Fler 7-8 månaders som börjat sova dåligt?
Achwell - att lyfta upp barnet i famnen och lägga ner det i sängen genast det är lugnt är som hämtat från "Tassmodellen" som är den "sovskola" som vi har följt (och gick från 10-15 uppvak per natt och trassliga läggningar till 0 uppvak per natt och superenkla läggningar på 1½ vecka). Klistar in mina tips från en annan tråd också här ifall någon här kunde ha lika bra nytta av dem som vi hade:
Dagtid: rutiner, rutiner, rutiner. Mat samma tid varje dag, sovtid samma tid varje dag. Massor med ömhet och gos så att närhetsbehover alldeles säkert är tillfredsställt inför natten.
Nattetid: Skippade nattamningen då jag visste att pojken åt ordentligt med riktig mat dagtid. Pappan fick sköta nattningen och de första nätterna så att lillkillen inte skulle bli distraherad av mjölklukten från mig.
Då lillkillen skulle nattas eller vaknade på natten följde vi följande "schema"
1) Lyssna först av gråten; är där pauser? tystnar den av sig själv? Ifall gråten blir mera intensiv fortsätt till steg 2
2) Sätt handen stadigt på magen/bröstkorgen/ryggen/sidan beroende på hur barnet sover; visa alltså att pappa/mamma är här men du skall sova nu. Ifall gråten tystnar håll kvar handen en stund men ta bort innan barnet somnar. Ifall gråten inte tystnar steg 3.
3) Smek barnet med stadiga, rytmiska, lugnande rörelser. Ifall gråten tystnar håll kvar handen en stund men ta bort innan barnet somnar. Ifall gråten inte tystnar steg 4.
4) Ta upp barnet i famnen och höll tight upprätt intill kroppen samt ifall barnet är hemskt ledset smek ryggen med stadiga, rytmiska och lugnande tag. Sätt ner i sängen genast då barnet är lugnt men innan det har hunnit somna. Behöll handen på en stund så att barnet känner att du är där.
Dessutom hade vi med en snuttefilt alltid då vi hade honom i famnen som vi sedan satte mot hans kind då lade ner honom i sängen igen. Snuttefilten funderade alltså som "trygghetsöverförare".
VARJE gång lillkillen vaknade eller skulle nattas gjorde vi på EXAKT samma sätt.
De första nätterna var lillen nog ledsen (men var ju då i pappas famn och inte övergiven) men på 1½ vecka började han sova 11 timmar i sträck. Den första nattningen och de första uppvaknandena var tuffast då lillen inte alls förstod varför vi inte vaggade/vyssade/ammade/you-name-it men relativt snabbt accepterade han det nya förhållningssättet och insåg att det enda som händer då det är mörkt i rummet är hand-smekning-famn-hand (vilket vi ibland fick upprepa gånger 10 för att poletten skulle trilla ner ;))
Denna metod kallas i Finland tassuhoito och kan väl närmast översättas med tassvård eller tassprogrammet. Grundtanken med förhållningssättet är att lugna barnet och få det redo att somna men att barnet sedan skall somna på egen hand. Tanken med att man sätter handen ("tassen") på är ursprungligen hämtad från djurvärlden - också djurhonor lugnar ju sina ugnar genom att sätta tassen stadigt på sin unge :) Modellen rekommenderas av bl.a. Helsingfors sjukvårdsdistrikt och Mannerheims barnskyddsförbund.