hennes födelsedag har vi alltid stor-kalas, och då bjuder jag pappans familj, hans föräldrar och syskon, plus släkten på min sida. Jag gör det för att dottern åtminstone en gång om året ska ha alla de sina omkring sig.Tänk efter - livet blir mycket trevligare om man orkar bjussa på sig och vara lite storhjärtad, det kostar inte så mycket. Tack vare att vi är schyssta är pappan med familj det också, och det är väldigt sällan vi har några meningskiljaktigheter, utan vi tänker oss för innan vi drar igång något.De här barnen har det nog jobbigt som de har det, tänk er själva att behöva byta hem varannan vecka/helg, och allt vad det kan innebära med olika regler, kompisar etc. Vi vuxna måste underlätta detta, inte göra det svårare.

varför tar inte pappan snacket om kläder etc. Barnet måste ju få visa sitt rum. Tänk dig själv om du och din familj flyttar och din sambo säger till dig att du får inte visa det nya huset för din bästa kompis bara för att han inte är så förtjust i henne. Om nu din vännina inte gillar exet så får hon väl hålla sig undan när hon kommer för att kolla på rummet

Var det, tyvärr, inte lite väntat? Äh, då var det överstökat. Din vän har gjort sin plikt. Visat mamman mer respekt än hon förtjänar. Mer än så kan hon inte begära. Och om dottern är nöjd med att mamma har sett hur hon bor nu så är det väl huvudsaken. Det är ju inte hennes fel att mamman inte har mer fingertoppskänsla.Kanske att mamman fick komma leder till mer välvillighet, och om inte så hade ett nekande troligtvis lett till motsatsen. Hur som haver har din vän bara vunnit på att vara generös.

Jag vet det, man blir ruskigt stolt när de blir glada över sina kläder... Det är absolut inte grejen att han inte FÅR ha på sig dem, men om JAG köper kläder till min smabos son, så trolafan att jag vill se de kläderna ibland också. Jag säger inte att han ska på sig dem jämt, men när jag köpt fina och framförallt HELA kläder till honom så ska han inte ALLTID, ALLTID, ALLTID ha trasiga jeans o för små tröjor när han kommer till oss!Jag förstår inte varför det är fel om jag ska vara helt ärlig.Tycker att han kan få vara hel och ren hemma hos också, och jag vill inte köpa en massa kläder till honom som kommer hem till hans mamma, när vi aldrig får se honom i sina nya kläder.När vi har honom varannan helg, så kan han väl få vara hel och ren eller? Vi vill också se honom välklädd...Känns bortkastat.. Och jag kan tillägga att bio-mamma inte gör någonting för att underlätta heller...

Skulle tippa på att hon e snål. =) Hon kan behålla era kläder och vill förmodligen att ni ska sätta på honom era fina kläder (för att ni har smak) och skicka honom till henne i dem... Jag lider också när min bonusdotter har skitfula kläder på sig och det har hon ofta hos sin mamma, dock e denna kvinna mammaledig sen 3 år tillbaka, mannen tjänar inte särskilt bra och de har 3 barn att ta hand om och klä så jag har medlidande och överseende för henne.. =)

Ja, det tog ett tag innan jag förstod det också, därför så byter lilleman numera kläder innan han åker tillbaks till mamma. (Nej, kalsonger o strumpor används en dag o sen åker dessa i tvätten, han tar inte på sig gamla kalsonger bara för att det är "mammas" - så långt drar jag det inte) Men jeans, tröjor osv - JA! och jag skäms inte för det. Bio-mamma i mitt läge har inte jobbat sedan hon och min sambo fick barn, och har (fakta) inte försökt få jobb heller. dock träffade hon en ny kille som tjänar multum, och jag VET, då jag praktiserat på lillemans dagis, att han har JÄTTEFINA kläder hos mamma också. Det är inte grejen att de inte har råd.Det som går sönder och blir för smått läggs i pappahögen.. Tycker det är jävligt tråkigt, men vad ska jag göra? Fortsätta köpa kläder som hon behåller och i sin tur tar på sin yngre son (med den nya killen) Nej, tror inte det!

Absolut. Och eftersom att vi bara har honom varannan helg, så hittar vi gärna på en massa saker tillsammans för att få ut så mycket som möjligt av den tiden. Inte vill man väl att han har trasiga o för små kläder på sig då?Till exempel så var vi o hämtade honom i somras, skulle ha honom bara över dagen då jag lyckats få 1dag ledigt, för att åka till liseberg. Mamma visste vad vi skulle göra, men jag packade ner extrakläder "just in case" o det var ju en himla tur det. När han kom ut ur huset så hade han ett par jeans på sig som var trasiga från söm till söm över knäna, en t-shirt o "ytterväst". Tycker att hon kan tänka på honom lite.. Visst jag tycker att det är ruskigt tråkigt, men det är ju POJKEN som har ont av det.Det är han som fryser o blir förkyld.( Tror att du kan hålla med om att förra sommaren inte var den varmaste genom tiderna.)Och vad framstår vi som för något? Världens sämsta föräldrar (förstå min tanke, det syns ju inte att det inte är min son utanpå=> ) som inte ens kan ge barnet hela kläder? men som tur va, jag tänkte rätt, hade kläder med mig.

Gemmensamma barn =gemsamt liv HELA livet, man delar ett barns liv och det är bara att köpa paketet om man väljer en man med barn.Varför du ska bjuda in henne? För barnets skull kanske

Synd om tjejen när inte mamman ser till att hon är hel och ren.Ha hosmammakläder och hospappakläder. När hon kommer på fredag till pappa byter hon om till kläder som hon bara har hos pappa. Hosmammakläderna tvättas och läggs undan till nästa fredag morgon då hon går till skolan i dem. Likadant kan gälla skor. Det finns ju redan ett par hos mamman som inte kom tillbaka och då kan de stanna där. I en del kommuner kan man ladda busskort på internet. Ett lagom belopp skulle kunna sättas in under fredagen inför pappaveckan.Tråkigt att det inte ska kunna flyta på utan den här typen av lösningar, men det verkar som det är lika bra att din vän resignerar tillbaka till en nivå som ändå fungerar för att slippa onödiga slitningar.

Kort svar - vi gör inte så. Det behövs inte. Det var ett tips som jag sett fungera till någon där det tydligen inte fungerar.Om ena föräldern, här mamman, inte har råd att köpa kläder så borde hon iaf ha råd med sytråd och tvättmedel.

Fast det finns tyvärr föräldrar som medvetet eller omedvetet sabbar samarbetet genom att snika åt sig hela fina kläder och alltid skicka med trasiga/för små kläder till den andra föräldern. Så har min bror fått ha det. Tonvis med kläder som han och mina föräldrar köpt har försvunnit hem till exet och aldrig kommit åter, inte heller på uttrycklig begäran! Trist att köpa hela fina kläder till sitt barn och sen aldrig få se barnet i dem utan bara få paltor som man måste byta ut för att man inte vill att ens barn ska behöva gå klädda så. Trist och DYRT!

Först säger du att flickan ska ha på sig "pappa kläder" även hos mamma för hon vill ha sina favvo kläder. Sedan säger du att det är ok(för andra inte dig själv) att hon har trasiga kläder för det är inte olagligt.

Om du följt tråden så kanske du sett att det är just KOMMUNIKATIONEN som brister.Hade jag haft min pojkar varannan vecka hos pappan hade jag inte accepterat att mina barn går i trasiga kläder fast dom är hos honom. Hade du det?Olagligt kanske inte, men hon får pengar för att hålla sitt barn helt och rent och det brister hela tiden. Att vara så pass gammal som hon är och ha trasigt på sig kan få följder(spec i området hon bor i) mobbad tex. Finns ju även "vuxna" som du, som tittar snett.

Varför är min vän bitter?Varför BÖR man inte lägga sig i??  Menar du att barn inte tar skada av mobbning.Kläder som inhandlas kommer aldrig tillbaks hade det gjort det hade dom väl inte haft ett problem.   Om NI nu stör er på det?? Du tittar ju till och med snett på folk som gör det? Står du ovanför dina råd du ger andra. Tycker du pratar imot dig själv hela tiden.Låter även som du sitter och försvarar något som inte behöver försvaras. Jag frågade om hon va tvungen att släppa in mamman och dom flesta tyckte ja. Så blev det med,hon öppnade dörren  för mamman. Sedan började jag prata med Niha hur det blev.Pengar...det finns pengar som jag sa. Hon sitter i ett mångmiljon hus men prioriterar inte rätt.  

Jag vet ine om din kommentar riktade sig till mig. Jag tror inte att min brors ex är den som ska diskuteras här i och för sig. Det är dock lätt att utgå från att andra är ungefär lika fungerande som man själv vilket inte alltid är fallet. Visst har min bror, ringt, SMSat, mejlat etc etc om att få tillbaka kläderna, mina föräldrar också eftersom de köpt många av dem. Min mamma och bror resonerade just som du gör men fick till sist se sig överbevisade av den verklighet de lever i (med just det här exet för alla är olika). Inga kläder kom med tillbaka! Många har försvunnit spårlöst och barnen har inte haft de på sig under sina mammaveckor heller. Nu när deras barn är större har det kommit fram att mamman slänger kläder hon inte vill tvätta. Sist min bror försökte få tillbaka strumpor skrek hon att det bara var vår löjliga familj som orkade hålla ordning på strumpor, hur fan skulle hon kunna hålla ordning på vilka som var våra hon hade ju över tjugo pra sa hon.... Där ungefär femton par var inhandlade av min bror och aldrig återlämnade... JA hon är sjuk. Men nuförtiden går barnen oftast tillbaka i "mammakläderna". Fast min bror vill ju inte att de ska ha för små och trasiga kläder så visst pågår fortfarande en ström av kläder från honom till henne.